Vårt examensarbete är en kvalitativ studie med syftet att klargöra hur professioner hanterar barn och unga i ekonomisk utsatthet samt att visa på vilka uppfattningar som påverkar professionerna i deras hantering av ekonomiskt utsatta. Vårt metodval är hermeneutiskt då vi använder oss av en tolkningsspiral för att genom professionernas tolkningar få fram en så verklig bild som möjligt. Vi använder oss av Bourdieus teoretiska Begrepp habitus samt klasstrukturen och Trondmans teoretiska Begrepp utsatthetens villkor, erfaren utsatthet samt utsatthetens emergens. I analysen kopplar vi samman det empiriska materialet och våra teoretiska ramverk. I vårt resultat visar vi på hur ekonomisk utsatthet går i arv från barn till föräldrar.

En kvalitativ studie kring några lärares tankar kring individuell utveckling och elevers delaktighet i sin egen utveckling begränsat till elever med läs och skrivsvårigheter i årskurs tre. för att genomföra den här studien har jag valt att intervjua fyra lärare med behörighet att undervisa elever i årskurs tre i ämnet svenska, dessa lärare valdes genom bekvämlighetsurval. Lärarna uttrycker att de arbetar relativt lika vad gäller IUP och elevers delaktighet men även att lärarna framhller vikten av att stödja eleverna och hjälpa dem på olika sätt för att de ska nå mlen för läsning och skrivning. Resultatet diskuteras utifrån Vygotskijs Begrepp proximala utvecklingszonen som är ett centralt Begrepp i studien..

Det övergripande syftet med denna uppsats var att öka förståelsen för hur några pedagoger arbetar och tänker kring matematik och förskolans yngre barn. Utgångspunkten i undersökningen var att förankra våra kunskaper till befintliga teorier om matematik, barn, lärande och förskolans verksamhet för att sedan göra empiriska undersökningar för att få inblick i hur kombinationen matematik och barn 1-3 år i förskolan förhöll sig i praktiken. För att besvara syftet har vi haft frågeställningar till hjälp däribland: vilka uppfattningar har pedagoger när det gäller små barns lärande mot matematik? För att få svar på frågeställningarna vände vi oss med en enkät till verksamma pedagoger på småbarnsavdelningar i Norrbottens län. Fyra förskolor visade sitt intresse och deltog i enkätundersökningen.

Den här uppsatsen behandlar huruvida det går att mäta marknadsföringsaktivitet i sociala medier eller inte. Idag används Return of Investment (ROI) mätningar för att mäta vilken avkastning en marknadsföringssatsning ger. Syftet med uppsatsen är således att klargöra för de Begrepp och mätmetoder som används, samt deras tillförlitlighet. För att besvara de framtagna frågeställningarna har omfattande datainsamling gjorts i form av skriven litteratur och intervjuer. Det har även gjorts egna observationer genom mätningen av en marknadsförd kampanj i de sociala medieverktygen Facebook och Twitter.

Syftet med vår studie är att ta reda på pedagogers uppfattningar av Begreppen lek och lärande. Vi intresserar oss för hur dessa Begrepp relateras till Begreppet skolifiering, i relation till förskolans verksamhet samt läroplanens införande. Vi har inspirerats av en fenomenografisk ansats. Det innebär att vi ville ta reda på informanternas uppfattningar av ett visst fenomen. Vi använde oss av kvalitativ intervju.

Denna studie har undersökt sex gymnasielärares uppfattningar och upplevelser av den nya läroplanen, kopplat till deras erfarenheter ifrån den föregående läroplanen. Utifrån kvalitativa intervjuer har lärarna fått svara på frågor kring betygsättning och bedömning i Gy11. Studien har utgått ifrån ett läroplansteoretiskt ramverk, där Lindes (2006) arenor och Bernsteins (2003) Begrepp, klassifikation och inramning, kopplats till lärarnas svar för vidare analys. Studiens resultat visade att lärarna ansåg att den nya läroplanen var tydligare i många avseenden, men att vissa formuleringar och Begrepp fortfarande var svårtolkade och ledde enligt deras åsikt till ojämn bedömning mellan skolorna. Lärarna var även av uppfattningen att den nya betygsskalan ledde till mer rättvis bedömning för eleverna.

Detta är en kvalitativ studie med ett socialkonstruktionistiskt angreppssätt. Syftet med studien har varit att, med hjälp av en diskursanalytisk metod, undersöka vilka rådande diskurser gällande kön och sexualitet som präglar det sociala arbetets praxis av Begreppet ?gränslöst sexuellt beteende?: ett Begrepp som i vissa sammanhang används inom det sociala arbetet gällande unga flickor och deras problematik. Undersökningsmaterialet är baserat på två öppna intervjuer med sociala praktiker som arbetar på en statlig institution där unga tjejer och kvinnor är omhändertagna enligt LVU. Detta har i sin tur kopplats till relevant litteratur som berör området kön och sexualitet.

Syftet med undersökningen var att ta reda på om det på förskolan förekommer något matematiskt lärande i byggrummet och i så fall vilket matematiskt lärande som sker. Avsikten var också att undersöka vad miljön, materialet och pedagogen har för betydelse för barns matematiska lärande. Undersökning genomfördes på en förskola med hjälp av observationer. Det som observerades var de barn och pedagoger som befann sig i byggrummet och även miljön och vilket material som fanns tillgängligt. Resultatet visar att barnen använder många matematiska Begrepp som t.ex.

Syftet med denna uppsats är att identifiera vilka motiv som bidrar till att bli familjehem. De frågeställningar som legat till grund för studien är vilka är det som väljer att bli familjehem, vilka för- och nackdelar finns med att vara familjehem samt hur familjehemsförhållandena påverkas av att ta emot ett behövande barn. I studien används både kvantitativa och kvalitativa metoder. Uppsatsen är avgränsad till familjehem boende i Luleå kommun. En enkätundersökning skickades ut till 30 familjehem samt fyra intervjuer med fem familjehemsföräldrar genomfördes.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka lösningsstrategier i subtraktion som elever i årskurs fyra och sex använder sig av, vilka framsteg eleverna gör från årskurs fyra till sex och vilka typer av fel som elever i de båda årskurserna gör. Tre metoder har valts för att studera syftet. Dessa tre metoder är elev- och lärarintervju, grupptest och läromedelsanalys. Dessa tre metoder ska tillsammans komplettera varandra och ge en allsidig bild av syftet.Resultaten i denna studie pekar på att eleverna använder sig av flera olika strategier när de räknar subtraktion. Strategierna är effektiva i varierande grad.

I denna uppsats undersöktes tre kommuners arbete med hållbarhet i översiksplanen. Det finns ett problem idag att hållbar utveckling är ett vardagsord som riskerar att förlora sin innebörd pga. de många olika tolkningarna och angreppssätt. Om Begreppet är så pass vagt som många påstår, hur hanteras det då i översiktsplanen, vilken ska leda kommunens framtida markanvändning? I uppsatsen undersöktes Trelleborg, Helsingborg och Lund kommuns översiktsplan.

Grundtanken med fysik är att den ska användas för att förklara omvärlden. Vi upplever att det i skolans fysikundervisning ofta läggs större vikt vid att tillämpa formler än vid att förstå själva fysiken. I den här undersökningen fokuseras därför elevers förståelse för fysikaliska fenomen de möter i sin direkta vardag.En klass gymnasietvåor på det naturvetenskapliga programmet fick skriftligt förklara fem fysikaliska vardagsfenomen, där teorin behandlats i Fysik A. Svaren kategoriserades och kategorierna ordnades därefter hierarkiskt efter hur väl de överensstämde med den vetenskapliga förklaringen. Eleverna behövde inte använda vetenskapliga Begrepp utan resonemanget var avgörande för kategoriseringen.Utifrån resultaten drogs slutsatsen att de allra flesta eleverna gav ett svar inom rätt teoriavsnitt medan endast ett fåtal elever visade på full förståelse.

SyfteStudiens syfte är att studera och kritiskt granska hur ett antal lärare uttrycker barns matematiska förståelse och hur forskare väljer att formulera sig i ett observationsprotokoll som tagits fram i syfte att beskriva barns matematiklärande. De frågeställningar som är knutna till syftet är hur matematik framställs i observationsprotokollet, vilka matematiska och didaktiska kunskaper som då krävs av lärare för att de ska kunna observera och beskriva barns matematiska uttryck och till sist, hur barnet och dess matematiska lärande konstrueras i observationsprotokollet.MetodJag har studerat observationsprotokollen med utgångspunkt i en reflexiv ansats. Detta innebär att jag vill förstå hur observationsprotokollet är utformat, hur lärarna uttrycker sig i det och hur de förstår dess innehåll. Både dessa olika ?nivåer? och relationerna mellan dem skall vara lika betydelsefulla.

Denna uppsats är en kritisk granskning av Samuel P. Huntingtons modell att förstå världspolitiken utifrån, som han presenterar i boken The Clash of Civilizations and the Remaking of World Order. Granskningen utgår från en analys av hans grundläggande Begrepp, ?civilization? och ?clash?, och från ytterligare en analys av hur hans modell skiljer sig från andra modeller om världen. Med hjälp av dessa analyser diskuterar jag rimligheten i den tes som han ställer upp och konsekvenserna som hans förutsägelser och policyrekommendationer får, för att sedan kunna bedöma om hans modell är användbar eller inte.

Västerländsk litteratur som behandlar asiatiska religioner använder ofta västerländska Begrepp för att beskriva religiösa objekt och företeelser. Emellertid överensstämmer inte alltid översättningen med den inhemska innebörden av Begreppet. Ett exempel på detta är det japanska konceptet kami, som felaktigt översätts med västerländska Begrepp som ?gudomar? och ?andar?. Syftet med denna uppsats är att analysera kamiBegreppets semantiska spektrum i en specifik inhemsk religiös textsamling.