Syftet med detta arbete Àr att granska relationen mellan teori och praktik avseende Malmö högskolas perspektiv i huvudÀmnet Svenska i ett mÄngkulturellt samhÀlle. I vÄrt arbete har vi valt att att arbeta med kvalitativ metod i form av intervjuer, observationer och text/diskursanalys. Vi har intervjuat fem personer anstÀllda vid Malmö högskola, observerat sju lektionstillfÀllen och analyserat de dokument i vilka perspektiven Àr formulerade. VÄrt resultat visar att perspektiven i perspektivdokumenten presenteras mycket kortfattat och utan att de följer en gemensam mall. Texten i dokumenten Àr i stort formulerade sÄ att pÄstÄenden om samhÀllet, kunskap och individer framstÀlls som sjÀlvklara och odiskutabla sanningar.

Denna uppsats/studie studerar hur pedagoger i dag arbetar med elever med funktionshindret Aspergers syndrom samt om det finns nÄgon visualisering i undervisningen med dessa elever. Studien utgÄr frÄn tvÄ högstadieskolor en stad i Mellansverige. Visualisering handlar om att se och höra (visualisera) det som sÀgs och det som visas, av en pedagog i klassrummet och om visualisering Àr en god hjÀlp för dessa elever med Aspergers syndrom. Metoden för denna studie Àr intervjuer, samtal samt litteraturstudier. Undersökningen ser om det finns och i vilken grad det anvÀnds visualisering, i Àmnet svenska.Det kom fram att visualisering Àr en metod som anvÀnds frekvent i undervisningen pÄ de olika skolorna som undersöks.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur fyra lÀrare som arbetar i Ärskurs 4-6 pÄ grundskolan har arbetat med Europa under Lpo 94, samt om det kommer bli nÄgra skillnader i undervisningen under Lgr 11. Fokus ligger pÄ namngeografi, dÄ det har förts en debatt angÄende Lgr 11 och hur mycket namngeografi som ska finnas med i undervisningen. I studien undersöks Àven hur lÀrarna har och kommer att arbeta med olika lÀromedel i undervisning om Europa. Genom kvalitativa intervjuer uppger lÀrarna att de inte kommer att göra stora förÀndringar frÄn Lpo 94 till Lgr 11 i sin undervisning. De lÀrare som Àr mest positiva till namngeografi kommer att anvÀnda lÀromedel som kartböcker och blindkartor i större utstrÀckning under Lgr 11.

Vi hade under vÄra praktikperioder och genom samtal om klasskamraters praktik och andra kontakter med skolan, fÄtt en bild av att man inte undervisar i religionsÀmnet enligt Lgr 80:s klart utskrivna riktlinjer.I Lgr 80 stÄr att undervisningen skall utgÄ frÄn barnens egna tankar om livet och tillvaron, för att sedan kopplas till andra mÀnniskors livsÄskÄdningar. Den bild vi fÄtt var att man undervisade enligt en gammal religionsundervisningssyn, dÀr tyngden lÄg pÄ religionskunskap och man utelÀmnade, helt eller delvis, den viktiga biten kring livsfrÄgor i undervisningen. Vi gjorde dÀrför en undersökning dÀr vi med hjÀlp av enkÀter och intervjuer förhörde oss om lÄg- och mellanstadielÀrares syn pÄ och instÀllning till religionsundervisningens innehÄll.Resultatet av undersökningen visade att vÄra tidigare observationer var riktiga. Man har fortfarande en gammal religionsundervisningssyn i dagens skola..

Syfte: Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka hur nyanlÀnda elevers SO- undervisning pÄ tvÄ skolor Àr organiserad och vilka strategier lÀrare kan anvÀnda för att underlÀtta kunskaps-och sprÄklÀrande för de eleverna. Avsikten med studien Àr att se om lÀrarnas bild av möjligheter och hinder för sprÄklÀrandeundervisning stÀmmer överens med elevernas upplevelse och tolkning av dessa. Som teoretiskt stöd i studien har anvÀnts för Àmnet relevant forskning och litteratur som bygger pÄ det sociokulturella perspektivet pÄ lÀrandet, LÀroplan 2011:a samt Skolverkets AllmÀnna rÄd för utbildning av nyanlÀnda elever. Metod: Intervjuer med 6 lÀrare och enkÀter med 26 nyanlÀnda elever pÄ högstadiet pÄ tvÄ skolor. Resultat: Analysen visar en samstÀmmighet mellan lÀrarnas och elevernas syn angÄende sprÄklÀrandemöjligheter för nyanlÀnda elever i SO-undervisning.

Syftet med denna studie Àr att studera lÀrares berÀttelser om anvÀndningen av digitala lÀromedel i undervisningen. ?Det Àr sjÀlvklart att vi anvÀnder oss av digitala lÀromedel i undervisningen?. Detta var ett spontant svar som vi fick frÄn en lÀrare som intervjuades under denna studie. Citatet visar den generella bilden vi fick fram genom vÄr undersökning.

Bakgrunden till min studie kommer ursprungligen frÄn mitt eget intresse att diskutera Àmnesintegrerad undervisnings betydelse i skola och samhÀlle.Syftet med föreliggande studie Àr att utifrÄn ett multimodalt perspektiv ta reda pÄ hur en musiklÀrare och en specialpedagog i matematik samarbetar för att integrera matematik och musik i sin undervisning i Ärskurs 1-3. Jag har anvÀnt mig av observationer och samtal för att ta reda pÄ hur de arbetar, vilka redskap de anvÀnder sig av samt varför de arbetar som de gör.    Den undervisning jag har observerat kallas mattemusik och Àr en utarbetad metod för Àmnesintegrerat lÀrande. I resultatet visas att det Àr lÀroplanens mÄl och kunskapskrav i matematik och musik som styr undervisningen och att de tvÄ lÀrarna anser att det sÀtt som undervisningen bedrivs pÄ Àven uppfyller mÄnga sociala mÄl som till exempel samarbetsförmÄga, hÀnsynstagande och turtagning. Lektionerna i mattemusik utgick frÄn ett tema och sedan arbetade lÀrarna tillsammans med eleverna mot den nya kunskapen ifrÄn mÄnga olika hÄll och med flera sinnen involverade. Undervisningen var i mÄnga avseenden multimodal dÄ Àven momenten under lektionerna i sig sjÀlva var det.    Det jag tar upp i diskussionen Àr bland annat avsaknaden av det taktila sinnet som inte fanns representerat i lika stor utstrÀckning som de visuella, auditiva och kinestetiska sinnena..

Bakgrund: I dag anvÀnds datorn pÄ allt fler arbetsplatser runt om i hela vÀrlden, i olika sammanhang. Allt fler upptÀcker vilka fantastiska möjligheter datorn har att erbjuda. I skolan har inte genomslagskraften blivit sÄ stor och flera statliga och kommunala satsningar har gjorts utan nÄgon större framgÄng. SÀljö (2000) menar att det inte har kommit tillrÀckligt bra pedagogiska program för skolan. Med detta som bakgrund vill vi undersöka ifall arbetet med datorn utvecklas mer om en metod anvÀnds.

I den senaste PISA undersökningen frÄn 2012 testades elevernas kunskaper i matematik, lÀsning och naturvetenskap hos femtonÄringar runt om i landet. Sverige var det land som försÀmrat sina resultat mest av alla deltagande lÀnder inom samtliga omrÄden. Detta tyder pÄ att nÄgot mÄste göras. Vi har studerat hur man kan vÀcka intresse för Àmnena fysik och kemi inom naturvetenskapen. Detta för att öka de naturvetenskapliga kunskaperna hos eleverna i skolan.

Bakgrund: Kontrastmedelsinducerade allergiska reaktioner inom radiologin ?r s?llsynta men kan orsaka allvarlig v?rdskada. D? allvarliga allergiska reaktioner (AAR) ?r ovanliga har r?ntgenpersonal inom radiologin begr?nsad erfarenhet av att hantera dessa situationer. Syfte: Syftet var att identifiera kompetensh?jande insatser och hj?lpmedel samt vilken inverkan de har p? r?ntgenpersonalens beredskap inom radiologin att hantera AAR i samband med administrering av kontrastmedel.

Det finns en stor utmaning i hur pedagoger bem?ter fysisk lek i f?rskolan. Denna studie syftar till att ta reda hur, n?r och varf?r pedagoger begr?nsar, avbryter eller p? annat s?tt blandar sig i fysiska lekar mellan barn i f?rskolan. De fr?gor som studien besvarar ?r: ?Vilka strategier anv?nder pedagoger f?r att bem?ta barns fysiska lekar i f?rskolan och hur motiveras dessa strategier av pedagogerna? N?r anser pedagoger att den fysiska leken har g?tt f?r l?ngt och varf?r? Vilka konsekvenser f?r pedagogernas ageranden i f?rh?llande till den fysiska leken, n?r det g?ller barns handlingsutrymme??.

I och med medias utveckling och förankring i vÄrt samhÀlle har pedagoger i dagens skola inte lÀngre monopol pÄ kunskapsförmedling. Detta examensarbete undersöker hur pedagoger talar om hur de arbetar med media i undervisningen. Undersökningen bygger pÄ 14 stycken kvalitativa intervjuer med pedagoger och elever ifrÄn tvÄ olika skolor i Malmö. Skolorna Àr belÀgna i tvÄ olika stadsdelar varav en av dem Àr prÀglad av mÄngkulturalitet och den andra Àr mer traditionell svenskt homogen. Empirin analyseras utifrÄn Vygotskijs sociokulturella perspektiv samt tidigare forskning som bedrivits kring medias roll i skolan.

Sammanfattning VÄrt val av undersökningsomrÄde grundar sig i att vi bÄda bor och kommer att vara verksamma pedagoger i en miljö dÀr flersprÄkighet förekommer. VÄr lÀrarutbildning vid Malmö högskola har belyst vÄrt mÄngkulturella samhÀlle och flersprÄkighet har varit tydliga inslag i nÄgra kurser som vi lÀst. VÄrt syfte med uppsatsen var att undersöka hur undervisningen i Svenska som andrasprÄk (SVA) bedrivs pÄ tvÄ grundskolor i SkÄne. För att uppnÄ syftet mötte vi pedagoger, elever och skolledning samt tog del av deras erfarenheter, upplevelser och tankar kring Àmnet. Resultatet visar att eleverna var relativt medvetna om att de fÄr SVA-undervisning, men visar Àven att pedagogerna arbetar tydligt och konkret i mötet med SVA-elever.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att undersöka hur tre lÀrare i Idrott och hÀlsa lÀgger upp sin undervis-ning samt sju elevers upplevelse av detsamma med utgÄngspunkt i sjÀlvbestÀmmandeteorin. De frÄgestÀllningar som ska besvara syftet Àr följande: Vilka olika arbetssÀtt genomsyrar undervisningen bland lÀrarna i Idrott och hÀlsa? Vilka faktorer i undervisningen korrelerar med tillfredsstÀllelsen av  elevernas autonomi-, kompetens- och tillhörighetsbehov?Hur motiveras eleverna till att vara delaktiga i undervisningen? Metod: Till denna kvalitativa studie genomfördes semistrukturerade intervjuer med tre idrottslÀrare pÄ grundskolan och sju elever i skolÄr nio. Intervjuerna spelades in pÄ en digital diktafon. Resultat: Samtliga idrottslÀrare arbetar pÄ skilda sÀtt. En idrottslÀrare arbetar i block dÀr olika moment lÀses i tvÄ till tre veckor.

Att demokrati och en förstÄelse för mÀnskliga rÀttigheter och mÀnniskovÀrde skall genomsyra skolans verksamhet Àr de allra flesta lÀrare bekanta med. Vissa arbetsomrÄden stÀller detta mer pÄ spets Àn andra, dÀribland undervisningen om folkmord i Àmnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. UtgÄngspunkten tas i lÀrarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har nÄgon betydelse för demokratiuppdraget.