Mitt mÄl med det hÀr arbetet var att ta reda pÄ vad livsfrÄgor kan innebÀra för undervisningen i religionskunskap och vilka livsfrÄgor som ungdomar idag anser Àr viktiga. Den attitydundersökning som jag genomfört i tre nionde klasser och jÀmfört med vad Hartman kom fram till i sin undersökning tio Är tidigare har visat att ungdomar idag intresserar sig mer för vardagliga problem och relationer Àn t.ex. frÄgor om det finns en Gud. Min undersökning visade att ungdomar bland annat finner frÄgor som de om mÀnniskor Àr lika mycket vÀrda och hur en bra kamrat ska vara som nÄgot viktigt och intressant att fundera kring. De tvÄ begrepp som jag har undersökt nÀrmare, förstÄelse och reflektion, utifrÄn lÀroplanen, kursplanen och litteratur, har stött pÄ svÄrigheter dÄ jag analyserat dem mot bakgrund av verkligheten i skolan, med allt vad det innebÀr av lokala kursplaner och betygsÀttning.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka arbetssÀtt pedagogerna sÀger sig utgÄ ifrÄn i arbete med tvÄsprÄkiga elever, med annat modersmÄl Àn svenska, i grundskolans tidigare Är samt pÄ vilka sÀtt pedagogerna upplever att deras undervisning pÄverkas av dessa elever. UtifrÄn denna redogörelse vill vi Àven tolka hur pedagogerna förhÄller sig till tvÄsprÄkigheten i skolan. Undersökning har gjorts utifrÄn kvalitativa intervjuer dÀr det har ingÄtt fem pedagoger, som arbetar pÄ grundskolans tidigare Är, pÄ olika skolor. Intervjuerna har prÀglats av semistandardiserade och ostrukturerade dÀr intervjufrÄgorna har formulerats i förvÀg och har haft en stor öppenhet för svarsutrymme. Pedagogerna har framhÀvt att tvÄsprÄkigheten har mÄnga fördelar, bland annat mÄngkulturalismen, som medför att barnen lÀr sig att uppskatta och acceptera varandra.

Syftet med vÄr studie var att undersöka om utomhusmatematiken bidrar till det lustfyllda lÀrandet. Som metod har vi anvÀnt oss av upplÀgget undervisningsförsök. I undersökningen har vi anvÀnt oss av för- och eftermÀtningar i form av prov och enkÀter. DÀrefter har vi kompletterat med intervjuer av eleverna. Mellan för- och eftermÀtningarna har vi tillÀmpat lektioner i utomhuspedagogik inom Àmnet matematik.Resultatet indikerar pÄ att utomhusmatematik Àr nÄgot som gynnar eleverna, frÀmst de svagpresterande.

Bakgrund: Proprioception i handleden ?r central f?r finmotorik, stabilitet och funktion. Handledens proprioception bygger p? ett samspel mellan ligamentsystem, muskler och mekanoreceptorer. Kunskapen om hur proprioceptionen skiljer sig mellan dominant och icke-dominant hand samt mellan m?n och kvinnor hos friska individer ?r begr?nsad.

Svenskundervisning för invandrare Àr en mÄngfacetterad verksamhet med mÄnga olika undervisningsinslag. Undervisningen syftar frÀmst till att ge kursdeltagarna sprÄkliga kunskaper och fÀrdigheter samtidigt som det finns ett behov av arbetslivs-, kultur- och samhÀllsstudier inom ramen för sfi. Behovet har sin grund i sprÄkets roll som kulturbÀrare samt i undervisningens kommunikativa mÄl som finns presenterade i styrdokumenten för sfi. Arbetslivs-, kultur- och samhÀllsstudier Àr olika vanligt förekommande i sfi-undervisningen. Vardagslivsundervisning anses vara det undervisningsinslaget som det Àr svÄrast att undervisa i.

Syftet med denna uppsats Àr att med en kvalitativ metod undersöka om dramapedagogiska övningar kan vara ett verktyg i undervisning av Argentinsk tango. Genom respondentintervju har jag försökt fÄnga elevernas upplevelse av dramapedagogiska övningar, om de tycker att det kan vara ett redskap för att utveckla kroppsmedvetenhet. Min intention med uppsatsen Àr att synliggöra dramapedagogiska övningar i undervisningen av Argentinsk tango. UtifrÄn detta har jag tittat pÄ om det i förlÀngningen kan förenkla lÀrandet av steg och sekvenser. Svaren frÄn intervjuerna har sammanstÀllts och sedan bearbetats och analyserats genom valda begrepp utifrÄn litteraturen.

Bakgrund: Ungdomsmottagningar i Sverige erbjuder st?d och v?rd till ungdomar inom omr?den som sexuell och reproduktiv h?lsa, psykisk h?lsa, relationer och livsstil. Trots att verksamheten ?r ?ppen f?r alla ungdomar utg?r unga m?n endast 10?12 procent av bes?ken, vilket m?jligtvis kan f?rklaras av sociala normer, stigma och ett historiskt fokus p? kvinnorelaterade fr?gor. Sjuksk?terskor och annan personal arbetar f?r att fr?mja j?mlik v?rd och h?lsa genom personcentrerad kommunikation, h?lsofr?mjande insatser och st?d till ungdomars delaktighet.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilken bild svensklÀrare pÄ gymnasiet har av Àmnet och vad som styr valet av innehÄllet i deras undervisning. Detta görs i en komparativ studie av lÀrare pÄ studieförberedande och yrkesförberedande program, genom kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med fem svensklÀrare i gymnasieskolan.I litteraturgenomgÄngen presenteras olika forskares syn pÄ svenskÀmnet ur ett innehÄllsperspektiv. Forskarna visar Àven pÄ olika faktorer som kan ligga till grund för vad som styr lÀrarna i deras val av innehÄll i undervisningen. Resultatet visar att det Àr stor skillnad i hur lÀrarna pÄ de olika programmen ser pÄ sitt Àmne och hur de anpassar undervisningen till eleverna. LÀrarna pÄ programmen Àr överens om att kursplanerna med dess mÄl och betygskriterier, samt elevgruppens förutsÀttningar, Àr det som frÀmst styr deras val av innehÄll i svenskÀmnet.

Syftet med vÄrt examensarbete har varit att undersöka hur musik och drama integreras i svenskundervisningen, inriktat mot de tidigare skolÄren. Vi som gjort arbetet har lÀst olika program i vÄr respektive utbildning dÀr den ena av oss lÀst Svenska i ett mÄngkulturellt samhÀlle vilken varit mer teoretiskt inriktad medan den andra lÀst kultur, media och estetiska uttrycksformer som haft en mer praktisk inriktning. PÄ detta sÀtt har vi upplevt undervisningen olika baserat pÄ den utbildning vi fÄtt i vÄrt respektive program. Detta har medfört att vi försökt att komplettera varandras sÀtt att uppfatta och utveckla undervisningen sÄ att det blir en bra, rolig och utvecklande mix av teori och praktik. UtgÄngspunkt i vÄr studie har varit styr- och mÄldokument för grundskolan och svenskÀmnet och som stomme för den teoretiska delen har vi frÀmst anvÀnt oss av begreppen radikal och modest estetik, samt funktionaliserat och formaliserat lÀrande.

Abstract Knutsson, Henrik (2008). Skolans Fostrande Roll, En studie kring arbetsmetoden ?Bra Val? SchoolÂŽs Educating Role A survey about the method Making Good Choice Examensarbete 15 högskolepoĂ€ng, SÄL 3:2, LĂ€rarutbildningen, Malmö högskola I min undersökning har jag försökt ta reda pĂ„ hur eleverna pĂ„ ett individuellt utformat program i Malmö, uppfattar arbetet med den individuella bedömningen av genomförandet av lektioner som vi kallar Bra Val. Metoden Bra Val har sitt ursprung i trappmodellen, Det Ă€r ditt val, hĂ€mtat frĂ„n boken Ordning och reda i skolan, skriven av Edin och Drummond (2006). Arbetet bygger pĂ„ att lĂ€rarens ledarskap skapa förutsĂ€ttning för en social utveckling i skolan.

Barn har olika intresse av att lÀsa, vissa lÀser mycket och andra mindre. NÄgra tycker om att lÀsa skönlitterÀra böcker och andra föredrar serietidningar eller dataspel. För att inte vissa elever ska tappa sitt lÀsintresse Àr det viktigt att lÀrarna tillvaratar elevernas lÀsintresse i skolans svenskundervisning för att stimulera deras utveckling. Syftet med den kvalitativa studien Àr att undersöka hur valet av de texter som anvÀnds i undervisningen gÄr till samt om pedagogerna i sina val tillvaratar elevernas intressen eller inte. För att uppnÄ studiens syfte har jag genomfört en enkÀtundersökning med 48 svarande och nio kvalitativa intervjusamtal varav sex med elever och tre med lÀrare. Studien har utförts pÄ samma skola i tvÄ klasser i Ärskurs fem.

Syfte och frĂ„gestĂ€llningarVĂ„rt syfte Ă€r att undersöka den traditionella kontra den idrottsintegrerade undervisningens effekt pĂ„ elevers inlĂ€rning i Ă€mnet matematik.·        Är det nĂ„gon skillnad mellan traditionell och idrottsintegrerad undervisning vad det gĂ€ller studieresultat i Ă€mnet matematik?a)      Om det existerar nĂ„gon skillnad hur ser den ut?b)      Hur ser skillnaden mellan könen ut? MetodVi har valt att anvĂ€nda oss av ett kvasiexperiment i fyra skolklasser. TvĂ„ olika matematikmoment undersöktes, Pythagoras sats och statistik, i en cross-over-design. Dessa moment fick eleverna lĂ€ra sig pĂ„ tvĂ„ olika sĂ€tt, dels med traditionell undervisning, dels med idrottsintegrerad undervisning. Datainsamlingen bestod av tvĂ„ förtest, ett i varje moment och sedan jĂ€mfördes elevernas kunskaper i bĂ„da momenten i ett eftertest. ResultatDen idrottsintegrerade och traditionella undervisningen i momentet Pythagoras sats, visade inga betydande skillnader i elevernas resultat, beroende pĂ„ undervisningsstil.I det andra momentet, statistik, fanns en signifikant skillnad i elevernas resultat.

Fysisk aktivitet Àr viktigt för alla och vÄra kroppar Àr skapta för ett liv i rörelse. Det handlar om att Àta rÀtt och att motionera tillrÀckligt för att kropp och sjÀl ska mÄ bra. Att leva sunt pÄ olika sÀtt Àr nÄgot som mÄnga mÀnniskor strÀvar efter idag, men tyvÀrr finns det mÄnga i samhÀllet som Àter fel och rör pÄ sig alldeles för lite. Syftet med studien har varit att undersöka hur lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa arbetar för att fÄ med sig omotiverade elever i undervisningen, det vill sÀga de elever som Àr mindre aktiva, inaktiva eller överhuvudtaget inte nÀrvarar under lektionerna. Metoden har varit kvalitativ, dÀr Ätta enskilda intervjuer med lÀrare i Idrott och hÀlsa har genomförts.

SamhÀllets förÀndringar, i och med ökad informations- och kommunikationsteknologi, stÀller ett ökat krav pÄ oss invÄnare som flexibla och nytÀnkande sprÄkskapare. Detta leder till att lÀrare har ett stort ansvar för att lyckas med den grundlÀggande lÀs- och skrivundervisningen i dagens skola. Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrares uppfattningar till sin lÀs- och skrivundervisning i de tidiga skolÄren. Genom intervjuer med tolv lÀrare har vi undersökt deras uppfattningar om sin egen lÀs- och skrivundervisning och vad de övervÀger i sitt tillvÀgagÄngssÀtt. Vidare har vi Àven fokuserat pÄ hur lÀrarna uttrycker sig om sina kunskaper samt hur de uttrycker sig angÄende individualisering.Sammanfattningsvis tyder resultatet i studien pÄ att lÀrarna har elevernas bÀsta för ögonen.

Bodell, Malin & Norell, Merja (2008): Åtta gymnasielĂ€rares didaktiska tankar om samhĂ€lls- och historieundervisning och en nutidshistorisk hĂ€ndelse. Examensarbete i didaktik. LĂ€rarprogrammet. Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi. Högskolan i GĂ€vle.