Syftet med fokusgruppstudien var att undersöka gymnasielÀrares upplevelser av den egna motivation samt att ta reda pÄ vilka faktorer de anser pÄverkar elevernas motivation i undervisning och lÀrande. Resultaten visade, i enlighet med tidigare forskning, att de frÀmsta motivationsskapande faktorerna för eleverna Àr en god relation mellan lÀrare och elev, att eleverna fÄr möjlighet att vara delaktiga i undervisningen samt möjlighet till olika val i undervisningen. LÀrarnas egen motivation visades öka av att undervisa och av möten med eleverna. Motivationen minskade dock av otrygg arbetsmiljö, otrygga arbetsförhÄllanden och arbetsuppgifter som inte har med undervisning att göra. LÀrarna upplevde att deras egen motivation och engagemang i arbetet pÄverkade elevernas motivation och engagemang..

Fysisk aktivitet Àr viktigt för alla och vÄra kroppar Àr skapta för ett liv i rörelse. Det handlar om att Àta rÀtt och att motionera tillrÀckligt för att kropp och sjÀl ska mÄ bra. Att leva sunt pÄ olika sÀtt Àr nÄgot som mÄnga mÀnniskor strÀvar efter idag, men tyvÀrr finns det mÄnga i samhÀllet som Àter fel och rör pÄ sig alldeles för lite. Syftet med studien har varit att undersöka hur lÀrare i Àmnet Idrott och hÀlsa arbetar för att fÄ med sig omotiverade elever i undervisningen, det vill sÀga de elever som Àr mindre aktiva, inaktiva eller överhuvudtaget inte nÀrvarar under lektionerna. Metoden har varit kvalitativ, dÀr Ätta enskilda intervjuer med lÀrare i Idrott och hÀlsa har genomförts.

SyfteSyftet med denna studie har varit att undersöka lÀrares förestÀllningar om kvinnligt och man-ligt samt hur dessa avspeglas i deras arbets- och förhÄllningssÀtt till elever. De tvÄ frÄgestÀll-ningarna som anvÀnts har varit: uppfattar lÀrare elever som i huvudsak individer eller kön? Medverkar lÀrare till att genusmönster uppstÄr och/eller bestÄr?MetodStudien Àr kvalitativ och genomfördes i en lÄgstadieskola i Stockholmstrakten. TillvÀga-gÄngssÀttet har varit att genom observationer av en klass, som undervisats dels av en klasslÀ-rare, dels av en lÀrare i idrott och hÀlsa, fÄ fram hur lÀrares förestÀllningar om kön avspeglas i undervisningen. LÀrarna meddelades att observationen gÀllde deras förhÄllnings- och arbets-sÀtt, inte att det var ur ett genusperspektiv.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna studie Àr att undersöka om lÀrares sÀtt att undervisa och valet av innehÄll skapar positiva upplevelser av fysisk aktivitet hos eleverna.Hur resonerar lÀrarna kring lektionsinnehÄll och dess syfte eller mÄl?Hur upplever elever med olika erfarenheter av föreningsidrott innehÄllet och utformandet av idrottslektionerna?MetodJag valde att ha en kvalitativ ansats i den studien, och genom intervjuer samla in data. Jag valde att ha en intervjuguide som intervjutyp. En mindre strukturerad intervju hade lett till att jag hade fÄtt svÄrigheter att jÀmföra data frÄn de olika intervjuerna. Om jag istÀllet valt en mer strukturerad intervju hade jag fÄtt svÄrigheter att förstÄ den intervjuades tankar dÄ intervjun blir lÄst till frÄgor och intervjupersonens egna utsagor hade blivit tillbakahÄllna.

Trots alla rapporter om sjunkande resultat i matematikÀmnet i den svenska skolan sÄ finns det lÀrare vars elever har en hög uppfyllelse av mÄlen i lÀroplan och kursplan. Denna studie Àgnas Ät att genom observationer och intervjuer av en handfull matematiklÀrare urskilja mönster och gemensamma drag hos dessa. Studien visar att det finns vissa gemensamma drag hos de lÀrare som bedriver framgÄngsrik matematikundervisning. För det första finns det ett tydigt mÄl med undervisningen. Det andra Àr att de alla tar pÄ sig ledarskapet i klassrummet och ansvaret för undervisningen samtidigt som eleverna involveras i planeringen, bÄde direkt och indirekt.

Den hÀr studien syftar till att undersöka hur olika författare resonerar kring författandet av en lÀrobok, angÄende utformning och pÄverkan. För att undersöka detta har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sex lÀroboksförfattare. Resultatet av intervjuerna visar att lÀroboksförfattarna har en vÀl utarbetad tanke med hur deras lÀroböcker ska anvÀndas i undervisningen. Vi kan ocksÄ se att författarna strÀvar efter att följa gÀllande styrdokument för skolan. Vidare har vi identifierat nÄgra av de olika faktorer som pÄverkar författarna i deras skrivande, nÄgot som ger utslag i lÀroböckerna.

Detta arbete syftar till att undersöka lÀrares förhÄllningssÀtt till anvÀndningen av olika texttyper i historieundervisningen. Vi ville ta reda pÄ hur lÀrare arbetar med olika texttyper och vilka de anser bÀst bidrar till historisk kunskap. Slutligen ville vi undersöka huruvida valet av texttyp kan pÄverka utvecklingen av elevers historiska empati. Arbetet utgÄr frÄn tidigare forskning om historiedidaktik och litteraturdidaktik. Detta blandas med forskning om centrala definitioner av texttyper samt Dysthes tankar om det dialogiska klassrummet. För att besvara vÄr frÄgestÀllning anvÀndes till en början en kvantitativ forskningsansats genom en förstudie i form av ett frÄgeformulÀr. I denna kartlades elevernas syn pÄ anvÀndandet av texttyper i undervisningen och visar att de föredrar gruppdiskussioner som arbetssÀtt vid arbete med olika texter.

Syftet med studien var att undersöka förutsÀttningarna och hur vÀl nÄgra elever i gymnasieskolan uppfattar att de lÀrt sig det demokratiska systemet med utgÄngspunkt i skolans demokratiuppdrag. Vi valde att undersöka vilka möjligheter eleverna fÄr i gymnasieskolan att uppnÄ kunskap om det demokratiska systemet samt att ta reda pÄ vilka eventuella svagheter som finns för elevernas möjligheter att tillgodogöra sig kunskap om det demokratiska systemet. För att uppfylla syftet och frÄgestÀllningarna genomfördes en enkÀtundersökning i tre gymnasieklasser samt intervjuer pÄ en gymnasieenhet i en kommun i norra Sverige. De tre lÀrare som hade undervisat dessa klasser i kursen SamhÀllskunskap A intervjuades samt tvÄ elever frÄn vardera av dessa klasser. Studiens bakgrund Àr ett resultat av litteraturstudier.

Att demokrati och en förstÄelse för mÀnskliga rÀttigheter och mÀnniskovÀrde skall genomsyra skolans verksamhet Àr de allra flesta lÀrare bekanta med. Vissa arbetsomrÄden stÀller detta mer pÄ spets Àn andra, dÀribland undervisningen om folkmord i Àmnet historia. Uppsatsen syftar till att undersöka hur skolans demokratifostrande uppdrag tar sig uttryck i undervisningen om folkmord. UtgÄngspunkten tas i lÀrarnas egna tankar och reflektioner kring syftet med sin undervisning. Vidare granskas huruvida utvecklandet av ett historiemedvetande har nÄgon betydelse för demokratiuppdraget.

Syftet med studien Àr att ge exempel pÄ hur idrott och hÀlsa lÀrares syn pÄ undervisningen i friluftsliv pÄverkats av kursplanen Lgr11 och hur nÄgra lÀrare i idrott och hÀlsa pÄ grundskolan högstadium valt att tolka undervisningsuppdraget. Studien har sin utgÄngspunkt lÀroplansteoretisk forskningsansats, dÀr halvstrukturerade intervjuer genomförts. I resultatet framgÄr det att friluftslivsundervisningen har ökat med införandet av Lgr11 och att kursplanen har blivit tydligare för lÀrarna. Det har Àven blivit lÀttare att förstÄ vad som ska undervisas i. Det framgÄr att lÀrarna tycker att den teoretiska undervisningen Àr lÀttare att genomföra i friluftsliv, dÄ det tidigare fanns problem för lÀrarna att genomföra praktisk undervisning.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka förekomsten av icke-vÀsterlÀndska författarskap i lÀroböcker för svenska pÄ gymnasiet. Undersökningens grund Àr en pedagogisk textanalys, vilket Àr en form av innehÄllsanalys. Fyra lÀroböcker avsedda för svenskÀmnet pÄ gymnasiet har analyserats genom en pedagogisk textanalys med sÄvÀl kvantitativa som kvalitativa inslag. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt har frÀmst varit Edward Saids postkoloniala teori och Mekkonen Tesfahuneys tankar om ett eurocentriskt utbildningssystem. Vikten av ett etnografiskt förhÄllningssÀtt i skolan Àr ocksÄ en del av teorin.

Den manliga dominansen fortgĂ„r och fortgĂ„r, enligt bland andra Pierre Bourdieu. Bourdieu och Connell Ă€r nĂ„gra teoretiker som Ă€r utgĂ„ngspunkt i detta examensarbete som hĂ€mtar sitt syfte i denna manliga dominans. Att med hjĂ€lp av intervjuer undersöka nĂ„gra manliga idrotts- och hĂ€lsalĂ€rares syn pĂ„ manlighetsbegreppet och huruvida denna syn i sĂ„ fall möjliggör en manlighetsnormerande avspegling i undervisningen. Den metod som anvĂ€nts Ă€r kvalitativ med vissa kvantitativa inslag. Även ett sĂ€rskilt utarbetat kodschema för att underlĂ€tta analysen av intervjumaterialet har anvĂ€nts. De intervjuade lĂ€rarna visade sig vara homogena i sin syn pĂ„ manlighet. Oavsett Ă„lder och erfarenhet inom yrket sĂ„ var tankar och reflektioner angĂ„ende begreppet manlighet överensstĂ€mmande.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om elevernas kunskap för begreppen area och omkrets ökar nÀr problemlösning anvÀnds i den matematiska undervisningen. Vi valde detta omrÄde dels för att vi sjÀlva Àr intresserade av problemlösning och geometri, dels för att stÀrka oss i vÄr lÀraroll. Undersökningen gjordes med 10 elever som alla var födda 1991. Vi har anvÀnt oss av tester, observationer och intervjuer i vÄr undersökning. Tester och intervjuer skedde enskilt medan observationerna skedde i gruppsammanhang.

Syftet med vÄrt examensarbete var att ta reda pÄ vilken instÀllning lÀrare och elever har till svensk grammatik, samt om det behöver ske en förÀndring i lÀrarnas sÀtt att undervisa i momentet. Vi gjorde enkÀtundersökningar bland totalt 108 elever i grundskolans Är 6 och 9 och gymnasieskolans Är 3. Vidare genomfördes elev- och lÀrarintervjuer. De resultat som framkom bland eleverna visade att en majoritet av dem upplevde grammatiken som svÄr och jobbig och att de ville ha en förÀndring till stÄnd betrÀffande undervisningen. DÀremot kunde de inte direkt ge nÄgra konkreta förslag pÄ hur undervisningen skulle kunna förÀndras.

Hur ska sprÄklÀraren anvÀnda förstasprÄket i undervisningen i andrasprÄk? En lÀnge dominerande syn var att bruket av förstasprÄket skulle minimeras och andrasprÄket skulle spela en dominerande roll i klassrummet. Det Àr ocksÄ en syn som Äterspeglas i rÄdande styrdokument i Sverige som stadgar att undervisningen i moderna sprÄk i allt vÀsentligt ska bedrivas pÄ andrasprÄket. Eftersom den nya skolan dock ska vila pÄ vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet finns ett intresse att tillgÀngliggöra aktuell vetenskaplig kunskap pÄ omrÄdet, för att kunna fatta ett medvetet beslut om förstasprÄkets funktion i klassrummet. DÀrför har denna studie gjorts i form av en systematisk litteraturstudie, med ambitionen att samla och syntetisera vetenskaplig kunskap.