Sexualitet Àr ett grundlÀggande behov hos mÀnniskor och pÄverkar individens upplevelse av hÀlsa och vÀlbefinnande. Skolan fungerar som en viktig arena för att frÀmja unga vuxnas sexuella hÀlsa och sex- och samlevnadsundervisningen i skolan kan ha stor betydelse för unga vuxnas utveckling. Sex- och samlevnadsundervisning har varit obligatorisk i svenska skolor sedan Är 1955. Trots det visar en kvalitetsgranskning av sex- och samlevnadsundervisningen i svenska skolor frÄn Är 1999 att kvaliteten pÄ undervisningen Àr ojÀmn bÄde mellan olika skolor och inom varje enskild skola. Syftet med denna studie var att studera hur sex- och samlevnadsundervisningen bedrivs i Sörmlands högstadie- och gymnasieskolor.

Uppsatsen Àr en kvalitativ undersökning av hur tvÄ lÀrare verksamma i Ärskurs ett och tre pÄ tvÄ olika skolor undervisar. Syftet Àr att undersöka vilka metoder tvÄ olika lÀrare anvÀnder sig av för att lÀra ut kunskap till sina elever och hur de anvÀnder sig av sina metoder. FrÄgestÀllningarna Àr följande: Vilka metoder för lÀrande anvÀnder lÀrarna? Hur anvÀnder sig de tvÄ lÀrarna av sina metoder i undervisningen? Mycket tidigare forskning kopplat till undersökningen presenteras och det beskrivs flera olika metoder som lÀrare kan anvÀnda sig av i sin undervisning. Den största tyngden i den tidigare forskningen ligger pÄ erfarenhetslÀrande, dialogiskt klassrum och learning by doing.

Syftet med denna uppsats Àr dels att belysa kartans möjliga dimensioner i undervisningen, se hur eleverna upplever kartarbetet samt se vad lÀroplanen och kursplanerna sÀger om kartarbetet. DÄ lÀroplaner och kursplaner Àndras med tiden var det ocksÄ intressant att se om det har skett nÄgon förÀndring över tid gÀllande kartografin. För att nÄ mitt syfte genomförde jag en empirisk undersökning. Totalt 60 elever fick genomföra en enkÀtundersökning samt en kartuppgift. Elevernas undervisande geografilÀrare intervjuades dÀrefter, detta för att fÄ en djupare förstÄelse för hur eleverna hade svarat pÄ undersökningen.

Denna rapport har sammanstÀllts i syfte att beskriva vilka faktorer i undervisningen som kan vara viktiga nÀr det gÀller elevers mÄluppfyllelse pÄ gymnasiets programmeringskurser. Med utgÄngspunkt frÄn gjord textanalys har frÄgestÀllningar om vad programmering innebÀr, elevers syn och förvÀntningar pÄ en programmeringskurs, hur kursen kan utformas för att bÀttre möta elevernas individuella sÀtt att lÀra sig samt hur elevers kunskapsutveckling kan pÄverkas pÄ ovannÀmnda kurs behandlats. En enkÀtstudie bland gymnasielÀrare i programmering gjordes Àven för att fÄ deras syn pÄ frÄgestÀllningar kring val av programmeringssprÄk och dess eventuella pÄverkan. Studien visar att en framgÄngsfaktor Àr motiverade elever. Motivationen kan ibland pÄverkas av vilket programmeringssprÄk som anvÀnds i undervisningen.

Sex ? och samlevnadsundervisningen har varit obligatorisk i svenska skolor sedan 1955 och har genom Ärens gÄng haft olika syften och utföranden. I den hÀr uppsatsen ligger fokus pÄ hur lÄg- och mellanstadielÀrare hanterar frÄgor kring barns sexualitet och sex- och samlevnadsundervisning. Den teoretiska referensramen innefattar ett socialiseringsperspektiv, genussystemet, heteronormativitet samt ett perspektiv dÀr lÀrares subjektivitet i undervisningen diskuteras. Resultatet baseras pÄ intervjuer med just lÄg- och mellanstadielÀrare dÀr jag i analysen har sökt efter Äterkommande mönster i svaren.

Arbetets syfte a?r att underso?ka den kreativa processen i att skriva la?tar utifra?n givna fo?rutsa?ttningar.Bakgrunden till detta a?r att jag under min tid pa? studiomusikerprogrammet har intresserat mig mer och mer fo?r la?tskrivande och musikproduktion. Jag har utvecklat en fascination fo?r kommersiell hitmusik och hur den skapas. Jag ville da?rfo?r underso?ka hur jag kunde utveckla mitt eget skapande genom att ge mig sja?lv vissa begra?nsningar och mallar.Den metod jag anva?nt a?r att arbeta enligt fyra olika tillva?gaga?ngssa?tt da?r la?tarna ska skrivas med olika syften och/eller med olika utga?ngsla?gen och fo?rutsa?ttningar.Arbetets konstna?rliga del presenteras i en inspelning av var och en av dessa fyra la?tar da?r kompositionen ska sta? i centrum.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka om anvÀndningen av digital teknik i undervisningen har en positiv effekt pÄ elevers motivation, vilka för- och nackdelar undervisningen med IKT kan ha med hÀnsyn till inlÀrningens effektivitet och om pedagogens roll i klassrummet förÀndras nÀr digitala medier anvÀnds. Jag har upprÀttat en kunskapsöversikt med relevant litteratur för att belysa undersökningens frÄgestÀllningar. Undersökningen av litteraturen har visat att digital teknik kan ha en positiv inverkan pÄ elevernas motivation, men att det ofta Àr den yttre motivationen som gynnas, och inte den inre som ger en större inlÀrningseffekt. Arbetet med IKT i undervisningen har mÄnga fördelar, bl.a. Àr möjligheten att arbeta med olika sinnen stor och att det gynnar olika inlÀrningstyper.

Vi har undersökt tvÄ olika skolmiljöer, undervisningen ute pÄ skolgÄrden och i klassrummet. Syftet var att jÀmföra skolgÄrdsmiljön med klassrumsmiljön och dess pÄverkan pÄ undervisningen. Vi har Àven undersökt olika undervisningssÀtt för att fÄ veta hur man kan göra lÀrandet lustfylld bÄde i klassrummet samt ute pÄ skolgÄrden. I den hÀr undersökningen har vi observerat en klass i en stor stadsdel i en stor stad i SkÄne. Klassen delades i halvklass dÀr ena halvklassen skulle vara i klassrummet och andra halvklassen ute pÄ skolgÄrden för att se hur undervisningen ser ut i respektive miljö.

Med utgÄngspunkt i variationsteorin valde vi ett naturvetenskapligt lÀrandeobjekt (materians egenskaper) och genomförde en sÄ kallad Learning study. Elevernas förstÄelse av lÀrandeobjektet före och efter undervisning har undersökts med hjÀlp av intervjuer. Elevernas lÀrande har jÀmförts med de möjligheter som erbjudits i den videofilmade undervisningen. TvÄ klasser i skolÄr fem har deltagit i studien. Efter genomförd undervisning i den första klassen analyserades lÀrandet med avseende pÄ specifika kritiska aspekter.

Syftet med vÄr studie var att beskriva och fÄ en förstÄelse för hur elever i grundskolan upplever sin chans till inflytande i skolidrotten ur ett genusperspektiv. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer, dÀr vi intervjuat elva elever frÄn grundskolan (Äk 2, Äk 4 & Äk 9) för att fÄ en inblick i elevernas syn pÄ inflytande. VÄra frÄgestÀllningar fokuserade pÄ hur eleverna sjÀlva upplever sitt och andras inflytande och delaktighet i undervisningen. FrÄgorna berörde ocksÄ elevernas syn pÄ genus och om det har nÄgon koppling till inflytande. I resultatet av vÄr undersökning ser vi att det Àr lÀraren som bestÀmmer innehÄllet i undervisningen och eleverna fÄr till viss del pÄverka genom att komma med förslag pÄ aktiviteter.

Syftet med min undersökning Àr att se hur lÀrare arbetar med Àmnesintegrering genom att lyfta in etnisk musik i undervisningen. Jag har undersökt tre Àmnen; musik, engelska och de samhÀllsorienterade Àmnena. Vilka faktorer pÄverkar lÀrares anvÀndande av etnisk musik? Vilka vinster lÀrare kan göra genom att integrera etnisk musik i undervisningen? Jag har genomfört en kvalitativ studie med intervjuer som primÀrkÀlla. Svaren pÄ intervjuerna har jag tolkat med hermeneutisk tolkningsmetod.

Studien undersöker hur matematiska begrepp etableras i diskursen i klassrummet och hur lÀrare planerar för, iscensÀtter och bearbetar matematiska begrepp. Studiens syfte Àr att studera hur lÀrare hanterar matematiska begrepp i undervisningen ur ett specialpedagogiskt perspektiv. UtifrÄn studiens ansats vÀljs tvÄ kvalitativa datainsamlingsmetoder. Till detta infogas Selander & Kress (2010) formellt inramad lÀrsekvens och Hallidays (2004) tre metafunktioner och en ny metafunktion, den institutionell funktion (Boistrup- Björklund, 2010). Studien visar att procedurkunskap har en stor plats i undervisningen. LÀrarna hanterar begrepp i förbifarten och funderar inte pÄ vilken roll de sprÄkliga uttrycken har.

Tra?dlo?sa sensorna?tverk byggs upp av tra?dlo?sa sensorer, som gemensamt arbetar fo?r att lo?sa en viss uppgift. Ett exempel pa? en sa?dan uppgift kan vara insamling av pollenniva?er i luften o?ver en stor yta. Sensornoderna vidarebefordrar datan sinsemellan tills den na?r en datainsamlingsnod na?gonstans i na?tverket da?r den sedan lagras och efterbehandlas.

VÄrt syfte med arbetet Àr att undersöka hur matematikundervisning kan bedrivas för att hjÀlpa svagpresterande och omotiverade elever i sin matematikutveckling. För att fÄ reda pÄ detta har vi gjort litteraturstudier kring Àmnet, samt en empirisk undersökning. I undersökningen har vi undervisat tvÄ grupper, om fyra elever i varje, inom matematikomrÄdet geometri. Undervisningen har till största delen bedrivits laborativt och praktiskt. Eleverna har pÄ mÄnga sÀtt kunnat koppla matematiken till sina vardagserfarenheter, vilket har lett till att de fÄtt en djupare förstÄelse för uppgifterna.

Att delta i lektionerna i idrott och hÀlsa har en central roll för sÄvÀl lÀrande som bedömning. Men vad det egentligen innebÀr att delta i idrott och hÀlsa Àr inte sÄ lÀtt att fÄ ett enhetligt svar pÄ. Inte heller hur man som lÀrare i idrott och hÀlsa kan bedöma elevernas insatser utifrÄn deltagandet - kan nÄgot utanför den ordinarie undervisningen bedömas? Det Àr vad denna kvalitativa intervjustudie, dÀr sex lÀrare i idrott och hÀlsa i Ärskurs 7-9 intervjuas, syftar att ta reda pÄ. Resultatet visar att det oftast inte sker nÄgon bedömning utanför den ordinarie undervisningen.