Sökresultat:
207 Uppsatser om Begränsad skattskyldighet - Sida 13 av 14
Vem hörs mest idag? : En studie av verbal interaktion och könsmönster i klassrummet
I den ha?r underso?kningen tittar jag na?rmare pa? hur ordet hen anva?nds i interaktioner pa? Twitter. Jag fra?gar mig i vilka sammanhang och om vem som hen kan anva?ndas i dessa konversationer. Vad tycks gynna eller begra?nsa anva?ndningen av hen? Ha?r a?r jag, fo?rst och fra?mst, intresserad av att se pa? hur olika typer av normer kring ko?n och sexualitet kan ta?nkas pa?verka anva?ndningen, och vilka sa?dana normer som a?r relevanta i konversationerna.Fo?r att go?ra detta anva?nder jag mig av metoden Membership categorization analysis.
Mellan lag och verklighet. En studie av svenska kustkommuners f?rvaltning av grunda mjukbottnar i kustzonen.
Grunda mjukbottnar i Sveriges kustvatten utg?r biologiskt v?rdefulla milj?er med funktioner som n?ringsoms?ttning, erosionsskydd och viktiga livsmilj?er f?r fisk. Trots detta ?r dessa habitat kraftigt hotade av ?kad exploatering kopplad till bebyggelse, turism och infrastruktur. Studien syftar till att unders?ka hur svenska kustkommuner hanterar skyddet av grunda mjukbottnar i f?rh?llande till befintlig lagstiftning och nationella riktlinjer.
Spegel, spegel p? sk?rmen d?r. En kvalitativ studie om kundresan och kundupplevelser i samband med testning av sk?nhetsprodukter online med hj?lp av Augmented Reality teknologi
Under det senaste decenniet har den teknologiska utvecklingen omvandlat m?nga aspekter av
m?nniskors liv, inklusive hur de handlar och konsumerar olika produkter. Inom
sk?nhetsindustrin har anv?ndningen av Augmented Reality (AR) teknologi skapat
m?jligheter att testa kosmetika virtuellt online. Flertalet tidigare studier har diskuterat
teknologins m?jligheter och framsteg generellt och hur de har p?verkat traditionella
k?pm?nster inom olika branscher.
Den Europeiska Arresteringsordern: I ljuset av till?tliga avsteg fr?n principen om ?msesidigt f?rtroende ?
Rambeslutet om en europeisk arresteringsorder var ett av de f?rsta r?ttsliga EU-instrumenten p? det straffr?ttsliga omr?det som bygger p? principen om ?msesidigt erk?nnande, vilken bygger p? principen om ?msesidigt f?rtroende mellan medlemsstaterna. Principerna syftar till att uppr?tth?lla fri r?rlighet av domar och beslut och motiveras av behovet av effektivitet i samarbetet. Rambeslutet antogs ?r 2002 i syfte att utg?ra ett f?renklat system f?r ?verl?mnande av efters?kta personer mellan medlemsstater.
Kvinnors upplevelser av att leva med polycystiskt ovariesyndrom : En allm?n litteratur?versikt
Bakgrund:?Polycystiskt ovariesyndrom (PCOS) ?r ett kroniskt och endokrint tillst?nd som globalt sett drabbar cirka en tiondel av alla kvinnor i fertil ?lder. Sjukdomens orsak ?r oklar men den p?verkar de drabbade p? m?nga olika s?tt och medf?r allvarliga kort- och l?ngsiktiga konsekvenser. Trots sjukdomens omfattning visar forskning att samh?llet och v?rden har otillr?cklig kunskap om PCOS samt hur v?rden korrekt b?r anpassas till denna patientgrupp.
Kategoriseringar av hen : Genusperspektiv pa? bruket av hen pa? Twitter
I den ha?r underso?kningen tittar jag na?rmare pa? hur ordet hen anva?nds i interaktioner pa? Twitter. Jag fra?gar mig i vilka sammanhang och om vem som hen kan anva?ndas i dessa konversationer. Vad tycks gynna eller begra?nsa anva?ndningen av hen? Ha?r a?r jag, fo?rst och fra?mst, intresserad av att se pa? hur olika typer av normer kring ko?n och sexualitet kan ta?nkas pa?verka anva?ndningen, och vilka sa?dana normer som a?r relevanta i konversationerna.Fo?r att go?ra detta anva?nder jag mig av metoden Membership categorization analysis.
ARBETSTERAPEUTISKA INTERVENTIONER F?R PERSONER MED NEDSATT HANDFUNKTION P? GRUND AV ARTROS
Bakgrund Artros ?r en ledsjukdom d?r kroppens naturliga balans av uppbyggnad och
nedbrytning av ben och broskv?vnad p?verkas. Artros i h?nderna ?r en av de
vanligaste formerna av artros. F?rekommande symtom ?r sm?rta, nedsatt r?rlighet och
stelhet vilket p?verkar handfunktionen.
Mitt liv online vs. offline : En kvalitativ studie om sja?lvpresentation pa? Instagram
Pa? sociala na?tverkssidor tilla?ts anva?ndarna att presentera sig sja?lva. Sociala medier ger anva?ndarna mo?jlighet att styra och kontrollera sin presentation pa? ett annat vis a?n hur presentationen kan styras i ansikte-mot-ansikte situationer. De sociala medierna tenderar dock att rikta sig till en bredare publik i ja?mfo?relse med den interpersonella situationen.
Artistskatt och signing bonus : En studie av det rättsliga läget rörande tillämpning av artistskatt på signing bonus inom idrotten
Syfte och frågeställningarStudiens syfte är att ta reda på ifall det är förenligt med lagen att använda sig av artistskatt (A-SINK) på signing bonus trots att spelaren i fråga tänker stanna i landet i mer än sex månader. Vi vill också utreda om det i så fall är möjligt att betala ut en stor signing bonus till spelaren istället för högre lön. Våra frågeställningar blir således:Kan man tillämpa artistskatt på signing bonus när en spelare går från en utländsk till en svensk klubb?Är det möjligt för klubbarna att betala ut en stor signing bonus och inte betala ut lön?MetodVi har baserat uppsatsen på kvalitativa intervjuer samt studier av lagtext, förarbeten, rättsfall och relevant litteratur. Intervjuerna är genomförda med låg grad av strukturering och standardisering.
Betyg på sin muntliga grammatik? : Sambandet mellan grammatisk utvecklingsnivå och betyg på det muntliga nationella provet i SVA1
I den ha?r underso?kningen tittar jag na?rmare pa? hur ordet hen anva?nds i interaktioner pa? Twitter. Jag fra?gar mig i vilka sammanhang och om vem som hen kan anva?ndas i dessa konversationer. Vad tycks gynna eller begra?nsa anva?ndningen av hen? Ha?r a?r jag, fo?rst och fra?mst, intresserad av att se pa? hur olika typer av normer kring ko?n och sexualitet kan ta?nkas pa?verka anva?ndningen, och vilka sa?dana normer som a?r relevanta i konversationerna.Fo?r att go?ra detta anva?nder jag mig av metoden Membership categorization analysis.
Expertbeskattning : - ny syn på expertbegreppet?
Vissa utländska forskare som kom till Sverige kunde från och med 1984 erbjudas skattelättnader genom en speciell lag om beskattning av utländska forskare. Syftet med lagstiftningen var att locka kompetent personal med spetskunskaper till anställningar i Sverige. Under slutet av 1990-talet uppkom frågan om det behövdes en reformering av lagstiftningen eftersom detta skett i andra nordiska länder. De reformerade expertbeskattningsreglerna infördes 2001. Lagstiftningen erbjuder sedan dess förutom forskare även experter, specialister, personer med företagsledande uppgifter och andra nyckelpersoner en möjlighet att få del av skattelättnader.
Dammen i Slottsskogen. F?rekomst och f?ruts?ttningar samt ?tg?rdsf?rslag f?r att gynna groddjur i framtida naturv?rdsarbete.
Groddjur (amfibier) ?r viktiga indikatorarter i b?de akvatiska och terrestra ekosystem, men globalt
hotas denna organismgrupp av habitatf?rlust, f?rs?mrad vattenkvalitet och klimatf?r?ndringar.
Stadsmilj?f?rvaltningen i G?teborg jobbar st?ndigt med att bevara biodiversiteten i den urbana
parken Slottsskogen och att gynna groddjursdiversiteten ?r en del av detta arbete. Denna studie
unders?ker groddjursdiversiteten i Stora dammen i Slottsskogen med syfte att kartl?gga
artdiversiteten, att bed?ma dammens l?mplighet som groddjurslokal och att ge ?tg?rdsf?rslag till
Stadsmilj?f?rvaltningen f?r att gynna groddjuren i Stora dammen i framtida naturv?rdsarbete.
Hypotesen var att f?rekomsten av vanlig groda (Rana temporaria), vanlig padda (Bufo bufo), st?rre
vattensalamander (Triturus cristatus), mindre vattensalamander (Lissotriton vulgaris) och ?tlig
groda (Pelophylax esculentus) skulle observeras. N?rvaro av amfibier indikerar p? h?lsosamma
ekosystem och god biodiversitet vilket ing?r i Slottsskogens m?l.
Google ser dig : En kvalitativ studie av internetanvändares medvetenhet och åsikter om filterbubblor
Studiens syfte a?r att underso?ka internetanva?ndares medvetenhet och a?sikter om filterbubblor pa? so?kmotorn Google. Underso?kningens fra?gesta?llning a?r: Vad har internetanva?ndare fo?r tankar och fo?rha?llningssa?tt till filterbubblor som skapas pa? Google? Studien a?r avgra?nsad till studenter vid Uppsala Universitet. Det a?r en population som kan fo?rmodas vara storkonsumenter av information via so?kmotorer.
SM?BARNSF?R?LDRAR MED MORBUS DE QUERVAIN - En kvalitativ intervjustudie om hur vardagens aktiviteter f?r?ndras
Bakgrund F?r den som drabbas av en handskada ?r det inte bara praktiska moment i vardagen
som blir sv?ra att genomf?ra, utan ?ven personligheten, sj?lvk?nslan och samspelet
med andra m?nniskor f?r?ndras. Sm?barnsf?r?ldrar drabbas oftare ?n andra grupper
av ?komman Morbus de Quervain som orsakar sm?rta och svullnad i handleden.
Tillst?ndet behandlas idag med statisk ortos i kombination med antiinflammatoriska
l?kemedel. Att Morbus de Quervain p?verkar personens f?rm?ga att bland annat
greppa, b?ra och hantera f?rem?l med h?nderna ?r idag k?nt, men det saknas kunskap
kring hur aktiviteter i vardagen p?verkas hos s?v?l sm?barnsf?r?ldrar som andra
grupper.
Främmande kapital i kapitalstrukturen : En empirisk studie om fastighetsbolag
Bakgrund och problem: Betra?ffande de svenska fastighetsbolagen finns det ett tomrum i studier ga?llande vilka faktorer som ligger bakom valet av kapitalstruktur. Fo?r bolag med ho?g skuldsa?ttningsgrad som vill utnyttja ha?vsta?ngseffekten blir la?nat kapital viktigt, men om nu mo?jligheten till att finansiera sig a?r begra?nsad, vilka alternativa finansieringsformer finns da? mot den traditionella bankkrediten? Skulle det vara ba?ttre fo?r bolagen att enbart anva?nda sig av eget kapital fo?r att slippa ra?ntekostnaderna? Eftersom bankerna i samband med finanskrisen 2008 och den pa?ga?ende eurokrisen tvingats strama a?t sin kreditgivning.Syfte: Syftet med studien a?r att beskriva hur svenska fastighetsbolags kapitalstruktur fo?ra?ndrats o?ver en angiven period samt beskriva ta?nkta bakomliggande orsaker.Avgra?nsningar: Studien har avgra?nsats sig till fastighetsbranschen och svenska fastighetsbolag. Vidare har studien avgra?nsats till bolag som varit bo?rsnoterade pa? Stockholmsbo?rsen fra?n 2005 till 2012 med huvudverksamhet inriktad pa? fastighetsfo?rvaltning och uthyrning.