I aktiebolagslagens (2005:551) 8 kapitel finner vi kompetensöverskridanderegeln i 42 §.Paragrafen innehåller fyra, av varandra oberoende, regler. Den stadgar bolagsledningens samtden särskilda firmatecknarens behörighets- respektive Befogenhetsöverskridanden. Ettöverskridande av behörighet respektive Befogenhet kan leda till bundenhet för ett bolag ienlighet med kompetensöverskridanderegeln. Det står dock inte klart när ett överskridandehar skett och i vilka situationer bolaget blir bundet.Genom i uppsatsen använda fiktiva typfall påvisas, att det krävs struktur vid utredning av närett överskridande har skett, samt när det leder till bundenhet. Behörighet är vad enbolagsföreträdare kan göra, Befogenhet är vad denne får göra.

Forskning visar att svensk polis skjuter mycket sällan med stöd av sin laga Befogenhet. Istället tvingas polismännen skjuta när ingripandesituationen har utvecklats till en nödvärnssituation. I en sådan situation befinner sig polismannen under påverkan av allvarlig stress varvid dennes psykiska, mentala och känslomässiga förmåga kan vara kraftigt begränsad. Ökar polisens medvetenhet om sina möjligheter att bruka sitt vapen i ett tidigare skede med stöd av laga Befogenhet kan dödsskjutningar undvikas. Regler om den svenska polisens skjutvapenanvändning i laga Befogenhet finns angiven i SkjutK 2 §.

Denna uppsats utreder huruvida EG-domstolen kan utnyttja sitt tolkningsutrymme utan att överträda den givna och tagna kompetensen. Syftet är att analysera och diskutera EG-domstolens tolkningsutrymme ur ett rättsteoretiskt perspektiv. Det tolkningsutrymme som avses är den behörighet EG-domstolen har enligt EG- fördraget och den utvidgade Befogenheten som EG-domstolen har givit sig själv. För att nå detta mål måste en utförlig beskrivning göras av: EU:s institutioner, kompetensfördelningen enligt EG-fördraget, EG-rättens källor, de viktigaste allmänna principerna, de relevanta ?rättslärorna? samt den kompetensfördelning som har utvecklats tillföljd av EG-domstolens agerande.

För att polisens ska klara av att upprätthålla den allmänna ordningen och säkerheten i landet har de utrustats med olika maktBefogenheter, det vill säga Befogenheter att på olika sätt ingripa mot enskilda. I Sverige får polisen använda sitt tjänstevapen i enlighet med nöd, nödvärn och laga Befogenhet. Den sistnämnda ger polisen rätt att använda våld och i värsta fall sitt skjutvapen för att genomföra en tjänståtgärd. Användandet grundar sig framförallt i lagstiftningen från år 1969. Det har de senaste åren förts en diskussion om att lagstiftningen behöver uppdateras till dagens samhälle.

I Sverige har vi som allmän utgångspunkt att varje medborgare är skyddad mot kroppsliga och integritetskränkande ingrepp, husrannsakan, kroppsvisitation och liknande intrång. Dessa lagstadgade skydd återfinns i Regeringsformens 2 kapitel. I vissa situationer måste dock den enskildes intresse av integritetsskydd inskränkas. I Rättegångsbalkens 28 kapitel finner vi regler för när och hur den enskildes lagstadgade integritetskydd får inskränkas genom tvångsmedelsutövning Det är dessa bestämmelser som jag har försökt utreda i denna uppsats. Utöver de konkreta reglerna som uttrycks i RB 28 kap aktualiseras ett antal principer vid tvångsmedelsutövning.

Generalklausulen ska vara tillämplig inom hela förmögenhetsrätten, vilket talar för att det således inte bör vara ett bekymmer att tillämpa den vid ett Befogenhetsöverskridande i en- lighet med aktiebolagsrätten. Detta är dock inte solklart med tanke på att aktiebolagslagen föreskriver annat. Ett bolag kan t.ex. bli bundet av en rättshandling som företagits av bo- lagsföreträdare eller särskild firmatecknare där denne genom rättshandlingen överskrider sin Befogenhet. Bolaget blir härvid bunden av rättshandlingen såvida bolaget självt inte kan påvisa att tredje man varit i ond tro.

Syftet med denna studie var att analysera skriftligt arbetsmaterial och offentliga informationsdokument som ligger till grund för förändringsarbete för ett ökat brukarinflytande gällande sociala omsorgsinsatser och servicetjänster i ordinärt boende, det vill säga det egna hemmet. Vi valde att studera Örebro kommun och detta genom en kvalitativ metod i form av en litteraturgranskning. Vårt teoretiska fundament har bestått av socialtjänstlagen, Lag om kommunal Befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre, Lag om valfrihetssystem, salutogent synsätt, Kasam och empowerment. Vårt resultat visar att Örebro kommun har infört fyra medel för ett ökat brukarinflytande. Dessa är: förändrad biståndshandläggning, Lag om kommunal Befogenhet att tillhandahålla servicetjänster åt äldre, Servicetorget med lotsarna samt Lag om valfrihetssystem.

I denna uppsats har studerats huruvida svensk författning reglerar möjligheterna att företa tvångsåtgärder inom demensvården på särskilda boenden. Fokus har legat på att undersöka huruvida vård- och omsorgspersonal har Befogenhet att vidta tvångsåtgärder i sitt arbete mot den demenssjuke och i sådana fall vilken grund denna Befogenhet vilar på. Det har även undersökts i fall vårdpersonal inte har stöd i lag att vidta tvångsåtgärder om detta då innebär att rättssäkerheten hotas för den demenssjuke. Vidare har ett försök gjorts att utreda vem som ansvarar för lagbrott om en otillåten tvångsåtgärd vidtagits.Metoden som använts är den rättsdogmatiska metoden för att söka fastställa gällande rätt på området. Fokus har legat på svenska rättsregler och att försöka tolka och systematisera gällande rätt.

Syftet med uppsatsen är att diskutera om EU kan, vid ingående av bilaterala avtal med icke unions medlemmar, förbise sina grundläggande principer. Situationen i Schweiz tydliggör problematiken och genom att applicera frågeställningen på det aktuella problemet eftersträvas ett djupare resonemang. Syftet med uppsatsen är även att föra en diskussion kring den framtida relationen mellan EU och Schweiz.De frågeställningar som ska utredas för att uppnå syftet med uppsatsen är således; kan EU agera i strid med en av de fundamentala värdegrunderna som EU-samarbetet bygger på, den fria rörligheten, i avtalsrelationer med tredje länder? Vilken intresseavvägning står EU inför angående den gällande situationen i Schweiz, och vilket är det mest troliga framtida handlingsalternativet för EU?.

Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att arbeta klientcentrerat inom slutenvården. Totalt intervjuades tio arbetsterapeuter verksamma inom slutenvården i Norrbottens och Västernorrlands läns landsting. Datainsamlingen genomfördes utifrån en kvalitativ ansats med ostrukturerade intervjufrågor. Data analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys och resulterade i tre kategorier: ?Vikten av klientens delaktighet i rehabiliteringen, Att bestämma eller att erbjuda interventioner i den inledande rehabiliteringsfasen samt Anhöriga och vårdpersonal både ett hinder och en resurs.? Resultatet visade att det enligt arbetsterapeuternas erfarenheter var en självklarhet att utgå ifrån ett klientcentrerat arbetssätt i det praktiska arbetet.

Syftet med uppsatsen är att belysa projektledning i uppsättningar inom teaterbranschen ur ett företagsekonomiskt perspektiv. Vi avser att skapa medvetenhet om projektledarens roll och arbetsuppgifter för att bättre förstå de utmaningar som kan uppkomma i det vardagliga arbetet. Detta för att skapa effektivitet och därmed en mer produktiv organisation. Uppsatsen har utgått från en induktiv metod och därmed inletts med insamling av empiri i form av intervjuer och en enkätundersökning. Sex kvalitativa intervjuer har gjorts med nyckelpersoner i High School Musical-projektet.

1921 avskaffades dödsstraffet i Sverige och 1973 förbjöds det i regeringsformen. Vid en opinionsundersökning 1997 upptäcktes att det fanns ett ca 40%-igt stöd för dödsstraff. Senare mätningar har gett ungefär samma siffra. Det överraskande resultatet föranledde en riksdagsdebatt våren 1998. 1921 motiverades beslut av att några fördelar med straffet jämfört med andra former inte kunde styrkas.

Denna rapport undersöker vad som händer när en polis har tvingats använda sitt tjänstevapen i nödvärn, nöd eller med laga Befogenhet. I bakgrunden presenteras statistik om hur ofta och mot vad poliser i Sverige skjuter och när enligt lagstiftningen en polis har rätt att skjuta. Vidare presenterar rapporten de olika studier som gjorts på poliser som skjutit i tjänsten, vilka psykiska reaktioner de har upplevt. Rapporten presenterar de krav som Polismyndigheterna har för att utreda dessa händelser samt hur de ska hjälpa och stötta den enskilda polismannen. För att kontrollera hur omhändertagandet och utredning upplevs redovisas tre intervjuer med poliser som skjutit i tjänsten.

Ska Sveriges polismyndigheter fortsättningsvis ges Befogenhet att ha egna lokala insatsstyrkor? Lars Engström, länspolismästare i Örebro län, har fått i uppdrag av Rikspolisstyrelsen att utreda detta. Åsikterna och lösningsförslagen på denna frågeställning är många och skiftande. Engström vill ge Rikspolisstyrelsen en starkare samordnande roll och lägga ner de lokala insatsstyrkorna. Han vill låta de nationella resurserna, bestående av den Nationella insatsstyrkan och de tre storstädernas piketenheter, verka nationellt över hela landet.

Varje dag kör ungefär 15 000 fordonsförare omkring på våra vägar påverkade av alkohol och varje år omkommer cirka 100-150 människor i trafiken i alkohol- och drogrelaterade olyckor. Under 2008 rapporterades 31 200 rattfylleribrott och för att effektivisera den brottsbekämpande verksamheten mot rattfylleribrott har Tullverket och Kustbevakningen sedan den 1 juli 2008 givits rättsliga Befogenheter att ingripa mot rattfylleribrott. Uppsatsens syfte är att studera vad den nya lagstiftningen innebär för Tullverket och Kustbevakningen samt hur deras utökade Befogenheter påverkar polisens arbete mot rattfylleribrott. Fyra kunniga och insatta personer från Tullverket, Kustbevakningen, Polisen och Polisförbundet har intervjuats till uppsatsen. Av intervjuerna framkom att den nya lagstiftningen kommer att underlätta och effektivisera arbetet för både Tullverket, Kustbevakningen och Polisen.