SyfteAvsikten med studien var att beskriva synen pÄ verksamhetsförlagt lÀrande utifrÄn ett lÀrar- och elevperspektiv, samt undersöka aktörernas upplevelser kring sprÄkinlÀrningen som sker i samverkan mellan VFL och formellt lÀrande i form av den schemalagda undervisningen i SFI-skolan. Studien har Àven lyft fram faktorer som pÄverkar lÀrandet pÄ en praktikplats och elevernas möjlighet att inom verksamhetsförlagt lÀrande tillÀgna sig ett funktionellt sprÄk som de behöver för att klara sig i samhÀllet.MetodJag anvÀnde mig av en kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med tvÄ SFI-lÀrare och tvÄ SFI-elever som varvar studier i skolan med verksamhetsförlagt lÀrande pÄ en praktikplats. FrÄgestÀllningar har behandlats med fokus pÄ VFL kopplat till studiens teoretiska ram, centrala begrepp och forskning om informellt lÀrande.Resultat Studien visar att aktörerna Àr eniga om att verksamhetsförlagt lÀrande i samverkan med studier i skolan gynnar sprÄkutvecklingen hos SFI-elever. VFL skapar sÄvÀl möjlighet till sprÄkanvÀndning i form av samtal och interaktion i autentisk miljö, som möjlighet till tillÀgnande av ett funktionellt sprÄk.Meningsfulla praktikuppgifter, elevens engagemang och samarbete mellan skolan och praktikplatser bl.a. avgör dock hur VFL-eleven lyckas med sin inlÀrning.

Studiens syfte Àr att skapa en ökad förstÄelse om hur svenska förskolebarn i Äldrarna fyra och fem Är interagerar med och uppfattar de olika artefakterna pÄ sin utegÄrd. Med artefakter menas de fysiska redskap som finns pÄ förskolans utegÄrd. Vi har valt att inrikta oss pÄ om barnen leker enskilt eller tillsammans med andra, om de leker utifrÄn given funktion eller skapad funktion samt hur de ser pÄ artefakter med hÀnsyn till estetiska omdömen. Vi har anvÀnt oss av metoden the Mosaic approach som lyfter fram barns perspektiv. I vÄr studie har barn fotograferat utegÄrden.

Syftet med denna studie var att studera reflektionsprocessen i fenomenet pedagogisk dokumentation. Detta gjorde vi genom att intervjua sex pedagoger pÄ tre olika förskolor som arbetar Reggio Emilia inspirerat. Förskolor som arbetar inom inriktningen Reggio Emilia har pedagogisk dokumentation som ett sjÀlvklart verktyg i verksamheten, det blev pÄ sÄ sÀtt naturligt att vÀlja pedagoger som arbetar pÄ detta sÀtt. VÄr undersökning bygger pÄ en kvalitativ studie dÀr vi tolkat respondenternas svar utifrÄn ett hermeneutiskt och reflektionsteoretiskt perspektiv. Studien visade pÄ att pedagogerna vi intervjuade har en hög grad av medvetenhet om och insikt i vad reflektion Àr och vad denna stöds av.

Detta Àr en litteraturstudie vars syfte Àr att utreda vilka möjligheter, fötrjÀnster och problemomrÄden som finns i den specialpedagogiska verksamheten i den svenska skolan. Studien Àr sprungen ur ett specialpedagogiskt perspektiv och lyfter frÄgestÀllningarna: Vilka möjligheter och problem förekommer i en inkluderande specialpedagogik och hur pÄverkas eleverna? Samt vilka möjligheter och problem förekommer i en exkluderande specialpedagogik och hur pÄverkas eleverna? Litteraturstudien bygger pÄ en sammanstÀllning av vetenskapligt material som samlats genom systematiska sökningar. KÀllmaterialet utgörs av rapporter, avhandlingar och vetenskapliga artiklar som publicerats mellan Är 2000-2013. Vidare Àr urvalet av kÀllmaterial baserat pÄ nÄgra valda inklusions- och exklusionkriterier.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att undersöka vilka diskurser som rÄder kring dagens pornografi bland unga vuxna kvinnor, 20 till 29 Är samt fÄ en djupare förstÄelse för hur dessa har uppkommit.FrÄgestÀllningar * Vilka faktorer inom pornografin beskriver de unga vuxna kvinnorna som positiva respektive negativa? *Vilka tankar och uppfattningar förs fram i diskurserna kring pornografi?*Hur förhÄller sig unga vuxna kvinnor till rÄdande diskurser kring pornografi som existerar i dagens samhÀlle?Metod Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod och genomfört tre fokusgruppsintervjuer med sammanlagt 16 kvinnor i Äldrarna 21-29 Är. I uppsatsarbetet har vi anvÀnt oss av dessa intervjuer med fokus pÄ kvinnornas egna uppfattningar, beskrivningar och uttryck. Datamaterialet har tolkats med hjÀlp av teorier och tidigare forskning inom omrÄdet. Teorierna vi har anvÀnt oss av Àr socialkonstruktivism, sexuella script, heteronormativitet och Foucaults beskrivning av sexualitetens historia.

Syftet med denna studie Àr att belysa hur nÄgra ungdomar med cerebral synnedsÀttning upplever sin grundskoletid. FrÄgestÀllningarna handlar om ungdomarnas erfarenheter av skolarbetet, vad de berÀttar om sin sociala situation samt hur de tycker att stödet i skolan ska utformas. Det tycks inte finnas mycket skrivet om detta omrÄde, vilket medför att tidigare forskning till en del handlar om studier dÀr elever med funktionsnedsÀttning i allmÀnhet intervjuats om sin syn pÄ skolan. För att ge en kortfattad introduktion av ÀmnesomrÄdet bestÄr bakgrunden Àven av forskning om cerebral synnedsÀttning. Sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer har genomförts för att besvara frÄgestÀllningarna.

Just nu befinner vi oss i vad som ser ut att bli modern tids största ekonomiska svacka. Banker runt om i vÀrlden försÀtts i konkurs och bankerna i Sverige drabbas ocksÄ av den aktuella situationen. Sparbankerna och Swedbank Àr givetvis ocksÄ med i det som sker. För Sparbankerna Àr det hela tiden en frÄga om hur man ska se pÄ samarbetet med Swedbank.Swedbank har fÄtt utstÄ mycket negativ publicitet i massmedia vilket Àven pÄverkar sparbankernas verksamhet. Det pÄgÄr stÀndigt ett samarbete mellan ett antal sparbanker och Swedbank.

I den hÀr studien har jag undersökt vilka myndighetsdokument som skolorna i Sverige har att följa för att motverka krÀnkande behandling av elever. Förutom detta har jag försökt undersöka hur de vanligaste antimobbningsprogrammen klarar av att följa riktlinjerna för detta uppdrag. UtifrÄn texters innehÄll har jag lÀst hur forskningen ser pÄ orsaker till att krÀnkningar och mobbning uppstÄr samt hur den ser pÄ vad som anses vara lÀmpligt för att arbeta proaktivt. Genom att granska begrepp, mönster och kategorier som trÀder fram i texter frÄn tidigare forskning och i antimobbningsprogrammens texter, har uttryck som makt, maktstrukturer, normer, heteronormativitet, teorier och perspektiv blivit centrala. I samband med en kritisk diskursanalys av det som beskrivits i texterna har jag försökt se och förstÄ olika utfall av antimobbningsprogrammens aktiviteter.

I Sverige finns det inte en speciell intensivvÄrdsavdelning (IVA) för barn pÄ alla sjukhus utan de flesta sjukhus har en sÄ kallad allmÀn IVA dÀr större delen av patienterna som vÄrdas Àr vuxna. Det Àr lite annorlunda att vÄrda barn eftersom de har fysiologiska, anatomiska och utvecklingsmÀssiga skillnader i jÀmförelse med vuxna och dÀrför kan de heller inte ses som smÄ vuxna. NÀr man vÄrdar barn Àr det Àven viktigt att vÄrda och stötta förÀldrarna. IntensivvÄrdssjuksköterskor har i fÄ tidigare studier uttryckt stress, brist pÄ kunskap, osÀkerhet och rÀdsla för att vÄrda svÄrt sjuka barn pÄ en allmÀn IVA. Syftet med den hÀr studien Àr att beskriva intensivvÄrdssjuksköterskors upplevelser av att vÄrda barn pÄ en allmÀn IVA.

Bakgrund Barn har idag ett för högt intag av mÀttat fett, vilket ökar risken att drabbas av hjÀrt- och kÀrlsjukdomar. Livsmedelsverket rekommenderar dÀrför att lÀttmjölk och lÀttmargarin skall serveras i skolan för att uppnÄ en nÀringsriktig skolmÄltid.Syfte Syftet var att undersöka förÀldrars instÀllning till Livsmedelsverkets rekommendationer kring serveringen av lÀttmjölk och lÀttmargarin i skolan, hur konsumtionen av mjölk och margarin ser ut i hemmet samt samband med förÀldrarnas kön, Älder och utbildningsnivÄ.Metod En enkÀtstudie genomfördes pÄ tre utvalda skolor, innehÄllande elva frÄgor om instÀllning till och konsumtion av lÀttmjölk och lÀttmargarin. SPSS 20.0 anvÀndes för att analysera och bearbeta data dÀr en signifikansnivÄ sattes till p<0,05.Resultat Deltagare i denna studie var 106 stycken, 81 kvinnor och 25 mÀn. Majoriteten av deltagarna var negativa till de pÄstÄenden som lyfter fram lÀttmjölkens fördelar. Endast ett fÄtal deltagare instÀmde i pÄstÄendet lÀttmjölk och lÀttmargarin minskar risken för hjÀrt- och kÀrlsjukdomar.

Barns och ungdomars psykiska ohÀlsa Àr ett ofullstÀndigt utforskat omrÄde i Sverige. Mycket tyder dock pÄ att den psykiska ohÀlsan ökar bland unga vuxna, vilket gör att det finns all anledning att undersöka hur just denna grupp bÀst kan bli hjÀlpt. Syftet med denna studie har varit att fÄ en större förstÄelse för hur ÄterhÀmtningsprocessen frÄn psykisk ohÀlsa kan se ut för denna grupp: vad som Àr verksamt i processen och vilka faktorer de upplever som viktiga, pÄdrivande och hjÀlpande. Detta har undersökts i fem kvalitativa intervjuer med unga vuxna mellan 23 och 27 Är som lidit av psykisk ohÀlsa men som idag mÄr bra igen. Ingen av dem har vÄrdats pÄ institution för den psykiska ohÀlsan, men alla har fÄtt professionell hjÀlp.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

I den hÀr studien har jag undersökt vilka myndighetsdokument som skolorna i Sverige har att följa för att motverka krÀnkande behandling av elever. Förutom detta har jag försökt undersöka hur de vanligaste antimobbningsprogrammen klarar av att följa riktlinjerna för detta uppdrag. UtifrÄn texters innehÄll har jag lÀst hur forskningen ser pÄ orsaker till att krÀnkningar och mobbning uppstÄr samt hur den ser pÄ vad som anses vara lÀmpligt för att arbeta proaktivt. Genom att granska begrepp, mönster och kategorier som trÀder fram i texter frÄn tidigare forskning och i antimobbningsprogrammens texter, har uttryck som makt, maktstrukturer, normer, heteronormativitet, teorier och perspektiv blivit centrala. I samband med en kritisk diskursanalys av det som beskrivits i texterna har jag försökt se och förstÄ olika utfall av antimobbningsprogrammens aktiviteter.

BakgrundBarn vistas i dag stor del av sin vakna tid pÄ förskolan. Forskning visar pÄ vikten av utevistelsens betydelse för dessa barn. Utemiljön pÄ förskolan skall ses som ett komplement till innemiljön. Forskningen visar Àven att förskolegÄrdar som Àr naturrika (stora ytor, trÀd, buskar, stockar och stenar m.m.) stimulerar barnens motorik, lek, fantasi, kreativitet, samspel, sociala förmÄga osv. pÄ ett sÀtt som inte en gÄrd utan dessa egenskaper kan göra.

Syfte och frÄgestÀllningar: Syftet med studien Àr att undersöka hur personal inom tvÄ elevhÀlsoteam resonerar kring elever och verksamhet i sÀrskilda undervisningsgrupper. Centrala frÄgestÀllningar för studien Àr;? Hur beskrivs elever som gÄr i den sÀrskilda undervisningsgruppen? ? Hur beskrivs inskrivningsprocessen till den sÀrskilda undervisningsgruppen?? Vilka metoder, arbetssÀtt och mÄl uttalar elevhÀlsoteamen för verksamheten i den sÀrskilda undervisningsgruppen? ? Hur beskriver elevhÀlsoteamen arbetet med Äterinskolningsprocessen?Teori: UtgÄngspunkt för analysen av elevhÀlsoteamets resonemang Àr ett sociokulturellt perspektiv pÄ kommunikation och samspel, lÀrande och utveckling. Jag har undersökt elevhÀlsopersonalens yttranden och letat efter mönster för att kunna tolka vilka normer, vÀrderingar och vilken syn pÄ lÀrandet som ligger bakom. Dessutom har jag kopplat mina tolkningar till olika specialpedagogiska perspektiv.