Syftet med detta examensarbete Àr att belysa pÄ vilket sÀtt genusperspektivet synliggörs i gymnasiekursen Svenska B. Studien fokuserar pÄ hur lÀrare upplever sitt urval av författare ur ett genusperspektiv samt hur genusperspektivet belyses i den egna undervisningen. Detta sÀtts i relation till den diskurs lÀraren befinner sig i, det vill sÀga det kulturella och pedagogiska kapital lÀraren har med sig och klimatet pÄ den skola dÀr lÀraren arbetar. Studien har utgÄtt frÄn en induktiv forskningsstrategi, dÀr det empiriska materialet har legat till grund för teorin, i motsats till ett deduktivt arbetssÀtt dÀr en teori ska undersökas och om möjligt bekrÀftas. Den teoretiska utgÄngspunkten bestÄr dÀrför endast av genusteori och genuspedagogik samt teorin gÀllande diskursanalys.

Denna kvalitativa studie unders?ker vilka motiv som ligger bakom gymnasieelevers val att l?sa ?mnet svenska som andraspr?k, sva, och vilka erfarenheter de har med flerspr?kighet i klassrummet. Studien har en fenomenologisk ansats d?r elevernas livsv?rldar och dess spr?kliga repertoarer anses p?verka elevernas beslut och f?rh?llnings?tt (Busch 2017). Detta inneb?r att elevernas uppfattning om ?mnet sva och deras inst?llning till flerspr?kighet p?verkas av deras tidigare erfarenheter.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur gymnasieelever upplever filosofiÀmnet. Studiens resultat Àr tÀnkt att bidra till diskussionen om hur filosofiutbildning kan utvecklas vid högre studier. I avsnittet om tidigare forskning redogörs det för hur analytisk filosofi har en ledande stÀllning vid svenska högre lÀrosÀten samt hur filosofiutbildningen lider av en snedfördelning gÀllande kön och social klass bland de studerande vilket kan hÀmma utbildningens kvalitet. Det empiriska materialet har samlats in genom fokusgruppsintervjuer med totalt fem elevgrupper som alla har tagit del av filosofiÀmnet vid olika skolor i Uppsala. Genom det fenomenologiska angreppssÀttet riktar studien in sig pÄ hur eleverna upplever Àmnet kopplat till deras vardag, samt hur dessa upplevelser manifesteras med andra under intervjuerna.

Syftet med studien var att undersöka hur en grupp kvinnor i Äldern mellan 20-30 Är upplever och förhÄller sig till det kvinnoideal som framstÀlls i mediereklam. Studien byggde pÄ en kvalitativ ansats i ett försök att söka reda pÄ deras gemensamma uppfattningar om fenomenet och hur de upplevde att de pÄverkas av den kvinnliga framstÀllningen. Av den anledningen utfördes semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod eftersom den ger de intervjuade personerna en möjlighet att utveckla sina svar. DÄ kvinnor tillhör en av de största konsumtionsgrupperna ansÄg vi att det var relevant att studera hur denna grupp kunde pÄverkas av mediereklamens framstÀllningar. IntervjufrÄgorna stÀlldes utifrÄn ett urval av reklambilder frÄn de idag största företagen i Sverige inom mode och skönhet.

Syftet med denna studie har varit att synliggöra pedagogers tankar och erfarenheter ur ett interkulturellt perspektiv. Vi har sökt svar pÄ tvÄ frÄgestÀllningar. Vilken uppfattning har pedagogerna om sitt arbete i en mÄngkulturell miljö? Vilka erfarenheter av och tankar om ett interkulturellt förhÄllningssÀtt kan vi synliggöra hos pedagogerna genom kvalitativa intervjuer? Analysen gjordes med hjÀlp av litteratur som behandlar ett interkulturellt förhÄllningssÀtt. Studien bygger pÄ kvalitativ forskning och analys av skriftliga kÀllor. I studien diskuteras kulturbegreppet utifrÄn ett antropologiskt perspektiv.

Sammanfattning:  Skolundervisningen har idag börjat prÀglas av alltmer digitala verktyg, dÀr digitaliseringen allt eftersom tagit mer plats i undervisningen. IKT har framförallt riktat sig mot elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi, dÀr Àven forskningen pekar pÄ att elever i behov av sÀrskilt stöd har dragit mest nytta av digitala verktyg. FrÄgan Àr hur specialpedagoger ser pÄ IKT och dess anvÀndningsomrÄde? Har de samma förestÀllningar som forskningen lyfter fram? UtgÄngspunkten för denna uppsats Àr att undersöka och lyfta fram hur specialpedagoger uppfattar och tÀnker kring anvÀndningen av IKT för dyslektiker. FrÄgestÀllningarna behandlar vad specialpedagoger anser om hinder och möjligheter med IKT för dyslektiker, pÄ vilket sÀtt de anser att IKT pÄverkar dyslektikers lÀrande och utveckling och hur de vidare kan bidra till lÀttare mÄluppfyllelse samt om de anser att de har tillrÀcklig kompetens inom IKT och hur de vill vidare utveckla deras IKT kunskaper.

Denna uppsats handlar om ett antal individers upplevelse av att anvÀnda en diet för att modifiera kroppen eller att genomföra en mer djupgÄende och bestÄende livsstilsförÀndring. Uppsatsen berör dieter i allmÀnhet men LCHF i synnerhet. Syftet Àr att belysa faktorer i ett modernt samhÀllsklimat som medverkande till individuellt beslutsfattande. Respondenternas berÀttelser lyfter fram olika faktorer som pÄverkat deras val av kostkontroll. Uppsatsen har en explorativ och deskriptiv prÀgel och med hjÀlp av teorier, intervjuer och internetundersökningar, söks svar pÄ vilka faktorer i samhÀllet och hos individerna sjÀlva som bidrar till valet av att börja anvÀnda en diet, samt vilken diet man vÀljer.

Organisationskultur och vÀrdeord Àr populÀra begrepp i företag och organisationer och mÄnga Àr de företag som arbetar efter olika vÀrdeord. Företaget vi genomfört vÄr studie hos arbetade tidigare aktivt med en kvartett vÀrdeord, men det arbetet har pÄ senare Är bortlagts. Studiens syfte Àr att undersöka vad som sker med vÀrdeord i en organisation om dessa upphör att kommuniceras aktivt. Vi vill undersöka om vÀrdeorden lever vidare, transformeras eller försvinner och hur processerna kring denna potentiella fortlevnad ser ut.Tidigare forskning inom omrÄdet vÀrdeord berörs kort och nÀr det gÀller organisationskultur tar tidigare forskning ofta sin utgÄngspunkt i Scheins teorier om artefakter, vÀrderingar och antagande. Denna modell har kommit att utvecklas Ät det mer dynamiska hÄllet av Hatch som belyser det faktum att alla delar konstant pÄverkar varandra i en dynamisk process.

EssÀn handlar om samlingen i förskolan dÀr jag har utgÄtt frÄn ett dilemma dÀr ett barn blir utskickad frÄn samlingen för att hen inte kan sitta still och behÄlla fokus. DÄ jag betraktar denna situation utifrÄn börjar jag reflektera kring om det Àr rÀtt av oss pedagoger att utesluta barn frÄn samlingen. Jag börjar ifrÄgasÀtta om samlingen Àr meningsfull för alla barn och varför vi har samling. Jag blir nyfiken pÄ hur synen pÄ samlingen utvecklat sig i den svenska förskolan frÄn 1830-talet och fram till nu och om barn ska delta mot sin vilja? Mitt syfte med min essÀ Àr att ta reda pÄ om jag anser att samlingen Àr viktig.

Aspergers syndrom Ă€r en neuropsykiatrisk funktionsnedsĂ€ttning. Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka vilka svĂ„righeter personer med Aspergers syndrom stöter pĂ„ i samband med att fĂ„ och behĂ„lla ett arbete. Även att undersöka vilket socialt stöd de fĂ„r för att överbrygga dessa svĂ„righeter och vilket stöd som saknas. För att undersöka detta sĂ„ har tvĂ„ intervjuer gjorts med personer som sjĂ€lva har Asperger syndrom. Det har Ă€ven genomförts intervjuer med tre personer som arbetar med att ge personer med Aspergers syndrom stöd i att fĂ„ och behĂ„lla ett arbete.

Ingen marknadsföring Àr vÀl sÄ god och trovÀrdig som medarbetare som pratar gott om och föresprÄkar den egna organisationen? Dessa medarbetare kan ses som ambassadörer för organisationen. Ambassadörskap Àr nÄgot som naturligt vÀxer fram dÄ en individ inom en organisation trivs med organisationens krav och behov och vidare kan sammanflÀta dessa med sina egna krav och behov.Skatteverket Àr en organisation som i mÄngas öron inte lÄter speciellt inspirerande, kanske delvis ett resultat av det skattesystem som finns i Sverige, men kanske Àven pÄ grund av de förhÄllandevis krÄngliga regler och processer som mÄnga anser dem anvÀnda sig av. Med detta i Ätanke Àmnar vi undersöka hur ambassadörskapet pÄ Skattekontoret i Jönköping ter sig.VÀgledande för uppsatsen Àr frÄgan: Hur ser ambassadörskapet ut pÄ Skattekontoret i Jönköping i enlighet med de tvÄ dimensionerna; individens behov i organisationen i relation till organisationens behov?Vi lyfter fram teorier i tvÄ centrala dimensioner som berör organisationens behov samt behoven hos individerna inom denna.

Bakgrund: En av skolans frÀmsta uppgifter Àr att rusta eleverna för framtiden pÄ olika sÀtt. I studien lyfter vi vikten av att eleverna mÄste kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förÀndringstakt (Lpo 94, 2006). Vi undersöker hur lÀrarna arbetar med olika media i sin undervisning. Vi har ocksÄ intresserat oss för vilka datorprogram de vÀljer att anvÀnda. Dagens elever har en helt annan erfarenhet av och tillgÄng till Internet Àn tidigare elever har haft, vilket gjort att de redan i tidig Älder möts av olika utmaningar och faror.

Under vÄr utbildning till lÀrare dÀr vi har lÀst idrott och hÀlsa under ett Ärs tid har det diskuteras mycket om inaktivitet och osunda matvanor. I begreppet hÀlsa ingÄr fysisk aktivitet och kost som det talas mest om i medier. LikasÄ ingÄr den psykiska hÀlsan som Àr minst lika viktig men inte talas lika mycket om. VÄrt arbete handlar om eleverna som sÀtts i fokus för att gynna deras goda hÀlsa och undvika att de stressar.  Den litteratur vi har gÄtt igenom pekar pÄ att de flesta eleverna i skolan mÄr bra, men litteraturen nÀmner Àven att elever kÀnner sig stressade pÄ grund av skolans krav, lÀrares krav och framförallt kraven som förÀldrarna stÀller pÄ dem.            Fokus Àr att utifrÄn begreppet en hÀlsofrÀmjande skola se hur de valda skolorna som inte har en hÀlsoinriktning pÄ skolan arbetar för att alla elever ska trivas och mÄr bra i skolan. För att fÄ fram vÄrt resultat intervjuade vi tvÄ rektorer och tvÄ lÀrare pÄ tvÄ olika skolor pÄ grund av de olika förutsÀttningarna som skolorna har.Resultatet visar hur de arbetar hÀlsofrÀmjande Àven om de inte har en utarbetad plan för en hÀlsofrÀmjande skola och lyfter upp vikten av en aktiv förÀldrar roll i skolverksamheten.

Bakgrund: Social media tillhörde den vardagliga rutinen för mÄnga. Gravida anvÀnde internet som den största informationskÀllan. Kvinnans sjÀlvkÀnsla lyftes vid en positiv bekrÀftelse. Genom att de gravida fick ett socialt stöd och fick höra andras berÀttelser om deras erfarenheter och upplevelser fick de tröst och bekrÀftelse, ett sÀtt att finna vÀlbefinnande.   Syfte: Att beskriva gravidas erfarenheter och anvÀndning av social media, samt se om det finns ett samband mellan sjÀlvkÀnsla och vÀlbefinnande.  Metod: Studien gjordes med en kvantitativ ansats genom en enkÀtundersökning. EnkÀtinsamlingen gjordes med hjÀlp av MödrahÀlsovÄrden (MHV) i Kalmar LÀn.

Barns utveckling och vÀlmÄende kan pÄverkas av hur deras sociala relationer ser ut. Eftersom barn spenderar mycket tid pÄ förskolan blir det pedagogernas ansvar att stötta utveckling av barns sociala relationer. Studiens syfte Àr att identifiera och beskriva diskurser som framkommer i samtal mellan pedagoger om deras arbete med barns sociala relationer. UtifrÄn detta belyser studien vilka diskurser som pedagoger uttrycker kring sitt arbete med barns sociala relationer. UtifrÄn tidigare forskning presenteras teman som innefattar hur pedagoger kan agera för att möjliggöra goda relationer mellan barn samt vad som kan pÄverka barns sociala relationer och vilka följder som kan uppkomma. Det lyfts Àven fram om sprÄkets betydelse i sociala samspel med andra.