Syftet med vÄr uppsats Àr att ta reda pÄ hur anmÀlnings- och utredningsprocessen ser ut om man som yrkesverksam pedagog inom skolbarnsomsorgen gjort en anmÀlan vid misstanke om att ett barn far illa. Vi lyfter sÀrskilt fram vad personal inom skola och socialtjÀnst upplever som problematiskt nÀr en anmÀlan om ett barn som far illa görs och analyserar detta. Vi problematiserar Àven det sunda förnuftet nÀr det gÀller om en anmÀlan ska göras eller inte och definierar begreppet barn som far illa..

Abstract Arbetets art: LÀrarprogram som har inriktning mot förskola och förskoleklass 120 hp. Titel: Matematik i förskolan, en jÀmförande studie mellan Polen och Sverige av lÀroplaner, samtalet pÄ förskolan och pedagogernas arbetssÀtt Engelsk titel: Mathematic in preschool A comparative study of Poland and Sweden concerning curricula, preschool discourse, and how educators work Författare: Grönvall Anna Handledare: Ann-Elise Persson Examinator: Nils Andersson Datum: 2010-11-01 Mitt syfte med denna studie Àr att jÀmföra mellan Polen och Sverige det matematiska innehÄllet i lÀroplanerna, vilka arbetsmetoder som anvÀnds i de bÄda lÀnderna för att synliggöra matematiken och hur pedagoger anvÀnder samtalet för att stimulera barns matematiska tÀnkande och utveckla deras begreppsförstÄelse. Arbetet ger en översikt över tidigare forskning om matematiskt tÀnkande i förskolan. Jag har gjort en dokumentanalys av lÀndernas lÀroplaner (Lpfö, 98; Lp, 2009) och en semistrukturerad intervju kombinerad med observation. Studien Àr utförd pÄ tvÄ förskolor i Polen och tvÄ förskolor i Sverige i barngrupper med barn i 4-5-Ärs Älder.

Syftet med denna uppsats Àr att uppmÀrksamma hur lÀrare arbetar med konflikter i skolan. Undersökningen lyfter ocksÄ fram metoder för att lösa konflikter och hur man kan arbeta med att förebygga att konflikter uppstÄr.Arbetet bygger pÄ ett antal kvalitativa intervjuer med en grupp mellanstadielÀrare och hur de upplever och arbetar med konflikter i skolan.I min uppsats gör jag en jÀmförelse av den litteratur jag tagit del av och lÀrarnas svar. Resultatet visar att konflikter Àr vanligt förekommande i dagens skola och att de under senare tid ocksÄ ökat. Det stÄr ocksÄ klart att konflikthantering borde övervÀgas som en del av lÀrarutbildningen..

Kultursamverkansmodellen, en ny modell för statlig tilldelning av kulturmedel, infördes under 2011med fem regioner: SkÄne, Halland, VÀstra Götaland, Gotland och Norrbotten. För att ingÄ isamverkansmodellen krÀvs att regionerna utarbetar en regional kulturplan vilken utgör underlag förstatens bidragsgivning. Mitt syfte med följande uppsats Àr att utifrÄn den franska filosofen MichelFoucaults arbeten om diskurs och makt synliggöra förestÀllningar om barn och barndom i ovannÀmnda regioners kulturplaner. Mitt kunskapsintresse rör hur förestÀllningar om barn och barndomuttrycks samt hur maktutövning och styrkeförhÄllandet mellan barn och vuxna speglas ikulturplanerna.Min utgÄngspunkt Àr att de regionala kulturplanerna som politiska dokument beskriver kollektivaförestÀllningar om barn och barndom. UtifrÄn studiens material kan jag konstatera attkulturplanerna uttrycker en komplex och mÄngtydig variation av diskurser om barn i relation tillestetiska verksamheter.

Syftet med den hÀr C-uppsatsen har varit att undersöka vilka omstÀndigheter som kan leda till att starta en permanent sÀrskild undervisningsgrupp vid en waldorfskola. Jag har ocksÄ genomfört intervjuer med fem waldorflÀrare vid samma skola för att fÄ deras syn pÄ denna sÀrskilda undervisningsgrupp. I denna waldorfskola Àr antalet elever i behov av sÀrskilt stöd ökande. DÀrför behöver de resurser skolan förfogar över utvecklas.Jag har fokuserat pÄ frÄgestÀllningar rörande pÄ vilka grunder en waldorfskola startar en sÀrskild undervisningsgrupp samt hur elever vÀljs ut till deltagande i denna grupp. Vidare hur skolans personal kan frÀmja elevernas grupptillhörighet och trygghet i den sÀrskilda undervisningsgruppen och samtidigt i den egentliga klassen.

Bakgrund I mitt arbete som specialpedagog inom sÀrskolan möter jag elever som har begrÀnsningar i sin kommunikativa förmÄga. För vissa av dem innebÀr det att de inte har ett talat sprÄk. Deras kommunikation kan bestÄ av bilder, ljud, kroppssprÄk, tecken mm. och benÀmns som alternativ och kompletterande kommunikation, förkortad till AKK.SyfteSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad som sker i kommunikationssituationer mellan ett barn som inte har ett talat sprÄk och personalen det möter pÄ förskolan.FrÄgestÀllningarHur ser personalens kommunikation ut?- Vilka kommunikationsformer anvÀnds?- I vilka situationer kommunicerar personalen?- Vilket syfte har de med kommunikation? Hur ser barnets kommunikation ut?- Vilka kommunikationsformer anvÀnds?- I vilka situationer kommunicerar barnet?- Vilket syfte har barnets kommunikation?TeoriI studien har det sociokulturella perspektivet anvÀnts dÄ detta perspektiv lyfter fram samspelet och sammangangets betydelse för kommunikationen.

MÄrtensson (2011) har pÄ begÀran av NaturvÄrdsverket forskat om naturkontaktens betydelse för barns hÀlsa. I rapporten hÀvdar MÄrtensson att barns möjligheter till friluftsliv i vardagen hÄller pÄ att förÀndras i takt med den vÀxande urbana miljön. Barn idag tillbringar mera tid framför datorn och tv`n. Vidare lyfter författaren fram hur viktigt det Àr att barn Àr ute och leker dÄ de samtidigt lÀr kÀnna omgivningarna för att pÄ sÄ sÀtt utveckla positiva band med naturen (ibid). I Ur och Skur förskolor Àr det ingen risk att barn blir stillasittande dÄ de Àr ute sÄ mycket och rör pÄ sig..

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder vÄra elever har nÀr det gÀller skriftsprÄket pÄ arabiska. I vÄrt arbete har vi anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod och vi valde att göra intervjuer med 4 pedagoger och 8 elever varav 4 pÄ mellanstadiet och 4 pÄ högstadiet. Vi har anvÀnt oss bl.a. av Pauline Gibbons litteratur ?StÀrk sprÄket, stÀrk lÀrandet? och ?Lyft sprÄket, lyft tÀnkandet.

VÄrt examensarbete handlar om konsekvenserna som kan uppstÄ om elever ?snubblar? i lÀsinlÀrningsstarten. Hur elever som inte lyckas kan hjÀlpas. Vi har arbetat med att se vad styrdokumenten sÀger. Vad forskningen tar upp om konsekvenser och hjÀlpinsatser för den initiala lÀsinlÀrningen.

Med utgÄngspunkt frÄn byggprogrammet med inriktningarna husbyggnad och byggnadsmÄlare lyfter denna studie fram vilka förvÀntningar som finns mellan yrkeslÀrare och företagare som tar emot APU-elever. Vilka förvÀntade förkunskaper har de olika parterna pÄ eleverna samt vilken utvecklingsprogression förvÀntar parterna under APU-placeringen?Studien försöker tydliggöra skillander och likheter som parterna har pÄ eleverna. Vilka förkunskaper tycker yrkeslÀrarna respektive företagarna Àr viktiga? Vilken kunskapsprogression förvÀntar de sig under APU-placeringen..

Studien Àr baserad pÄ intervjuer med sju förskollÀrare pÄ tre Reggio Emilia-inspirerade förskolor i olika delar av landet. Inom Reggio Emilias pedagogiska filosofi ses barn som kompetenta att redan frÄn födseln utforska sin omvÀrld, och att de utvecklas i en utmanande miljö, ?den tredje pedagogen?. Litteratur om Reggio Emilias filosofi tar frÀmst upp inomhusmiljön. Vi har istÀllet fokuserat pÄ hur barnen utmanas i förskolornas ?uterum? ? pÄ förskolegÄrden.

Detta specialarbete handlar om strategier och metoder inom instrumentundervisning pa? fra?mst trummor, men a?ven elbas. Tre erfarna pedagoger har intervjuats om deras personliga tankar kring utmaningar, genusfra?gor, motivation och vad som a?r viktigt att ta?nka pa? i undervisningssituationen. Resultatet lyfter fram tjejer och killars olika fo?rha?llningssa?tt till musik och sitt instrument, nycklar till elevers motivation samt va?rdefulla la?rdomar fra?n deras ma?nga?riga erfarenheter som pedagoger..

MÄrtensson (2011) har pÄ begÀran av NaturvÄrdsverket forskat om naturkontaktens betydelse för barns hÀlsa. I rapporten hÀvdar MÄrtensson att barns möjligheter till friluftsliv i vardagen hÄller pÄ att förÀndras i takt med den vÀxande urbana miljön. Barn idag tillbringar mera tid framför datorn och tv`n. Vidare lyfter författaren fram hur viktigt det Àr att barn Àr ute och leker dÄ de samtidigt lÀr kÀnna omgivningarna för att pÄ sÄ sÀtt utveckla positiva band med naturen (ibid). I Ur och Skur förskolor Àr det ingen risk att barn blir stillasittande dÄ de Àr ute sÄ mycket och rör pÄ sig..

Bakgrund och problem: I takt med de utvecklade ekonomiernas framskridande och enalltmer lÄngtgÄende automatisering har mycket av ekonomins fokus flyttats frÄn de renodladetillverkningsindustrierna till service- och tjÀnstenÀringarna, i vilka det intellektuella kapitaletofta Àr en viktig hörnsten. Med denna förÀndring har kritiska röster höjts angÄende attteorierna kring strategiformulering och strategiuppföljning inte tÀcker in de villkor somkunskapsintensiva företag arbetar under.Syfte: Syftet med denna studie Àr att utreda hur svenska arkitektbyrÄers strategier Äterspeglardet i branschen stora beroendet av intellektuellt kapital samt att undersöka hur byrÄernaarbetar med ekonomistyrningsmÀssig strategiuppföljning. Studien syftar Àven till att klarlÀggahuruvida, och i sÄdana fall pÄ vilket sÀtt, denna ekonomistyrningsmÀssiga uppföljning skullekunna utvecklas.Metod: En deskriptiv forskningsansats har anvÀnts för att tillgodose studiens forskningssyfte.Resultatet understöds av kvalitativ data av sÄvÀl primÀr som sekundÀr karaktÀr. PrimÀrdatanhar i första hand inhÀmtats genom intervjuer med företrÀdare för svenska arkitektbyrÄermedan sekundÀrdatan till stor del hÀrstammar frÄn forskningsartiklar.Teori: Det teoretiska avsnittet grundar sig pÄ teorier rörande strategiformulering, intellektuelltkapital, kunskapsspridning samt prestationsmÄtt som ekonomistyrningsverktyg.Resultat: De undersökta arkitektbyrÄerna har inga genomarbetade strategidokument ellertydligt formulerade strategier. IstÀllet arbetar de utifrÄn olika kÀrnvÀrden.

?SÄ lÀnge jag Àr glad, liksom? Àr en kvalitativ studie av mÀnniskors sÀtt att se pÄ sin egen ? och i viss mÄn Àven andras ? sexualitet. Genom intervjuer med mÀnniskor med olika sexuell lÀggning, lyfter den fram de egna erfarenheterna av att vara hetero-, homo- eller bisexuell i Sverige idag. Intervjuerna analyseras och tolkas med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys och belyser pÄ sÄ sÀtt ett antal centrala kategorier. Dessa fokuserar pÄ frÄgor kring sexualitetens orsaker och vad som anses naturligt samt sexualitet som en del av identiteten..