Syftet med studien var att med hjÀlp av intervjuer och enkÀter med ett kvalitativt inslag synliggöra klasslÀrares tankar om olika vÀgar att skapa framgÄng i lÀsning och skrivning för de elever som befinner sig i riskzon att utveckla lÀs- och skrivsvÄrigheter. Sammanfattning av resultatet visar att klasslÀraren har god kunskap om barns lÀs- och skrivutveckling och arbetar pÄ ett strukturerat och varierat sÀtt med lÀs- och skrivinlÀrning i Ärskurs 1, dÀr det sker en integrering av bÄde ljudmetoden och helordsmetoden. I studien finns tankar om delaktighet och ett metakognitivt perspektiv, dÀr man gör eleven delaktig i sitt eget lÀrande vilket utvecklar elevens inre kompensation och vilja, mod att lÀra och kÀnslan av att kunna. Studien lyfter accepterande för olikhet och en tillÄtande attityd som betydelsefullt för elevens sjÀlvbild, dÀr ett flexibelt arbetssÀtt och ett dynamiskt samarbete med speciallÀraren eller specialpedagog, dÀr nÀrheten och den dagliga kommunikationen Àr en styrka, bÀst gynnar eleverna. Intensiva pedagogiska insatser i Är 1 förekommer men Àr ingen sjÀlvklarhet för alla elever dÀrför Àr det ett viktigt utvecklingsomrÄde dÀr skolan som en sjÀlvklarhet ska erbjuda alla elever i riskzon att utveckla lÀs- och skrivsvÄrigheter denna möjlighet.

Skolan Àr en mÄngkulturell mötesplats dÀr barnen mÄste lÀra sig att förstÄ och acceptera varandra. För att lyckas med detta sÄ kan barnlitteratur vara ett bra underlag för diskussioner kring mÄngkulturella frÄgor. Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur barnlitteratur gestaltar mÀnniskors kulturella olikheter. Vi har undersökt hur utbudet ser ut pÄ VÀsterÄs och Enköpings bibliotek gÀllande barnlitteratur som lyfter fram teman och motiv som kulturmöten, utanförskap, fördomar och normalitetens reaktioner. Studien belyser ocksÄ hur dessa teman och motiv gestaltas i barnlitteraturen.

Allt fler svenska företag och organisationer vÀljer att etablera sig utomlands och Turkiet Àr en av de viktigaste marknaden för dessa framförallt för att det Àr ett billigare land Àn Sverige nÀr det gÀller arbetskraft, levnadskostnader samt det Àr billigare produktionskostnader dÀr .För att bli framgÄngsrik pÄ en frÀmmande marknad Àr det viktigt att besitta kunskap om affÀrskultur i det nya landet. Den turkiska marknaden Àr idag högintressant för den internationella industrin. Det sker stÀndigt nya etableringar i landet. I denna uppsats beskriver vi hur svenska företag lyckats med etableringen i Turkiet och vilka svÄrigheter de stöter pÄ samt Turkiets roll för svenska företag i marknadsexpandering.Handeln mellan Sverige och Turkiet strÀcker sig ut över en lÄng tid. Turkiet Àr genom sin höga tillvÀxt och det strategiska lÀget mellan Europa och Asien mycket intressant för den svenska industrin.Vi har intervjuat sju svenska dotterbolag etablerade i Turkiet, samtliga var nöjda med att finnas dÀr.

Förskolans lÀroplan lyfter fram att ett tematiskt arbetssÀtt Àr en gynnsam undervisningsform för förskolebarns lÀrande. I denna studie undersöks förskolebarn och deras perspektiv pÄ lÀrande genom just denna undervisningsform. Syftet Àr att undersöka lÀrande genom tematisk undervisning hos en grupp 5 och 6-Äringar i förskolan. Undersökningen Àr kvalitativ till följd av att avsikten Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för lÀrande genom tematisk undervisning i förskolan. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr variationsteori utifrÄn ett utvecklingspedagogiskt perspektiv.

Syftet med denna studie Àr att undersöka fem Reggio Emilia-inspirerade förskollÀrares kunskaper om och förhÄllningssÀtt till barns begynnande skrivutveckling. Studien syftar ocksÄ till att undersöka om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt dessa kunskaper pÄverkas av Reggio Emilia-inspirationen. Datainsamlingsmetoden som anvÀnds Àr kvalitativ samtalsintervju, dÀr respondenternas kunskaper synliggjorts i syfte att utröna tankemönster och kartlÀgga uppfattningar. Dessa intervjuer har analyserats och sammanstÀllts utifrÄn fem kategorier. Studien tar sin utgÄngspunkt i literacy-forskning, som beskriver mÀnniskans socialisering i den skriftsprÄkliga vÀrlden. Studiens resultat visar att respondenternas kunskaper om barns begynnande skrivutveckling Àr varierande, och kan ofta hÀrledas till förskollÀrarnas intresse. Reggio Emilia-inspirationen tycks bidra till en ökad medvetenhet om barns olika uttrycksformer, men tidig skrivutveckling fokuseras inte. Synen pÄ förskolans roll för barns tidiga skrivutveckling framstÀlls betydelsefull och resultatet visar att samtliga respondenter lyfter detta.

Syftet med denna studie var att undersöka om det förelÄg upplevelser av stress pÄ arbetsplatsen bland de idrottslÀrare pÄ högstadiet som utgör vÄr undersökningsgrupp. Vi ville ocksÄ identifiera bidragande faktorer och lÀmpliga ÄtgÀrder för denna stress. De frÄgestÀllningar vi anvÀnt oss av Àr: Upplever idrottslÀrare pÄ högstadiet stress pÄ sin arbetsplats? Vilka kan de bidragande faktorerna vara? Vilka uttryck kan stress ta sig? Vilka ÄtgÀrder tillÀmpas mot stress? Vilka förebyggande ÄtgÀrder kan tillÀmpas mot stress? Vi har utgÄtt ifrÄn den fenomenografiska teorin i beskrivningen av vÄrt metodologiska val. Vi har Àven utgÄtt ifrÄn Passer och Smiths teori (2007) som Àr en förklaringsmodell som lyfter fram stressens natur och ger en ökad förstÄelse i ett individ ? miljö perspektiv.

I denna kvalitativa studie ombads 5 psykodynamiskt inriktade terapeuter att i skrift beskriva sin upplevelse av journalskrivning. Materialet analyserades med hjÀlp av EPP-(Empirical Phenomenological Psychological) metoden. Resultatet lyfter fram generella kÀnnetecken och sÀrskiljande drag inom upplevelsen av journalskrivning. Gemensamt för terapeuternas upplevelse Àr att journalskrivandet har olika funktioner. Det Àr ett arbetsverktyg för att kommunicera med andra vÄrdgivare, det omfattas av vissa styrfaktorer och en upplevd osÀkerhet om journalskrivandets regelverk.

Bakgrund och problemAnders Hultqvist gav efter SamRoB-utredningen ett rÀttsutlÄtande pÄ uppdrag av branschorganisationen för revisorer och rÄdgivare, FAR SRS. I detta utlÄtande behandlade Hultqvist frÄgan om företagen vid beskattning, i konstitutionellt avseende kan vara beroende av bokföringsmÀssiga grunder och god redovisningssed. Hultqvist lyfter fram frÄgan kring BokföringsnÀmndens praktiska och konstitutionella stÀllning som central. Idén till frÄgestÀllningen i uppsatsen kommer frÄn Hultqvist rÀttutlÄtande och Àr som följer:Vilken status har BokföringsnÀmnden utifrÄn olika aktörer?SyfteSyftet Àr att förtydliga BokföringsnÀmndens status hos olika aktörer pÄ omrÄdet.MetodVi har i uppsatsen anvÀnt oss av den kvalitativa metoden.

Bakgrundsdelen avhandlar den stĂ€ndigt pĂ„gĂ„ende debatten om neuropsykiatriska diagnoser. Vi lyfter kritiska forskares Ă„sikter om neuropsykiatriska diagnoser och konsekvenser av diagnostisering, likvĂ€l som föresprĂ„kande forskares syn pĂ„ detsamma. Även diagnosens betydelse i skolan avhandlas. Syftet med studien var att skapa en bred bild av neuropsykiatriska diagnoser och vilka följder de fĂ„r i praktiken, sett ur mĂ„nga olika perspektiv. Genom att sammanstĂ€lla olika berörda aktörers bilder var syftet att sammanbinda deras erfarenheter med den funktion/betydelse som diagnosen för med sig.

Under senare tid har bristen pÄ likvÀrdighet inom vÄrt utbildningssystem gjort sig allt mer pÄmind bÄde medialt och frÄn myndighetshÄll. Min nyfikenhet och mitt intresse kring denna brist har tagit sin utgÄngspunkt i en undersökning av vad forskningssamhÀllet har att sÀga kring Àmnet samt vad som eventuellt i detta material enligt mig skulle kunna fungera som en vÀg kring nÀmnda problematik dÄ denna trots ÄtgÀrder till stor del tycks bestÄ. Till min hjÀlp har jag anvÀnt mig av en normativ ansats med deliberativa kvaliteter som handlar om ett tillförande av en bördimension i arbetet med min textanalys angÄende nÀmnda problematik genom ett systematiskt övervÀgande kring olika alternativ för att nÄ eventuella förbÀttringar i Àrendet. NÀr det gÀller resultaten har min litteraturgenomgÄng pÄvisat en omedelbar brist pÄ likvÀrdighet inom det svenska skolvÀsendet gÀllande betyg och bedömning. Mina egna slutsatser Àr att nÄgot mÄste göras och dÄ inte nödvÀndigtvis det nu ordinerade; mer av samma medicin fast i en tydligare förpackning och tillförandet av fler inspektioner för att sÀkerstÀlla likvÀrdigheten.

Skolkuratorsfunktionen Àr idag en lagstadgad del av elevhÀlsan i den svenska skolan och ska tillsammans med de övriga professionerna arbeta med förebyggande och hÀlsofrÀmjande ÄtgÀrder. Syftet med denna studie var att analysera och beskriva skolkuratorns uppdrag i skolan utifrÄn skolkuratorns erfarna perspektiv. FrÄgestÀllningarna som utformades för att uppfylla syftet var hur skolkuratorn ser pÄ sin funktion i skolan, hur skolkuratorn ser pÄ sin yrkesroll samt hur skolkuratorn ser pÄ sin arbetsbeskrivning.Studien Àr kvalitativ och Àr baserad pÄ nio semistrukturerade intervjuer med yrkesutövande skolkuratorer. Intervjuerna har tolkats och analyserats utifrÄn en hermeneutisk ansats. Skolkuratorns profession och yrkesroll har sedan analyserats med hjÀlp av rollteori och professionsteori.

VÄr studie om utanförskap lyfter problematiken kring utanförskap bland elever i fritidshem. Studien visar hur vanligt förekommande utanförskap Àr bland elever i fyra olika fritidshem i en mindre kommun i SmÄland. Vad som uppmÀrksammas i studien Àr huruvida fritidspedagogerna Àr medvetna kring utanförskapet, bÄde det frivilliga och ofrivilliga, samt ifall fritidspedagoger möjligen kan arbeta utifrÄn ett deliberativ demokratiskt synsÀtt för att försöka motverka utanförskap. Deliberativ demokrati innebÀr att man lÄter eleverna vara delaktiga och fÄ inflytande i gemenskapen samt verksamheten, genom samtal, argumentation och diskusson. Vi har valt att intervjua Ätta fritidspedagoger samt gjort observationer i barngrupper i fyra olika fritidshem i kommunen för att försöka fÄ fram ett resultat.

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare uppfattar kreativitet i svenskÀmnet i Är 7-9. Vidare Àr syftet med studien att undersöka hur kreativitet pÄverkar lÀrarnas dagliga arbete samt diskutera konsekvenser av lÀrares syn pÄ kreativitet. Studien behandlar ocksÄ svensklÀrares syn pÄ kreativt lÀrande. Metod: För att samla in lÀrarnas Äsikter om kreativitet anvÀnder jag mig av fokusgruppsamtal. Fokusgruppsamtal med lÀrare pÄ tre olika skolor har utförts.

Fattigdom, underutvecklat jordbruk, infrastruktur och dÄliga politiska strukturer Àt idag vardag inom vÀrldens fattigaste lÀnder. MÄnga bilder vi ser frÄn vÀrldens fattiga lÀnder idag speglar ofta ett sÄdant samhÀlle. Det finns flera orsaker till detta och de Àr ibland mÄnga och komplicerade, frÀmst beror det pÄ fattigdom, brist pÄ utbildning, hÀlsovÄrd för barn, torka och översvÀmningar löper om vartannat, inhemska politiska konflikter, brist pÄ rent vatten samt sjukdomar som HIV/AIDS. LÀndernas behov av import, export och bistÄnd Àr en viktig faktor som inte fÄr lÀmnas Ät sidan och detta arbete kommer att handla mycket om just det. Ett av de stora problemen som lÀnderna har Àr de exportproblem med sina egna producerade livsmedel som de inte fÄr ut pÄ USA: s och den europeiska marknaden.VÀrlden blir mer globaliserad och lÀnder integreras genom handel med varor och tjÀnster, genom migration, finansiella flöden och genom utbyte av idéer och kunskap.

Denna studies syfte Àr att belysa lÀrares och rektorers syn pÄ skolans och andra yttre aktörers ansvar gÀllande krÀnkningar som sker pÄ internet. I studien vill vi Àven undersöka lÀrares och rektorers uppfattningar pÄ hur de arbetar förebyggande mot nÀtmobbning, samt hur de ser pÄ grÀnsdragningen mellan skola och hem gÀllande krÀnkningar som sker pÄ internet. Det empiriska materialet utgörs av kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare och fyra rektorer. En ortografisk transkriberingsmetod har anvÀnts dÄ vi har transkriberat vÄra intervjuer för att sedan sammanfatta dessa i resultatavsnittet. Studien fokuserar bÄde pÄ det juridiska och moraliska ansvaret som Äligger pÄ skolans personal i arbetet mot krÀnkande behandling pÄ internet.Resultatet pÄvisar att bÄde lÀrare och rektorer Àr eniga att skolan har ett ansvar att förebygga mobbning.