Bakgrund: Jag har valt att skriva och undersöka om hur modersmÄlsundervisning kan pÄverka flersprÄkiga elevers sprÄkutveckling och skolframgÄng. Mitt val av Àmne har huvudsakligen pÄverkats av eget intresse men ocksÄ av den aktuella debatten om modersmÄlsundervisning vara eller icke vara.Syfte: Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka om modersmÄlsundervisning kan ha ett positivt eller negativt inflytande pÄ olika grundskoleelevers skolgÄng och framgÄng.Metod: För att fÄ svar pÄ arbetets frÄgestÀllning har jag valt att anvÀnda en kvalitativ metod. Med litteraturgenomgÄngen lyfter jag fram teorier och forskning inom flersprÄkighet. Inom den empiriska undersökningen anvÀnder jag kvalitativa intervjuer och frÄgeformulÀr. Med inspelningar av dessa intervjuer och insamling av olika data frÄn elevernas skolresultat gör jag en analys.

Studiens syfte har varit att unders?ka och tolka hur l?rare i fritidshem behandlar digitala medier i sin verksamhet. Vad har eleverna tillg?ng till, p? vilka s?tt f?r de anv?ndas och n?r? Intresset f?r ?mnet uppstod genom den politiska debatt som r?der med det tidstypiska uttrycket ?fr?n sk?rm till p?rm? som myntades i en presstr?ff med bland andra skolminister Lotta Edholm (L). Regeringen presenterade ?ven i september 2024 Folkh?lsomyndighetens rekommendationer f?r barn och ungas sk?rmanv?ndning p? sin fritid (Folkh?lsomyndigheten, 2024).

Allt fler patienter vÀljer att vÄrdas hemma dÄ den kurativa behandlingen övergÄr till palliativ vÄrd och mÄnga av dessa har diagnosen cancer. Detta stÀller stora krav pÄ hemsjukvÄrden dÄ man i hemmet Àr berÀttigad till samma kvalificerade vÄrd som bedrivs pÄ sjukhus. NÀrstÄende har en ansvarsfull roll i vÄrdandet och det Àr viktigt att sjuksköterskan har förstÄelse av nÀrstÄendes upplevelser för att kunna bemöta och stötta dem pÄ ett kompetent sÀtt. Syftet med denna uppsats Àr att belysa hur nÀrstÄende upplever det att vÄrda en cancerdrabbad person i hemmet, i livets slut. Vi har gjort en kvalitativ innehÄllsanalys dÀr vi har analyserat Ätta artiklar med kvalitativ ansats.

Mellan 40- 90 % av alla produktlanseringar som görs vĂ€rlden över misslyckas (Gourville 2006) Insikten om att sĂ„ Ă€r fallet kan ge mĂ„nga företag huvudbry inför deras egna nya produktlanse-ringar, Ă€ven om den interna organisationen - eller Ă„tminstone de med ledande befattningar - Ă€r övertygade om att de har en sĂ€ker vinnare pĂ„ gĂ„ng.I uppsatsen som Ă€r uppbyggd kring fem teknikintensiva idĂ©er, studeras vilka urvalskriterier olika anvĂ€ndare och experter utgĂ„r ifrĂ„n nĂ€r de bedömer idĂ©erna. Ett framtrĂ€dande kriterie var enkel-het, dĂ€r enkelhet kan kopplas bĂ„de till det direkta anvĂ€ndandet men Ă€ven till upplevelsen av hur idĂ©n skulle kunna fungera. Även om ett flertal kriterier nĂ€mndes av de intervjuade sĂ„ var det inte kriterierna i sig som vĂ€ckt mest intresse i studien. Resultatet frĂ„n vĂ„r undersökning kan ifrĂ„gasĂ€tta anvĂ€ndandet av begreppet urvalskriterier, speciellt i den begynnande utvecklingsprocessen av framtida innovationer.I studien har det framkommit att flera deltagare i experimentgrupperna simulerar sitt faktiska anvĂ€ndande av idĂ©erna. Det intressanta med denna simulering av idĂ©erna, Ă€r att anvĂ€ndarna skulle kunna anses vara det som von Hippel (1986) kallar för "lead users", utan att idĂ©n ens realiserats.

Flertalet individer lider av lÄngvarig smÀrta vÀrlden över. Dock Àr det svÄrt för vÄrdgivare att förstÄ en patient med lÄngvarig smÀrta utan att sjÀlv vara drabbad och leva med det. Exakt vad lÄngvarig smÀrta Àr och hur det definieras Àr inte alltid sjÀlvklart. Mycket forskning lyfter bland annat fram vad smÀrta Àr och hur det Àr indelat i olika omrÄden. Det finns Àven forskning om vad som skiljer lÄngvarig smÀrta frÄn akut eller kortsiktig smÀrta.

Multi-Channel Network (MCN) a?r mediefo?retag som jobbar pa? plattformen Youtube. Deras affa?rside? ga?r ut pa? att para ihop Youtubeprofiler med fo?retag som vill annonsera pa? Youtube. I nula?get finns det tva? MCN fo?retag i Sverige, Splay och United Screens.

PÄ dagens arbetsmarknad diskuteras det hur arbetssökande enklast fÄr jobb. En av de vanligaste metoderna inom jobbsökande Àr att anvÀnda sig av kontakter. Dessa underlÀttar vÀgen till jobb för den arbetssökande genom att kontakten ger information, tips, rÄd och referenser som Àr till hjÀlp för den arbetssökandes jobbchanser. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur chefer inom olika branscher har nÄtt sina chefspositioner och vilken nytta de har haft av sina sociala kapital.Undersökningen baseras pÄ sex stycken intervju dÀr respondenterna Àr jÀmt könsfördelade, det vill sÀga att tre av dem Àr kvinnor och resterande tre Àr mÀn. Dessa Àr i sin tur stationerade inom olika branscher och verksamheter.

Skolinspektionens rapport 2011:2 visar pÄ betydande brister i samverkan mellan skola och arbetsliv. Endast en femtedel av de tillfrÄgade skolorna klarar av att ge APU, arbetsplatsförlagd utbildning (APL ? arbetsplatsförlagt lÀrande fr.o.m. Gy 11), med den kvalitet som krÀvs. VÄrt arbete har som övergripande syfte att skapa ett lokalt diskussionsunderlag för vÄra respektive arbetsplatser gÀllande faktorer att ta hÀnsyn till i ett förÀndringsarbete kopplat till APL.

Det hÀr arbetet har undersökt hur sex gymnasielÀrare med olika Àmnesprofil diskuterar ochsamtalar kring estetiska lÀrprocesser. Resultatet utgÄr frÄn tvÄ fokusgruppsintervjuer pÄ tvÄ olikagymnasieskolor i sydvÀstra Sverige. Syftet har varit att genom samtalen fÄ en bild av hur lÀrarnakonstruerar och legitimerar estetiska lÀrprocesser i klassrummet samt att utifrÄn diskussionenidentifiera de diskursiva mönster som framtrÀder i samtalen. Arbetet tar sitt avstamp isocialkonstruktionism och anvÀnder diskursanalys som vetenskaplig metod. I analysenframtrÀder fyra diskurser kring vilka lÀrarna diskuterar de estetiska lÀrprocesserna.

Rapporter frÄn bland annat skolverket visar att barn i dagens samhÀlle blir allt mer överviktiga och orörliga och skolverket har i en proposition tydliggjort skolans ansvar i detta samhÀllsproblem. Eftersom barnen Àr en stor del av dagen i skolan ska skolan erbjuda fysisk aktivitet till alla elever inom ramen för hela skoldagen. Skolverket lyfter Àven fram sambandet mellan hÀlsa och inlÀrning. Med anledning av detta egna intresse och dessa rapporter fann vi det intressant att undersöka pedagogernas uppfattning om motorisk trÀning och syftet med detta Àr att erhÄlla och delge en ökad kunskap och förstÄelse för ett antal pedagogers uppfattningar om motorisk trÀning. För att uppnÄ detta syfte har djupintervjuer gjorts i enlighet med den kvalitativa undersökningsmetoden.

Det moderna arbetslivet innebÀr högre krav och ökat ansvar för arbetstagarna. Ett sÀtt att hantera detta Àr att ta personligt initiativ, vilket kan definieras som ett proaktivt beteende dÀr arbetstagaren pÄ eget initiativ agerar med framhÀrdighet. Denna studie syftar till att undersöka sambandet mellan upplevd arbetsmiljö (i termer av arbetskrav, arbetskontroll, socialt stöd) och personligt initiativ samt huruvida det sambandet medieras av individens sjÀlvtillit och hanteringsstrategier. Data insamlades genom en internetadministrerad enkÀt som fylldes i av individer med ett heltidsarbete, dÀr 127 kompletta svar erhölls. En regressionsbaserad medieringsanalys genomfördes för att analysera data.

Studien belyser hur bemötandeaspekten av tillgÀnglighetsarbete för elever med funktionshinder kan se ut i samarbetet mellan museum och skola. Jag har intresserat mig för hur man som institution ser pÄ den psykosociala miljön och vilka insatser man gör pÄ museet i den pedagogiska verksamheten för att nÄ ökad tillgÀnglighet och bÀttre bemötande. Det mellanmÀnskliga mötet Àr av stor betydelse för hur en person med ett funktionshinder bemöts visar de studier jag tittat pÄ. SamhÀllets lagar och förordningar visar sig ha en vÀgledande betydelse som pÄverkar pÄ individens förutfattade meningar och attityd och som i sin tur pÄverkar bemötandet av personer med funktionshinder. Skolan och museets förutsÀttningar för att samarbete i lÀrande syfte har vidgats genom Skapande Skola projektet liksom museerna anpassar sin verksamhet uppmuntrar skolan att anvÀnda museet som lÀrmiljö.

Föreliggande rapport Àr resultatet av sex intervjuer kompletterade med litteraturgranskning. Rapporten speglar den pÄgÄende debatten kring studieavgifter. Den redovisar, inspirerad av diskursanalytisk metod, tre skilda diskursiva debatter dvs. lÀrosÀtets, individens, samhÀllets, pÄ tvÄ diskussionsomrÄden - kompensatoriska ÄtgÀrder samt möjligheter, fördelar/styrkor. Rapporten pÄvisar de problem och lösningar som förts fram inom dessa.

Design som har en hög igenkÀnningsfaktor kan man idag uppleva har blivit mer vanlig dÄ det ofta dyker upp nya produkter och möbler av olika slag som Àr lÀtta att kÀnna igen och som vi dÀrför har vÀldigt lÀtt att ta till oss. Vi mÄr bra av att lÀtt kunna förstÄ oss pÄ, och man slipper tÀnka till och fundera kring varför objektet ser ut som det gör, det blir istÀllet vÀldigt lÀttlÀst.IgenkÀnningsfaktorn spelar alltsÄ en vÀldigt stor roll, och vi kan dra paralleller till t.ex.stÄuppkomiken dÀr stÄupparen ofta försöker skapa bilder och situationer som publikenkÀnner igen sig i, och dÀrför ocksÄ skrattar Ät skÀmten. Men att igenkÀnningsfaktorn pÄ designen Àr hög innebÀr inte enbart fördelar, utan frÄgan om vad som Àr plagiat och inte blir vÀldigt aktuell nÀr ett objekt Àr snarlikt ett annat. Om man tittar tillbaka i tiden kan man dra kopplingar till konstvÀrlden och s.k. ready-mades.

Sammanfattning Andersson Nina och Arnesson Hanna (2013). Barn kan...! En studie av förskollÀrares resonemang kring dilemman som rör barns delaktighet och inflytande i vardagen pÄ förskolan. Malmö: LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola Syftet med denna studie Àr att diskutera hur nÄgra förskollÀrare resonerar kring dilemman som rör barns delaktighet och inflytande i vardagen pÄ förskolan. Studien har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur resonerar förskollÀrare kring vardagsdilemman som rör barns delaktighet i och inflytande över planerade aktiviteter? Hur anser förskollÀrare att man kan skapa möjligheter för barnen att pÄverka aktiviteters innehÄll och utformning? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi tagit del av teori och tidigare forskning som har fungerat som ett verktyg för att analysera vÄr empiri. NÄgra av de teoretiska begrepp som varit anvÀndbara för vÄr studie Àr Demokrati, Barnperspektiv och barns perspektiv, Bristdiskurs och kompetensdiskurs och utforskande arbetssÀtt.