Syftet med detta examensarbete var att analysera en del av det undervisningsmaterial som producerades i samband med Kemins År 2011 och empiriskt undersöka gymnasielĂ€rares syn pĂ„ materialets anvĂ€ndbarhet i gymnasieskolans kemiundervisning. Detta gjordes med hjĂ€lp av innehĂ„llsanalys, respektive en webbaserad enkĂ€t och uppföljande intervjuer. Min analys visar att materialet frĂ„n Kemins År 2011 stĂ€mmer vĂ€l överens med syftet med kemiĂ€mnet enligt Ă€mnesplanen i kemi för gymnasieskolan, och till stora delar med det centrala innehĂ„llet i kurserna Kemi 1 och Kemi 2. Det som kunde utvecklats mer var omrĂ„dena analytisk kemi samt reaktionshastighet och kemisk jĂ€mvikt. Materialet stĂ€mmer Ă€ven vĂ€l överens med elevers intressen, framförallt det som handlar om mĂ€nniskokroppen. Kemikalendern relaterar till elevers intressen om aktuell forskning, medan de populĂ€rvetenskapliga artiklarna relaterar till elevers intressen om rymden och kemiska risker. En majoritet av gymnasielĂ€rarna i studien Ă€r positiva till att anvĂ€nda materialet frĂ„n Kemins År 2011 i kemiundervisningen.

Studien bygger p? 6 kvalitativa intervjuer med socialarbetare och poliser med syfte att unders?ka hur yrkesprofessionella beskriver sitt arbete och samverkan kring barn som bevittnat v?ld. Dessutom har det unders?kts huruvida de professionella upplever att det har skett en f?r?ndring i deras arbete efter inf?randet av barnfridbrottslagen. Under analysen har Lipskys teori om gr?srotsbyr?krati samt Paynes teori om paradigm inom socialt arbete anv?nts.

Studiens syfte Àr att visa hur och pÄ vilket sÀtt tvÄ förskolor och förskoleklasser samverkar för att stödja barnens övergÄng. Delsyftet Àr att lyfta fram och klargöra vilka fördelar och nackdelar som finns med olika sÀtt att samverka kring övergÄngar. Studien besvarar följande frÄgor: Hur kan samverkan mellan en förskola och en förskoleklass se ut? Vad finns det för fördelar och nackdelar med den samverkan som finns mellan dem? PÄ vilket sÀtt förbereds barnen inför övergÄngen mellan respektive förskola och förskoleklass? Den metod som anvÀnds i studien Àr av kvalitativ karaktÀr och har tagit hÀnsyn till de forskningsetiska principerna vid arbetets gÄng. Studien bestÄr av intervjuer med tvÄ förskollÀrare som arbetar i förskolan och tre förskollÀrare som arbetar i förskoleklass, en observation av en ÄtertrÀff i en förskola och Àven skriftliga dokument insamlade frÄn förskolorna, i form av samverkansplaner.

Syftet med examensarbetet Àr att undersöka om anvÀndningen av digital teknik i undervisningen har en positiv effekt pÄ elevers motivation, vilka för- och nackdelar undervisningen med IKT kan ha med hÀnsyn till inlÀrningens effektivitet och om pedagogens roll i klassrummet förÀndras nÀr digitala medier anvÀnds. Jag har upprÀttat en kunskapsöversikt med relevant litteratur för att belysa undersökningens frÄgestÀllningar. Undersökningen av litteraturen har visat att digital teknik kan ha en positiv inverkan pÄ elevernas motivation, men att det ofta Àr den yttre motivationen som gynnas, och inte den inre som ger en större inlÀrningseffekt. Arbetet med IKT i undervisningen har mÄnga fördelar, bl.a. Àr möjligheten att arbeta med olika sinnen stor och att det gynnar olika inlÀrningstyper.

Studiens syfte Àr att genom nÄgra speciallÀrares och specialpedagogers perspektiv belysa och försöka vidga förstÄelsen för vad stöd och sÀrskilt stöd pÄ gymnasieskolan kan innebÀra. Det som studien behandlar Àr hur stödet realiseras pÄ gymnasieskolan och hur specialpedagoger och speciallÀrare uppfattar och definierar det sÀrskilda stödet. Studien Àr kvalitativ. Undersökningen grundar sig pÄ intervjuer med sex specialpedagoger och speciallÀrare pÄ sex olika gymnasieskolor i en svensk storstad. Tolkningen av resultatet har gjorts utifrÄn en hermeneutisk utgÄngspunkt. Resultatet visar att det erbjuds mÄnga former av stöd pÄ gymnasieskolan, men att ansvaret att ta del av stödet förlÀggs ofta pÄ eleven.

Fenomenet med nationella riskbedömningar Àr relativt nytt i Europa. Myndigheten för samhÀllsskydd och beredskap överlÀmnade den allra första nationella riskbedömningen till regeringen Är 2013. Syftet i uppsatsen Àr att undersöka om man genom ett policy transfer-perspektiv pÄ nationella riskbedömningar kan se nÄgra indikatorer som hindrar policy transfer inom riskomrÄdet. En första, översiktlig undersökning görs genom att jÀmföra de risker man lyfter fram i sju europeiska nationella riskbedömningar för att se om man kan tyda nÄgot mönster. Uppsatsen tog avstamp ur antagandet att geografisk nÀrhet och liknande interna förutsÀttningar kunde tÀnkas innebÀra att man Àven har en liknande syn pÄ risker som lÀnder i ens nÀromrÄde.

Inom transvÄrden finns idéer om att kön, kropp och identitet Àr stabila och binÀra. TransvÄrden efterstrÀvar att upprÀtthÄlla denna illusion med följden att transpersoner som inte ser en identitet/könsuttryck inom denna idé som nödvÀndig, exkluderas transvÄrden. Jag lyfter i den hÀr uppsatsen fram nÄgra transpersoners berÀttelser vilka i dagslÀget Àr exkluderade transvÄrden. Dessa personers resonemang gÀllande kön, kropp och identitet gÄr pÄ diagonalen med transvÄrden och samhÀllets förgivettagande om att dessa komponenter ska följa en specifik ordning. Uppsatsens material visar pÄ att transvÄrden i hÀnsyn till mÀnskliga rÀttigheter, mina deltagares sjÀlvbestÀmmande över den egna kroppen och identiteten samt mental hÀlsa, mÄste transvÄrden ta större hÀnsyn till klienters behov istÀllet för att fokusera pÄ ett reproducerande och befÀstande utav socialt konstruerad idealisk maskulinitet/femininitet, kropp och identitet.

Studiens övergripande syfte Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt förÀldrar, med annat modersmÄl, vill vara delaktiga och fÄ möjlighet till inflytande i verksamheten och hur pedagogerna pÄ enheten förhÄller sig till och arbetar med detta. Ett mer specifikt syfte Àr att undersöka vilken innebörd begreppen delaktighet och inflytande har, för de ovan nÀmnda grupperna. Studiens frÄgestÀllningar Àr följande: PÄ vilket/vilka sÀtt önskar förÀldrar bli delaktiga och fÄ inflytande i verksamheten? Hur ser förÀldrar och pedagoger pÄ begreppen delaktighet och inflytande inom förskolan?  Hur arbetar pedagogerna för att ge förÀldrar förutsÀttningar till delaktighet och inflytande? Undersökningsförfarandet Àr av kvalitativ art, dÀr elva förÀldrar och nitton pedagoger fÄr svara pÄ öppna frÄgor i enkÀtform, vilka utgör grunden för studiens resultat. Resultatet visar att de flesta förÀldrar Àr nöjda med de olika forum för delaktighet och inflytande, som för nÀrvarande erbjuds, men att de behöver utformas pÄ ett annorlunda sÀtt.

Denna uppsats unders?ker hur inf?randet av metrobussar (Bus Rapid Transit, BRT) kan f?r?ndra motortrafikledernas roll inom G?teborgsregionens kollektivtrafiksystem, omfattande G?teborg, M?lndal och Partille (GMP). Syftet ?r att belysa planerares perspektiv p? metrobussarnas potential att fr?mja en h?llbar transportinfrastruktur. I en tid d?r h?llbara transportalternativ blir allt viktigare, utforskar studien hur metrobussar kan integreras i regionens befintliga system.

Denna selektiva översikt utgörs av kunskap om Aspergers syndrom mellan Ären 1997-2007. VÄr ambition har varit att sammanstÀlla aktuell kunskap om Aspergers syndrom för att pÄ sÄ sÀtt bidra till en ökad tillgÀnglighet.Syftet med översikten Àr att ge en ökad förstÄelse av Aspergers syndrom, med sÀrskilt fokus pÄ de olika dominerande teoretiska perspektiven inom omrÄdet samt aktörernas egna perspektiv pÄ sin diagnos. TvÄ problemstÀllningar har anvÀnts: 1). Hur ser den teoretiska diskussionen ut i forskningslitteraturen som behandlar autism med sÀrskilt fokus pÄ Aspergers syndrom? 2).

SammanfattningStudiens syfte Àr att synliggöra pedagogers förestÀllningar om lek och lÀrande i förskolans verksamhet. Den beskriver lek och synliggör lekens betydelse för barnet i dess lÀrandeprocess. Den lyfter Àven fram olika aspekter och problematiserar den vuxnes deltagande i leken. FrÄgestÀllningarna som studien bygger pÄ Àr: vilka förestÀllningar förekommer i pedagogernas tal om lek och lÀrande? Vilka skillnader och likheter framkommer det av pedagogernas förestÀllningar om lek och lÀrande? Samt hur kan vi förstÄ lek i förhÄllande till lÀrande? En kvalitativ intervjumetod ligger till grund för studien och med inspiration av diskursanalys har vi försökt tolka pedagogernas förestÀllningar om det valda temat.

SammanfattningKandidatuppsats, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Företagsekonomi III ? Ekonomistyrning (2FE40E), VT-12  Författare:Marlena Glans och Anna Scheler Handledare:Petter Boye Titel:"Individuella förmÄner ? en möjlighet till ett mer ÄtrÄvÀrt lojalitetsprogram i hotellbranschen" Bakgrund och problemdiskussion:Lojalitetsprogram anvÀnds av mÄnga företag för att bygga kundrelationer genom att belöna frekvent Äterkommande kunder med förmÄner. Inom hotellbranschen erbjuds gÀster i dagslÀget standardiserade förmÄner som baseras pÄ gÀstens grad av medlemsnivÄ. Individuella förmÄner som anpassas till varje enskild gÀst gÄr inte att identifiera, och det Àr denna aspekt vi valt att utforska i vÄr uppsats. Syfte:Syftet med vÄr uppsats Àr att uppmÀrksamma samt undersöka viktiga faktorer som kan uppstÄ i arbetet med individuella förmÄner hos hotellkedjor. Vi vill ta fram underlag som kan vara intressant att beakta vid ett sÄdant arbete. Metod:Vi har i vÄr uppsats anvÀnt oss av en kvantitativ studie i syfte att ta reda pÄ hotellgÀsters behov av individuella förmÄner och dÀrigenom fÄ empiriskt underlag för att besvara vÄra forskningsfrÄgor. Analys och slutsats:Vi har utifrÄn vÄrt teoretiska och empiriska material skapat en modell i analysen som förbinder teori och empiri.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur pedagoger pÄ förskolan hjÀlper barn med koncentrationssvÄrigheter och vilken kunskap som finns hos pedagogerna. Vi undersöker Àven miljöns inverkan pÄ barn med koncentrationssvÄrigheter. Det framgÄr i studien att motorisk trÀning av grundrörelser har en avgörande betydelse för att barn ska kunna koncentrera sig, motorik och inlÀrning hör ihop. Det som ocksÄ lyfts fram Àr att det Àr viktigt att skapa lugn och ro samt stöd frÄn vuxen för att ge goda förutsÀttningar att fokusera och koncentrera sig. Tidigare forskning har visat att extra motorisk trÀning i förskolan har gett positiva effekter för barns grovmotorik, finmotorik, perception och förmÄga att minnas detaljer.

SÀrskolan Àr en skolform för elever med utvecklingsstörning. GymnasiesÀrskolan tillhör sÀrskolans frivilliga skolform och erbjuder en fyraÄring utbildning för ungdomar i Äldern 16-20 Är. Den har samma lÀroplan som gymnasieskolan. Under de senaste Ären har det skett en ökning av antalet elever som skrivs in i sÀrskola. Den största procentuella ökningen har andrasprÄkselever stÄtt för.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka huruvida konflikter kan uppstÄ i undervisningen av historiska hÀndelser. Vidare ville vi besvara frÄgan varför eller varför inte det uppstÄr konflikter. Vi lyfter fram begrepp som konflikt, historieidentitet och historiemedvetande. Dessutom jÀmför vi tvÄ olika skolor, en vanliga traditionell svensk skola, samt en invandrartÀt skola. Detta undersökte vi via enkÀter och intervjuer.