Kandidatuppsatsen skrevs pÄ Göteborgs Hamn, Skandinaviens största hamn. Uppsatsen skrevs isyfte att observera möjligheter med vilka trÄdlösa kommunikationsmedel produktionsledarna kananvÀnda nÀr de tidsrapporterar. Genom intervjuer och egna observationer visade analysen atthandhÄllna enheter för tidsrapportering Àr möjlig i mÄn om anpassning av handhÄllen enhet tillverksamhet och mÄlsystemet. Teorin lyfter fram olika möjligheter och komponenter för vadanalysen skall tillÀmpa villkor, anvÀndningsomrÄde, teknologi, objekt och funktioner kommerligger till grund för hur man skall tÀnka dÄ man implementerar och designar ett nytt eller ettbefintligt mÄlsystem. Resultatet visar att en handhÄllen enhet Àr möjlig dÄ man Àven mÄste se överett system som passar ihop med mÄlsystem och handhÄllen enhet samt uppnÄ de viktiga faktorernasom respondenterna önskar vid övergÄng frÄn Excel ark till PDA.The thesis was written in Gothenburg Harbor, the biggest harbor in Scandinavia, and was created toobserve what the opportunities are for a change in the ways of communications for the productionmanagement and if there are opportunities for a wireless communication for time report throughhandhelds.

AbstractSyftet med vÄr studie Àr att undersöka vilken betydelse kuratorn har för den psykosociala hÀlsan. Vi har för det hÀr ÀndamÄlet gjort tio stycken kvalitativa intervjuer med kuratorer inom skola, ungdomsmottagning, samt barn- ungdoms- och vuxenpsykiatrin. Vi har utgÄtt frÄn en hermeneutisk ansats. Resultatet har analyserats utifrÄn Aaron Antonovskys, Thomas J. Scheffs, samt Moria von Wrights teorier.

Denna studie syftar till att beskriva och analysera vilken typ av lÀsförstÄelse som erbjuds i lÀromedel i svenska, naturkunskap och samhÀllskunskap i skolans mellanÄr. Undersökningen söker svar pÄ vilka textrörlighetsdiskurser som kan identifieras i lÀroböcker i svenska, samhÀllskunskap (geografi) och naturkunskap i grundskolans mellanÄr och hur dessa kan förstÄs i relation till teorier och forskning kring lÀsförstÄelse.Undersökningen omfattar analyser av en grundbok med tillhörande övningsbok i vardera skolÀmne, och genomförs med hjÀlp av kvalitativ textanalys. De lÀromedel som analyseras Àr Bums (svenska), Koll pÄ vÀrlden (geografi) och Naturkunskap 6 (naturkunskap). För att identifiera textrörlighetsdiskurserna anvÀnds af Geijerstams modell för textrörlighet som analysverktyg.Studien visar att samtliga lÀromedel domineras av en textbaserad textrörlighetdiskurs med en frekvensmÀssig hög andel av lÀsförstÄelsestrategin att dra ut huvudpunkter ur texten. SvenskÀmnets lÀromedel innefattar en större bredd av bÄde lÀsförstÄelsestrategier och inbegriper samtliga textrörlighetsdiskurser, medan den interaktiva textrörlighetsdiskursen saknas i lÀromedlen i samhÀllskunskap och naturkunskap.

Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse för elevers motivation till skolarbete kontra sin specialidrott. Vidare Àr syftet att undersöka om elevers grupptillhörighet pÄverkar motivationen och deras arbetsinsats för skolarbetet. Denna studie redogör för forskning om elevers förhÄllningssÀtt till lÀrande och vikten av meningsfulla möten i skolan och dess betydelse för motivationen. Vidare lyfts forskning om pojkars förhÄllningssÀtt till skolan samt kamrateffekter nÀr det gÀller motivation och prestation i skolan. Detta jÀmförs sedan mot elevers synpunkter och tankar kring fenomenet.

Mobiloperatörer har under en lÀngre tid haft en stark fokusering pÄ konsumentmarknaden och i flera avseenden försummat företagsmarknaden för mobila tjÀnster. Detta har till viss del förÀndrats under de senaste Ären i takt med utvecklingen av mobil e-post som primÀrt riktas mot företag och organisationer. Vi har uppmÀrksammat denna förÀndring och dÀrmed intresserat oss för organisationers anvÀndning av mobila tjÀnster. En marknad som vi tror kommer att expandera Àn mer under de kommande Ären. Syftet med vÄr uppsats Àr att empiriskt undersöka vad som pÄverkar anstÀlldas anvÀndning av mobila tjÀnster.

Diskussioner mellan fösta linjens chefer och anstÀllda med kundkontakt har stor betydelse för att tolkningarna av de olika delarna i varumÀrkesidentiteten ska bli likartade inom företaget. Ur företagets perspektiv Àr detta viktigt eftersom lojalitet frÄn kunderna, vilket i förlÀngningen ger ökad lönsamhet för företaget, endast kan uppkomma dÄ kundens bild av varumÀrket, varumÀrkesimagen, stÀmmer överrens med företagets bild av varumÀrket, varumÀrkes-identiteten. Denna studie har en kvalitativ ansats med syftet att skapa förstÄelse kring vad som diskuteras mellan chefer och anstÀllda gÀllande varumÀrkesidentitet inom företag i banksektorn. Studien bygger pÄ Kapferers teori om varumÀrkesidentitet vilket för att fÄ en bredare bild av fenomenet kompletterats med aktuell forskning inom ÀmnesomrÄdet. De tre företag som studien bygger pÄ Àr Swedbank, American Express och Handelsbanken och en avgrÀnsning görs genom att endast studera chefernas perspektiv.

I mÄnga organisationer Àr minskade utbildningskostnader ett av de viktiga skÀlen för att anvÀnda e-learning. En av de metoder som anvÀnds för detta Àr att dela inlÀrningsmaterial och information mellan olika system. PÄ sÄ sÀtt behöver samma material inte skapas om pÄ nytt och analys av insamlad information blir mycket enklare. Sharable Object Reference Model (SCORM) har lÀnge varit en standard för att ÄteranvÀnda inlÀrningsmaterial, men har med tiden blivit förlegad. E-learning utvecklas tillsammans med teknik och interaktions-möjligheter.

En nationell vÀrdegrund för Àldreomsorgen skrevs in i socialtjÀnstlagen 2011. Den nya bestÀmmelsen innebÀr att omsorgen ska inriktas pÄ att den Àldre ska leva ett vÀrdigt liv och kÀnna vÀlbefinnande. Regeringen gav Socialstyrelsen uppdrag att utforma stöd för implementeringen av den nationella vÀrdegrunden, bl.a. högskoleutbildning för chefer, vÀgledningsmaterial och webbutbildning. Regeringens VÀrdighetsutredningen (Socialdepartementet, 2008) konstaterar att det finns brister i etiska vÀrden och normer inom Àldreomsorgen.

Ett av gymnasiesÀrskolans uppdrag Àr att förbereda eleverna inför ett meningsfullt vuxenliv med boende, fritid och arbete. I denna studie undersöks gymnasiesÀrskolans förberedelsearbete inför yrkesliv med förhoppningen att inspirera skolor till att utveckla sitt arbete. Metoden som anvÀnts Àr en kvalitativ metod med djupintervjuer, gruppintervjuer och telefonintervjuer, dÀr rektorer, arbetslagsledare, lÀrare och före detta elever frÄn tre gymnasiesÀrskolor i tre olika kommuner intervjuats. Studien visar pÄ att samtliga skolor ser den arbetsplatsförlagda utbildningen som den viktigaste delen i gymnasiesÀrskolans förberedelsearbete, nÄgot som stÀrks av Lpf 94. PÄ skolorna finns ett nÀra samarbete mellan elev, mentor och studie- och yrkesvÀgledare samt i tvÄ av fallen Àven ett samarbete med kommunen och arbetsförmedlingen.

SAMMANFATTNING I detta examensarbete har vi genom kvalitativa intervjuer undersökt hur studie- och yrkesvÀgledare pÄ kommunala och fristÄende gymnasieskolor i SkÄne upplever den konkurrens som finns mellan skolor och hur den eventuellt pÄverkar deras arbete. För att fÄ en förstÄelse för studie- och yrkesvÀgledares yrkesroll och arbetssituation har vi bl.a. gett en beskrivning av styrdokument, etiska regler och konkurrenssituationen mellan skolor. Vid vÄr tolkning har vi utgÄtt frÄn begreppen organisationskultur, skolkultur, syokultur och psykologiskt kontrakt. De slutsatser vi kan dra av vÄrt resultat Àr att samtliga vÀgledare menar att det finns en konkurrens mellan gymnasieskolor. Hur omfattande den Àr finns det inget entydigt svar pÄ.

Bakgrund: Bristen pÄ organ i Sverige Àr stor, ca 600 personer finns med pÄ nÄgon transplantationslista. Det innebÀr att vÀntetiden för ett nytt hjÀrta kan bli lÄng, ibland upp till ett Är. De personer som vÀntar pÄ en hjÀrttransplantation, vÀntar flera mÄnader eller Är utan att veta om de kommer att fÄ uppleva en hjÀrttransplantation. Syfte: Syftet med studie var att belysa personens upplevelser av vÀntan pÄ en hjÀrttransplantation. Metod: Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie med kvalitativ metod.

I den tidigare forskningen kan man se en tendens till ett negativt synsÀtt pÄ barn som Àr placerade i familjehem. BÄde Tideman (2005) och Vinnerljung (2006) lyfter problematiken med att pedagoger anser att barn som Àr placerade i familjehem ofta visar pÄ olika former av avvikande beteende sÄsom koncentrationssvÄrigheter och utÄtagerande. Min avsikt Àr dÀrför att jÀmföra mina intervjuresultat mot denna forskning för att se vilket synsÀtt som dominerar hos dagens pedagoger.Denna studie har sÄledes till syfte att undersöka vilka uppfattningar lÀrarna har kring elever som Àr placerade i familjehem. Det ligger Àven i mitt intresse att studera huruvida det ligger annorlunda förvÀntningar pÄ dessa barn jÀmfört med deras klasskamrater.Den metod som valts för undersökningen Àr en kvalitativ metod som baserar sig pÄ icke - strukturerade forskningsintervjuer samt litteraturstudier av tidigare forskning som Àr relevant för studien.Jag har valt att studera Àmnet ur ett fenomenologiskt perspektiv dÄ jag anser att det Àr den vetenskapsteoretiska utgÄngspunkt som ligger nÀrmast till hands för det resultat jag Àmnar fÄ ut av studien eftersom det ligger i studiens strÀvan att identifiera de uppfattningar och tolkningar som lÀrarna har.I resultatet visar sig tvÄ helt skilda synsÀtt pÄ barn som Àr placerade familjehem. Det som framkommit Àr ett synsÀtt som "stÀmplar" barnen som problembarn baserat pÄ deras familjehemsplacering.

Syftet med detta examensarbete Àr att klarlÀgga vad den svenska nationella identiteten kan sÀgas bestÄ av. Vidare vill vi undersöka om, och i sÄ fall hur, svensk nationell identitet förmedlas genom lÀroböcker skrivna för gymnasieskolans SamhÀllskunskap A. Detta gör vi genom att utföra en semiotisk bildanalys av utvalda bilder frÄn tre lÀroböcker. I en sÄdan analys lÀses bilder pÄ samma sÀtt som text. Vi grundar vÄr analysmodell pÄ Barthes semiotiska metod för att analysera bilder och deras myter.

Den hÀr C uppsatsen Àr en del av lÀrarutbildningen vid LuleÄ tekniska universitet. Studien har sin utgÄngspunkt i tidigare pedagogisk forskning gÀllande naturvetenskaplig undervisning. Studien tar upp perspektiv som kan anvÀndas vid forskning om lÀrande. Det perspektiv som sedan anvÀnds i studien Àr det variationsteoretiska perspektivet vilket fokuserar pÄ aspekter som gör lÀrande möjligt. I studien anvÀnds det variationsteoretiska perspektivet frÀmst för att undersöka olika sÀtt att förstÄ förbrÀnning.

Studies syfte Àr att undersöka hur förskollÀrare ser pÄ smÄ barns inflytande i verksamheten, med betoning pÄ barn mellan 1-3 Är. HÀr beskrivs förskollÀrares synsÀtt pÄ smÄ barns inflytande, deras tankar kring möjligheter och hinder med att smÄ barn tillÄts inflytande. Denna studie belyser Àven förskollÀrarnas syn pÄ demokrati i förhÄllande till smÄ barn i förskolan.Metoden vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativa intervjuer av tolv förskollÀrare pÄ tre olika förskolor. Resultatet förklarar hur förskollÀrare menar att inflytande hos smÄ barn Àr av betydelse dÄ det bl.a. stÀrker barnens sjÀlvkÀnsla.