Syftet med studien var att belysa hur pedagoger resonerar om det egna lekdeltagandet och hur de anser att lek bidrar till lÀrande för barn pÄ förskolan, samt hur de beskriver miljöns betydelse för barns lek.  I studien medverkade personal frÄn tvÄ olika förskolor. En kvalitativ datainsamlingsmetod har anvÀnts dÄ data har samlats in genom intervjuer. För att vÀga pedagogernas svar mot fakta har vi genomfört en litteraturstudie, dÀr vi lyfter fram olika författares teorier om lek och vuxnas deltagande i barns lek. I vÄr studie fick vi fram tre förhÄllningssÀtt som pedagogerna hade nÀr det gÀllde att vara deltagande i barns lek; aktiv deltagare, observatör samt stödjande inspiratör. UtifrÄn det resultat vi har fÄtt fram i vÄr studie kan vi se att de flesta av pedagogerna ansÄg att det Àr vÀrdefullt för barnen att pedagoger Àr deltagande i leken.

Problem: PÄ grund av stora pensionsavgÄngar kommer det inom de nÀrmsta Ären att behövas ett stort antal chefer. Forskare och praktiker har emellertid uppmÀrksammat att unga mÀnniskor i mindre utstrÀckning verkar vilja ta över denna roll. PÄ bankföretaget Nordea har likvÀl detta problem uppmÀrksammats. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att studera ungas förestÀllningar om chefskap ur ett organisationskulturellt perspektiv. Metod: Uppsatsen baseras pÄ kvalitativa intervjuer i kombination med en observation pÄ ett utvalt fallföretag.

I uppsatsen gör jag en studie av den polsk-judiske författaren Bruno Schulz (1892-1942) essĂ€ ?Mityzacja rzeczywisto?ci? (Mytologiseringen av verkligheten) frĂ„n 1936. Genom att dels göra en grundlig genomgĂ„ng av essĂ€ns innehĂ„ll, och dels placera essĂ€n mot olika texter och uppfattningar, framkallar jag lĂ€sarter som bĂ„de lyfter fram centrala förestĂ€llningar och sĂ€tter dem i nytt ljus. Bland annat visar jag pĂ„ vilket sĂ€tt Friedrich Schlegels programskrift ?Rede ĂŒber die Mythologie? (Tal om mytologin) kan anvĂ€ndas för att lĂ€sa och bĂ€ttre förstĂ„ Schulz förestĂ€llningar om och kopplingar mellan sprĂ„k, verklighet, ursprung och myt.

Fenomenet som studerades var heterosexualitet som norm utifrÄn en vÄrdvetenskaplig teoretisk referensram dÀr vÄrdrelationen utgjorde den studerade kontexten. Syftet med studien var att skapa ökad förstÄelse för hur heterosexualitet som norm pÄverkar vÄrdrelationen. Metoden som tillÀmpades var litteraturstudie och en kvalitativ innehÄllsanalys utfördes utifrÄn sju utvalda vetenskapliga artiklar. Resultatet pekade pÄ sjuksköterskans oförmÄga att upprÀtta en god vÄrdrelation. Problem uppkom pÄ grund av sjuksköterskans osÀkerhet och oförmÄga att agera professionellt.

Denna kvalitativa studie har som syfte att undersöka hur fem stycken olika betygssÀttande lÀrare bedömer de praktiska momenten i skolÀmnet idrott och hÀlsa hos elever i Ättonde och nionde klass. Dessutom vill jag undersöka hur de betraktar sin bedömningsmetodik. För att ta reda pÄ detta har jag genomfört fem stycken djupintervjuer med fem stycken olika betygsÀttande lÀrare i idrott och hÀlsa. I denna studie har jag inte gjort ansprÄk pÄ att hitta fynd som Àr representativa för en population. Resultaten Àr sÄledes endast representativa för mitt urval.

Syftet med föreliggande studie Àr att undersöka relationen mellan styrdokumen­tens föreskrifter gÀllande jÀmstÀlldhet och lÀrares hantering av detta i ensemble­undervisning inom jazz och populÀrmusik pÄ gymnasiet. Jag har valt att analysera ensemblepedagogernas förhÄllningssÀtt och handlingar vid ensembleundervisning utifrÄn ett genusperspektiv. Denna studie tar avstamp i synen pÄ genus som en social konstruktion, dÀr genusmönster genereras i möten mellan mÀnniskor, genom stÀndig upprepning av handlingar och beteenden.För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag genomfört halvstrukturerade kvalitativa in­tervjuer med fyra verksamma ensemblelÀrare vid fyra olika gymnasieskolor. Efter att ha analyserat intervjumaterialet visar resultatet att alla informanter anser att synen pÄ jÀmstÀlldhet och mÀnniskors lika vÀrde Àr grundlÀggande för hela under­visningen. TillvÀgagÄngssÀtten för hur pedagogerna hanterar jÀmstÀlldhet i en­sembleundervisningen skiljer sig nÄgot.

Undersökning utgÄr frÄn klÀder som kommunikativa element och lyfter fram en blÄ dunjacka frÄn FjÀllrÀven som ett exempel. PÄ vÀgen till en betydelse för detta tecken presenteras Àven tecknet fjortis, ett resultat av en teckenkedja. Tillsammans leder de vidare till ett visuellt teckens kontextberoende. I ett socialkonstruktionistiskt perspektiv utvecklas vi av och med varandra. MÀnniskan kommunicerar mening via tecken, betydelser konstrueras i den kontext tecknen finns.

I denna studie har jag undersökt textillÀrarnas arbete med teoretiska moment i slöjden. Studiens syfte Àr att belysa lÀrarnas tankar kring innehÄll, syfte och hur de lÀgger upp undervisningen för att motivera sina elever till att jobba med dessa moment. För att samla in empiri för studien har jag gjort kvalitativa intervjuer med 8 textilslöjdslÀrare som arbetar pÄ högstadieskolor. Den empiri jag samlat har sedan analyserats med hjÀlp av litteratur och ett didaktiskt perspektiv. Jag har kommit fram till att den teori som gÄr att vÀva in i det praktiska arbetet exempelvis resurshushÄllning, miljöaspekter och ekonomiska aspekter inte anammas i den utstrÀckning som det Àr möjligt och det leder till att elever kan gÄ miste om kunskaper som krÀvs för att de skall kunna uppnÄ kursplanens kunskapskrav.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att tillsammans med ett posthumanistiskt perspektiv undersöka fenomenet socialt samspel i förskolan med fokus pÄ hur ickemÀnniskor deltar i detta samspel. Empirin för studien samlades in, under vad som liknas vid en mindre fÀltstudie, pÄ en förskola i Stockholm. I uppsatsen analyserar jag videoupptagningar frÄn de deltagande observationerna tillsammans med ett antal performativa begrepp utifrÄn posthumanistisk teori.I dessa analyser blir det tydligt hur ickemÀnniskorna gÄr att förstÄ som performativa agenter, som pÄ mÄnga olika sÀtt deltar i samspelandet och formar barnens agerande och de roller barnen fÄr. Genom att jag lyfter fram ickemÀnniskorna, och Àven sÄdana man ofta inte tÀnker pÄ som sÄ betydelsefulla som t.ex. smÄ golvytor, en trÀlÄda och ett bord, gÄr det att förstÄ barnens agerande och samspelande, inte som uttryck för hur barnen verkligen Àr, utan som artikuleringar och översÀttningar av olika ickemÀnniskors kommunikation.

Det hÀr arbetet handlar om hur skolans personal kan stödja barn med aspergers syndrom och om vilken kunskap och metoder som de har att tillgÄ. Arbetet stÀller sig frÄgorna:Vilka rÀttigheter har barn med asperger till att fÄ hjÀlp i skola och fritidshem?Vilken kunskap behöver personal för att ha förstÄelse för barn med asperger?Hur kan personal som arbetar i skola och fritidshem stödja barn med asperger?Svaren söks genom forsknings och litteraturgenomgÄng, dÀr Àven styrdokument behandlas samt intervju av fyra personer som arbetar i skolan med barn som har asperger. Resultaten av forsknings- och litteraturgenomgÄngen och av intervjuerna Àr mycket lika samtidigt som de kompletterar varandra. De lyfter fram behovet av att skolpersonal har kunskap och förstÄelse bÄde om det enskilda barnet och om funktionsnedsÀttningen.

BAKGRUND: HÀr ger vi lÀsaren en introduktion genom en Äterblick i hur pedagogensroll inom förskolan har utvecklats genom historien. Vi förklarar Àven begreppen lek ochsamspel. Sedan lyfter vi in senare forskning kring uppfattningar av barns lek, samspeloch pedagogers roll i lek. HÀr tar vi Àven in vad som kan pÄverka att det blir svÄrt attsamspela i lek och hur pedagoger arbetar med det.SYFTE: VÄrt huvudsyfte Àr att undersöka pedagogers uppfattningar om barn som harsvÄrt att samspela med andra barn i lek. Men som underordnat syfte har vi Àven att undersökabarns uppfattningar av samspel och lek.METOD: Kvalitativ metod med inspiration av fenomenografi.

Syftet med vÄr studie Àr: att belysa hur en skola i VÀsterÄs kommun arbetar med konflikthantering. För att nÄ syftet behandlas följande omrÄden: vad en konflikt Àr, den vanligaste konflikten, skolans arbete med konflikthantering, resurser och likabehandlingsplan. Vi anvÀnder oss av kvalitativ och kvantitativ metod i vÄr studie för att fÄ ett bredare resultat. Vi har intervjuat och gjort enkÀtundersökningar. Genom enkÀter undersöker vi hur verksam personal inom skolan arbetar med konflikthantering.

Denna uppsats behandlar elevers förmÄga att tala inför andra mÀnniskor. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning och har arbetat utifrÄn tvÄ problemformuleringar. Dessa Àr ?Hur arbetar lÀrarna för att utveckla eleverna till sÀkra talare? och Vilken Àr lÀrarens personliga instÀllning till detta omrÄde?? Jag valde ut fyra olika lÀrare som jag sedan intervjuade genom att stÀlla nio frÄgor.Resultatet av min undersökning blev att tvÄ av de intervjuade lÀrarna anser att eleverna upplever det som positivt och roligt att redovisa muntligt inför sina klasskamrater, det var ocksÄ dessa lÀrare som arbetade med de yngre eleverna. Dessa lÀrare anvÀnder sig av olika metoder för att utveckla eleverna inom detta, men framförallt lyfter de fram att det Àr mÀngden taltrÀning som Àr av allra största vikt.

I detta arbete har jag undersökt hur man kan stÀmma trumsetets trummor pÄ olika sÀtt, med störst vikt pÄ pukornas tonalitet. Jag har undersökt, genom inspelningstester, vad det Àr som avgör om trummorna blir vÀlljudande i olika musikaliska sammanhang. Jag har genomfört inspelningstester i studio, som representerar de olika typer avstÀmningssÀtt och undersökt dessa i fyra olika genrer. De olika stÀmningssÀtten har i sintur varierande toner, intervallförhÄllanden och resonanstider (den tid det tar för trumman att ringa klart). Detta för att kunna jÀmföra de olika stÀmningssÀtten.

Sedan Namibias sjÀlvstÀndighet 1990 Àr engelska landets officiella- och dominerande undervisningssprÄk. Den officiella sprÄkpolitikens mÄl Àr att skapa en enad nation genom engelskan som officiellt sprÄk. Tidigare forskning visar emellertid att sprÄksituationen i landet Àr mycket komplex. Möjliggörs eller begrÀnsas individens vardag med engelska som officiellt sprÄk? Hur upplevs den officiella visionen om en enad befolkning i det lokala rummet? I min studie lyfter jag fram hur den officiella sprÄkpolitiken kan upplevas i vardagen.