Denna uppsats syfte Àr att belysa om gemensamma respektive fristÄende lokaler pÄverkar upplevelsen av hur integrering och samverkan fungerar. De tvÄ grupper som ingÄr i studien Àr skolpersonal och behandlingspersonal pÄ fyra institutioner i VÀstra Götaland inom Statens Institutionsstyrelses skol- och behandlingshem. I studien har sÀrskilt intresse riktats mot den samverkansproblematik som blir aktuell nÀr nÄgon grupp Àr i kraftig minoritet. Studien Àr uppdelad i en kvantitativ del och en kvalitativ del dÀr intressanta omrÄden frÄn enkÀtanalysen ligger som grund för intervjuomrÄden. Studien pÄvisar signifikanta skillnader hur integrering och samverkan upplevs fungera mellan grupper i fristÄende respektive gemensamma lokaler.

Syftet med denna studie var att studera hur personal pĂ„ gruppbostad upplever brukarnas sexuella behov och relationer. För att belysa syftet tog vi hjĂ€lp av frĂ„gestĂ€llningar som hur diskuterar/informerar personal om sexualitet med brukarna? Och hur ser personalgruppernas syn ut gĂ€llande brukarnas sexuella behov och relationer? Under vĂ„r studie har vi undersökt hur personalen har bemött och besvarat brukarnas behov och frĂ„gor om deras sexuella behov och relationer. Ämnet mĂ€nniskor med utvecklingsstörning och deras sexualitet Ă€r ett tabubelagt omrĂ„de som behöver lyftas fram och se sexualiteten som en del av mĂ€nniskans liv oavsett handikapp eller inte. Personalgruppen har en betydelsefull roll för brukarna i deras vardag och dĂ€rför bör de ha brukarnas intresse i fokus för att undvika passivisering.

För att utveckla barns sprÄk Àr det viktigt att förskollÀraren har en nÀra kontakt med barnen och fÄr dem att kÀnna sig sedda och förstÄdda. Barn utvecklar sitt sprÄk genom att vara tillsammans med engagerade vuxna och andra barn som lyssnar och samtalar med dem. Vi ville se om barns etniska bakgrund kan vara av betydelse för pedagogernas olika sÀtt att arbeta med sprÄkutveckling genom att intervjua och observera pedagogerna. Vi lyfter speciellt SÀljös tolkning av Vygotsky. Genom att barn kÀnner meningsfullhet för de nya erfarenheterna blir kunskapen verklig och en del av dem sjÀlv.

Uppsatsen bygger pÄ fem intervjuer med nu vuxna personer om deras upplevelser av att vÀxa upp med förÀldrar i oförsonlig konflikt. KÀrnan i frÄgorna har varit hur de bemÀstrat sin situation, vilka som stöttade dem samt vilket stöd de önskade, att de hade fÄtt. Teoretiska utgÄngspunkter Àr Bowlbys m.fl. anknytningsteori och sjÀlvutvecklingen enl. Stern.

Arbetet har syftat till att studera JÀrvalyftet i norra Stockholm och hur dialogen med de boende i omrÄdet genomförts gÀllande frÀmst den fysiska planeringen. Med avseende pÄ den fysiska planeringen avses hÀr hur Svenska BostÀders och Stockholms Stads planer pÄ ombyggnationer/ renoveringar av befintliga bostÀder och dialogprocessen har skett med de boende. Arbetet har undersökt om det uppkommit protester pÄ grund av bristande förankring av dessa planerna hos de boende och hur dessa har behandlats. Vidare sÄ har utvalda demokrati- och planeringsteorier studerats för att se om dessa kan appliceras i processen för att kunna utlÀsa om de de praktiska delarna kan knytas an till dessa. Intervjuer har gjorts med nyckelpersoner för att se om processen Àndrats och med vilka verktyg man nÄt ut med till medborgarna.

Undersökningen handlar om en kommuns arbete med implementering av surfplattor i förskoleverksamheten samt pedagogernas upplevelse av den nya tekniken i förskolan. I studien belyses pedagogernas syn pÄ surfplattan som ett pedagogiskt verktyg. I undersökningen anvÀndes kvalitativa intervjuer som metod. Valet föll sig naturligt dÄ det Àr en primÀr metod för att fÄ fram den information man söker. I resultatet visar det sig att kommunen inte hade nÄgon plan pÄ hur arbetet med surfplattor i förskolan skulle se ut.

Företagskultur ses ganska oproblematiskt som det lim som hÄller samman företagen men nya studier lyfter fram företagskulturen som mer komplicerad och mer som ett medel att styra personalen. Samtidigt pekar forskningen pÄ att den utveckling som det moderna samhÀllet, och med det arbetet, genomgÄtt skapat en förskjutning av ansvar i mÄnga verksamheter dÀr den enskilda individen fÄtt ta mer och större ansvar. SamhÀllets utveckling har Àven givit att fler kundstyrda verksamheter skapats dÀr individen lÀtt hamnar i klÀm mellan företag och kund. Genom en kvalitativ undersökning genomfördes en studie bestÄende av sex semistrukturerade intervjuer med syftet att undersöka hur anstÀllda i kundstyrda verksamheter upplever ansvar i sina verksamheter. Analysarbetet genererade en huvudtolkning bestÄende av temat Ansvar genom handling som genom bekrÀftelse blir behjÀlpligt i individens identitetsskapande pÄ arbetsplatsen baserat pÄ de tre temana det handlande ansvaret, det uttalade ansvaret och det individuella ansvaret vilka belyser individens upplevelse av ansvar pÄ arbetsplatsen..

Är det möjligt att arbeta med grafik frĂ„n 1980-talet för att forma om och lansera pĂ„ nytt? Kan man komma bort ifrĂ„n klyschor och retro stil för att visa upp en modern syn pĂ„ 1980-talets stil som gĂ„r att anvĂ€nda i dag? Design finns överallt runt omkring oss, det Ă€r en del av vĂ„ra liv och en bestĂ„ndsdel som stĂ€ndigt Ă€ndras av medias rörliga plattform. Den stĂ€ndiga förĂ€ndring som design för med sig blir mĂ„nga gĂ„nger ifrĂ„gasatt och diskuterad inom mediebranschen. Ofta kommer rĂ€tt och fel upp som begrepp inom design om vad som fungerar eller inte, begrepp som jag i mitt arbete lyfter fram och arbetar kring. Genom olika manipulationer och arbete med digital grafik, som pĂ„lĂ€gg av texturer och fĂ€rg/form pĂ„ fotografier, visar mitt arbete en bildserie som Ă€r skapad med fĂ€rg och form frĂ„n 1980-talet.

I mitt examensarbete har jag undersökt om avdragsgill lÀxhjÀlp riskerar att utmana utbildningssystemets likvÀrdighet utifrÄn ett utbildningssociologiskt perspektiv. Detta för att pÄ sÄ sÀtt nÀrma mig ett svar pÄ vad förslaget om ett utökat Rut-avdrag för inhyrandet av lÀxhjÀlp frÄn lÀxhjÀlpsföretag kan innebÀra. Jag har Àven undersökt hur lÀxan diskuteras och debatteras i den politiska debatten sÄvÀl som i media. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning dÀr fyra pedagoger har fÄtt svara pÄ intervjufrÄgor som rör deras syn pÄ lÀxor, och hur de ser pÄ de lÀxhjÀlpsföretag som finns att hyra.LÀxans bakgrund, den aktuella debatten och den forskning som rör lÀxor visar pÄ att det finns mÄnga olika Äsikter kring Àmnet. BÄde nÀr det gÀller definitionen av lÀxan och vem som gynnas av den samma.

Syftet med detta arbete var att undersöka lÀrares syn pÄ demokrati i förskolan och pÄ vilket sÀtt de anser att de praktiserar demokrati i verksamheten med fokus pÄ barns inflytande och delaktighet. Resultatet visar att lÀrarna lyfter inflytande, delaktighet och demokrati som viktiga aspekter i förskolan. LÀrarna kom med tankar och resonemang kring hur man kan arbeta med inflytande, delaktighet och demokrati i praktiken samt vad dessa begrepp innebÀr och betyder för dem. LÀrarna menade att de praktiserar demokrati i förskolan genom att lyssna pÄ barnen och vara lyhörda för barnens behov, intressen och förutsÀttningar sÄ skapar de möjligheter för barnen att fÄ inflytande över verksamheten. Det Àr viktigt att utgÄ frÄn det kompetenta barnet och Àven en förutsÀttning för att uppnÄ inflytande, delaktighet och en demokratisk miljö.

Syftet med detta arbete var att ta reda pÄ hur pedagoger i grundskolan arbetar med och tÀnker kring etikundervisning. Arbetet utgÄr frÄn lÀroplanens mÄl och hur pedagoger i skolan bedriver sin undervisning i etik.I litteraturgenomgÄngen behandlar styrdokument, grundlÀggande gemensamma vÀrden, teoretiska utgÄngspunkter för kunskap och lÀrande, perspektiv pÄ barns etik och etikundervisning i skolan.Den empiriska undersökningen bygger pÄ kvalitativa forskningsintervjuer som genomförts med tio pedagoger verksamma i olika skolÄr.Resultatet av undersökningen visar att etikundervisning Àr viktigt för pedagoger i skolan. UtifrÄn intervjuerna har vi sett att en sÄdan undervisning bedrivs om Àn i olika former. En del pedagoger sÀger sig ha etik pÄ schemat, medan andra lÄter det integreras i alla Àmnen. Centralt Àr att skolan Àr viktig för barns lÀrande och etikutveckling och det viktigaste Àr att diskussioner kring etik och moral fÄr utrymme i skolan.

Syftet med denna undersökning var att undersöka och synliggöra hur förskolans pedagoger arbetar med att stimulera barns lÀrande och utveckling i matematik. För att söka svar pÄ undersökningsfrÄgorna genomfördes kvalitativa intervjuer med pedagoger och observationer pÄ olika förskolor. Undersökningen visar att majoriteten av respondenterna anser att matematiken i förskolan Àr viktig. Det Àr enligt respondenterna viktigt för barns fortsatta lÀrande och utveckling. De lyfter vikten av den grundlÀggande matematiken i förskolan.

Detta arbete syftar till att undersöka hur Landet LÀngesen har omsatts i praktiken i de tidiga skolÄren och vad lÀrare och elever anser om att arbeta med Landet LÀngesen. Fem frÄgestÀllningar förtydligar syftet: Vad berÀttar lÀrare om hur de omsatt de pedagogiska idéerna i Landet LÀngesen? Vad berÀttar lÀrare om hur de omsatt materialets olika delar? Vad anser lÀrarna att det finns för fördelar och nackdelar/svÄrigheter med Landet LÀngesen? Hur tycker elever att det Àr att arbeta med Landet LÀngesen? Vilka krav anser lÀrare att Landet LÀngesen stÀller pÄ lÀrare och elever? Arbetet omfattar kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare och en enkÀtundersökning med totalt 27 elever. VÄr studie visar att lÀrarna omsatt de pedagogiska idéerna som Landet LÀngesen bygger pÄ och att de har anvÀnt sig av det tillhörande materialet. Resultatet lyfter Àven likheter och skillnader i omsÀttningen av Landet LÀngesen.

Denna uppsats handlar om Suzukimetoden. Syftet med arbetet Àr att beskriva metoden med dess styrkor och svagheter samt att fÄ förstÄelse för hur tidigare suzukielever ser pÄ sin tid som suzukielev. Den teoretiska bakgrunden utgörs av Lev Vygotskijs och Howard Gardners teorier. Utöver litteraturstudier har jag genomfört kvalitativa intervjuer med sex ungdomar/vuxna som tidigare varit suzukielever. De valde alla att sluta spela nÀr de kom upp i tonÄren. Det Àr deras berÀttelser som Àr studiens empiri. Resultatet visar att personerna anser att suzukitiden betytt mycket positivt för dem.

I mitt examensarbete har jag undersökt om avdragsgill lÀxhjÀlp riskerar att utmana utbildningssystemets likvÀrdighet utifrÄn ett utbildningssociologiskt perspektiv. Detta för att pÄ sÄ sÀtt nÀrma mig ett svar pÄ vad förslaget om ett utökat Rut-avdrag för inhyrandet av lÀxhjÀlp frÄn lÀxhjÀlpsföretag kan innebÀra. Jag har Àven undersökt hur lÀxan diskuteras och debatteras i den politiska debatten sÄvÀl som i media. Jag har genomfört en kvalitativ undersökning dÀr fyra pedagoger har fÄtt svara pÄ intervjufrÄgor som rör deras syn pÄ lÀxor, och hur de ser pÄ de lÀxhjÀlpsföretag som finns att hyra.LÀxans bakgrund, den aktuella debatten och den forskning som rör lÀxor visar pÄ att det finns mÄnga olika Äsikter kring Àmnet. BÄde nÀr det gÀller definitionen av lÀxan och vem som gynnas av den samma.