I arbetet med en stol har jag utgÄtt frÄn det ursprungliga i trÀ. Min vision har varit att bevara och lyfta fram materialets inneboende och primÀra egenskaper.Jag har formulerat en bild av detta:-En gÄtfullhet ligger som dagg över stolen och speglar den magi man kan finna iskogens trÀd.Min tillverkning bygger pÄ en Àrlig utformning gentemot trÀdet. I vÄrt nutida Sverige med masskonsumtion av möbler glöms materialens ursprung bort. PÄ grund av det högteknologiska raffinerandet av materialet döljs tillverkningsprocessen. Jag vill visa materialets ursprung och lÄta brukaren förstÄ att trÀ har varit levande.

Abstract Ödbratt, Ricarda & Magnusson, Åsa (2013). Multimedia i förskolan Möjlighet eller utmaning. Malmö: LĂ€rarutbildningen Malmö Högskola Syftet med denna undersökning Ă€r att belysa multimedias roll som pedagogisk redskap i förskolans verksamhet. VĂ„r erfarenhet sĂ€ger att vissa pedagoger blir stressade av att anvĂ€nda multimedia i verksamheten. De sĂ€ger ofta att utbildningen pĂ„ multimediatekniken Ă€r minimal, samt att multimedia, ska fĂ„r för stort utrymme i verksamheten och att andra aktiviteter dĂ„ blir Ă„tsidosatta. Trots att EU redan 2007 manar att utrusta sina medborgare i tidig Ă„lder med digitalkompetens, sĂ„ har det inte hĂ€nt mycket pĂ„ den fronten.

Syftet med föreliggande studie Àr att kartlÀgga vilka behandlingsmodeller som finns för mÀn som utövar vÄld mot kvinnor i nÀra relationer och vilka effekter de mest vanligt förekommande behandlingsinsatserna har. Vidare Àr syftet att undersöka behandlingsmodellernas teoretiska grundantaganden och behandlingsinnehÄll. Föreliggande studie genomförs som en litteraturstudie dÀr kunskaper om behandlingsmodeller för vÄldsutövande mÀn i nÀra relation sammanstÀlls. Studiens resultat visar att de behandlingsmodeller som Àr mest vanligt förekommande Àr Emerge, The Duluth Model, Change och ATV (Alternativ till vÄld). UtvÀrderingar visar att de flesta behandlingsmodeller uppvisar smÄ men signifikanta effekter och att Äterfall av vÄldsbrott minskar pÄ kort sikt.

Syftet med den h?r kvalitativa studien ?r att unders?ka pedagogers uppfattningar om att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena. Studien har en fenomenografisk utg?ngspunkt som fokuserar p? pedagogers uppfattningar. I studien intervjuades fyra pedagoger om deras uppfattningar om fenomenet att anv?nda digitala verktyg i undervisningen inom de naturvetenskapliga ?mnena i f?rskolan.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att visa hur skillnaden ser ut mellan lÀrarnas praktik och forskningens teori nÀr det gÀller att frÀmja lÀsförstÄelse pÄ högstadiet. I litteraturgenomgÄngen presenteras lÀsprocessen och ett antal studier om vad nÄgra forskare anser frÀmjar lÀsförstÄelse. Följande frÄgestÀllningar har varit ledande i undersökningen: Hur ser skolan till att eleverna uppnÄr en lÀsförstÄelse som motsvarar deras Älder/utveckling; hur utvÀrderar skolan elevernas kunskaper inom Àmnet; hur ser forskare pÄ vad som krÀvs för att förbÀttra lÀsförstÄelsen? Jag har intervjuat en specialpedagog och fem lÀrare som undervisar i svenska pÄ tvÄ högstadieskolor. Resultatet visar att lÀrarna anvÀnder ett stort antal av de metoder som forskarna föresprÄkar men inte alla.

Detta arbete syftar till att undersöka hur Landet LÀngesen har omsatts i praktiken i de tidiga skolÄren och vad lÀrare och elever anser om att arbeta med Landet LÀngesen. Fem frÄgestÀllningar förtydligar syftet: Vad berÀttar lÀrare om hur de omsatt de pedagogiska idéerna i Landet LÀngesen? Vad berÀttar lÀrare om hur de omsatt materialets olika delar? Vad anser lÀrarna att det finns för fördelar och nackdelar/svÄrigheter med Landet LÀngesen? Hur tycker elever att det Àr att arbeta med Landet LÀngesen? Vilka krav anser lÀrare att Landet LÀngesen stÀller pÄ lÀrare och elever? Arbetet omfattar kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare och en enkÀtundersökning med totalt 27 elever. VÄr studie visar att lÀrarna omsatt de pedagogiska idéerna som Landet LÀngesen bygger pÄ och att de har anvÀnt sig av det tillhörande materialet. Resultatet lyfter Àven likheter och skillnader i omsÀttningen av Landet LÀngesen.

Denna aktionsforsknings syfte var att kartlÀgga förutsÀttningarna för att utveckla barns demokratiska deltagande och inflytande i skolans och förskolans samlingar. Forskningen genomfördes med kvalitativa metoder genom observationer och intervjuer. Barnen i forskningen var dem vi mött pÄ vÄra VFU-platser (verksamhetsförlagd utbildning) under praktiken. Resultatet visade att barn anser att de har inflytande och möjlighet till pÄverkan i förskolans och skolans samlingar men att det ofta Àr lÀraren eller andra barn som pratar mest. Slutsatser vi kom fram till Àr att barn tycker att de har inflytande och möjlighet att pÄverka men genom observationer sÄg vi att det inte alltid stÀmde med verkligheten eftersom aktiviteterna redan var planerade och lÀrarna oftast tog störst talutrymme.

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka hur en grupp gymnasielever resonerar kring sambandet mellan konsumtion och hÄllbar utveckling. Vi undrar Àven hur eleverna ser pÄ skolans roll i lÀrande för hÄllbar utveckling. Arbetet Àr baserat pÄ tvÄ kvalitativa fokusgruppsintervjuer med gymnasieelever frÄn tvÄ olika program och skolor. Fyra omvÄrdnadselever pÄ den ena skolan deltog i en fokusgruppsintervju medan de övriga fyra eleverna, som gick i samhÀllsprogrammet pÄ en annan skola, deltog i den andra fokusgruppsintervjun. Resultatet visade att de flesta eleverna förstÄr hur konsumtion kan pÄverka omvÀrlden och att de Àven kÀnner att de kan pÄverka genom medvetna konsumtionsval. I det hÀr sammanhanget lyfter eleverna fram empatiskt förhÄllningssÀtt som nyckeln till att skapa engagemang. Eleverna upplever att de lever i tvÄ kunskapsvÀrldar, en i skolan och en utanför skolan.

Syftet med undersökningen Àr att belysa vilken medvetenhet pedagoger i förskolan/förskoleklassen har om barns olika inlÀrningsstilar och om pedagogerna anpassar sin verksamhet utifrÄn varje barns inlÀrningsstil. LitteraturgenomgÄngen lyfter upp tre olika teorier om inlÀrningsstilar. Litteraturen behandlar Àven betydelsen av att kunna identifiera och att anvÀnda sig av ett barns inlÀrningsstil, pedagogens roll, förskolans syn pÄ barn samt kritik mot inlÀrningsstilar. En kvalitativ undersökning, i form av intervjuer, har genomförts med sju olika pedagoger verksamma i förskola och förskoleklass. Resultatet visar att pedagogerna inte har nÄgon större medvetenhet om inlÀrningsstilar hos barn, och att de inte anpassar sin verksamhet utifrÄn varje barns inlÀrningsstil.

Avsikten med denna studie Àr att öka kunskapen om hur förskollÀrare uppfattar det pedagogiska syftet med samlingen. Vi har anvÀnt subjektskapande som analysbegrepp, vilket vi har hÀmtat frÄn Elisabeth Nordin Hultmans doktorsavhandling (2004). Vi har analyserat hur pedagogerna uppfattar att barnen kan pÄverkas av samlingens pedagogiska utformning. Metoden vi anvÀnde i denna studie var fokusgruppsamtal. FörskollÀrarna diskuterade bl.a.

Syftet med uppsatsen har varit att se om en grupp utvalda lÀrare med respektive utan pedagogisk utbildning anvÀnder sig av pedagogiska verktyg i undervisningen. Vi har genomfört observationer i klassrummen för att dÀrigenom lÀttare kunna se sammanhangen nÀr intervjuerna sedan genomfördes.I de teoretiska utgÄngspunkterna har vi valt att se nÀrmare pÄ speciellt Kolbs modell och Dunns lÀrstilsmodell. De lyfter fram modeller som kan utformas praktiskt och göra det lÀttare för den enskilde individen att omforma materialet för att kunna nyttja detta till en bÀttre inlÀrning.Vidare har vi valt att studera Howard Gardners utvecklade syn pÄ intelligens, det han benÀmner som ?de nio intelligenserna?. Gardner menarI resultatet av vÄra intervjufrÄgor framkom att lÀrarna anvÀnde sig av lÀrstilar i nÄgon form, men saknade tiden för att utveckla den egna kunskapen mer.

Fysisk inaktivitet har idag blivit en riskfaktor för att utveckla diabetes typ 2. I diabetessjuksköterskans arbete ingÄr samtal om livsstilsförÀndringar gÀllande bland annat fysisk aktivitet, vilket kan innebÀra att Fysisk aktivitet pÄ recept (FaR) skrivs som behandling av diabetes typ 2. Studiens syfte var att beskriva patienters erfarenheter av att ha fÄtt FaR vid behandling av diabetes typ 2. Patienterna utgjordes av fyra kvinnor och fyra mÀn med diabetes typ 2 som hade fÄtt FaR efter maj 2007. Studien var en kvalitativ intervjustudie.

I denna uppsats undersöks hur psykologens yrkesroll formas och utformas pÄ vÄrdcentral. Det empiriska materialet utgörs av semistrukturerade intervjuer med fem psykologer pÄ vÄrdcentral, deras verksamhetschefer samt en yrkesutvecklingskoordinator för psykologer inom primÀrvÄrden. Med utgÄngspunkt i grounded theory har resultatet analyserats i termer av primÀrvÄrdspsykologi, professionell identitet och professionssociologi. Resultatet lyfter fram psykologernas bild av sin yrkesroll, deras upplevelse av relationer till andra i organisationen och till grÀnsfrÄgor. Slutsatsen Àr att psykologens yrkesroll pÄ vÄrdcentralen befinner sig i jurisdiktionens grÀnsomrÄde och innebÀr ett aktivt identitetsarbete, en komplex och dynamisk process i spÀnningsfÀltet mellan professionella identitetsideal och organisatorisk reglering..

Moderna ledarskapsteorier lyfter fram ledarens utvecklingsbefrÀmjande funktion och ser flera likheter mellan ledarskap och förÀldraskap. Syftet med studien Àr att konstruera ett ledarskapstest som bygger pÄ Marte Meo-metodens dimensioner för hur man skapar en utvecklingsstödjande dialog. De Ätta dimensionerna omtolkades frÄn ett förÀldra/barnsammanhang till ett ledare/medarbetarsammanhang. DÀrefter skapades fem testuppgifter utifrÄn operationella definitioner av varje dimension. NÀr etthundra testpersoner hade besvarat testet undersöktes varje dimensions reliabilitet med hjÀlp av Cronbachs alpha.

Syftet med uppsatsen har varit att se om en grupp utvalda lÀrare med respektive utan pedagogisk utbildning anvÀnder sig av pedagogiska verktyg i undervisningen. Vi har genomfört observationer i klassrummen för att dÀrigenom lÀttare kunna se sammanhangen nÀr intervjuerna sedan genomfördes.I de teoretiska utgÄngspunkterna har vi valt att se nÀrmare pÄ speciellt Kolbs modell och Dunns lÀrstilsmodell. De lyfter fram modeller som kan utformas praktiskt och göra det lÀttare för den enskilde individen att omforma materialet för att kunna nyttja detta till en bÀttre inlÀrning.Vidare har vi valt att studera Howard Gardners utvecklade syn pÄ intelligens, det han benÀmner som ?de nio intelligenserna?. Gardner menarI resultatet av vÄra intervjufrÄgor framkom att lÀrarna anvÀnde sig av lÀrstilar i nÄgon form, men saknade tiden för att utveckla den egna kunskapen mer.