Gruppen personer med psykiska funktionshinder har varit och Àr Àn idag en diskriminerad grupp i samhÀllet. Det Àr den grupp av funktionshindrade som har det sÀmst stÀllt, bÄde ekonomiskt och hur de blir bemötta av allmÀnheten. För att stÀrka den enskilda brukarens stÀllning i samhÀllet och för att kunna leva ett sjÀlvstÀndigt sÄ krÀvs adekvata sociala fÀrdigheter för att kunna interagera med omgivningen. Social fÀrdighetstrÀning Àr en av mÄnga arbetsmetoder som har som syfte att stÀrka individens sociala kompetens och som Àr den hÀr studiens fokus. Den hÀr studien anvÀnder sig av en kvalitativ metod för att genom intervjuer med bÄde personal och brukare studera deras upplevelser och erfarenheter av arbetsmetoden social fÀrdighetstrÀning. Syftet med studien Àr sÄledes att frambringa kunskap om och förstÄelse av social fÀrdighetstrÀning. Resultatet visar pÄ positiva upplevelser och erfarenheter av arbetsmetoden frÄn bÄde brukare och personal.

Årligen drunknar i Sverige ett trettiotal mĂ€nniskor genom fritidsbĂ„tolyckor. I snitt Ă€r 80% av drunkningsoffren mĂ€n mellan 50 och 90 Ă„r, och hela 90 % saknar flytvĂ€st nĂ€r de hittas. Syftet med studien var att undersöka varför mĂ€n i denna Ă„ldersgrupp sĂ„ ofta vĂ€ljer att inte bĂ€ra flytvĂ€st nĂ€r de Ă„ker ut pĂ„ sjön, och vad som eventuellt skulle kunna fĂ„ dem att börja bĂ€ra en. TvĂ„ metoder anvĂ€ndes: djupintervjuer med manliga besökare pĂ„ bĂ„tmĂ€ssorna i Göteborg och Stockholm, samt en elektronisk enkĂ€t som besvarades av mĂ€n som Ă€r medlemmar i en webbpanel. Resultatet visar att de mĂ€n som deltog i studien i hög grad kĂ€nner sig erfarna och sĂ€kra pĂ„ sjön och dĂ€rmed inte anser att de behöver flytvĂ€st, men Ă€ven faktorer sĂ„som gammal vana och sjĂ€lvsĂ€kerhet gĂ€llande sin egen förmĂ„ga att klara sig om de skulle hamna i vattnet spelar in för deras (mot)vilja att anvĂ€nda flytvĂ€st.

Syftet med det sjÀlvstÀndiga arbetet Àr att beskriva vilka insatser och vilket stöd pÄ individ-, grupp- och organisationsnivÄ som pÄverkar elever med funktionsnedsÀttning i en inkluderad verksamhet. Det Àr elevernas uppfattning om vilka möjligheter och hinder de upplever i gymnasieskolan som studeras och en beskrivning av deras organisation.Studien Àr en fallstudie gjord pÄ ett mindre gymnasium. Emperin bestÄr av semistruktuerade intervjer med sex elever med funktionsnedsÀttning. Studien begrÀnsas till funktionsnedsÀttningar som benÀmns autismspektrumtillstÄnd och intellektuell funktionsnedsÀttning. Dessutom har klassrumsobservationer utförts och samtal med lÀrare för att beskriva den inkluderande organisationen.Resultatet visar att det Àr möjligt att samverka mellan gymnasieskolan och gymnasiesÀrskolan om verksamheten organiseras ur ett relationellt perspektiv.

Syftet med studien var att beskriva hur distriktssköterskan upplever införandet av valfrihets­system i primÀrvÄrden. Vidare var syftet att beskriva varför distriktssköterskan stannar kvar inom den landstingsdrivna primÀrvÄrden dÄ nya privata aktörer finns tillgÀngliga. Studien hade en beskrivande design dÀr tio distriktssköterskor frÄn en stad i Mellansverige blev inter­vjuade. Det insamlade materialet blev transkriberat och analyserat med hjÀlp av kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet strukturerades i tvÄ innehÄllsomrÄden.

Studien syftar till att besvara frÄgestÀllningen: Hur pÄverkar immateriella rÀttigheter teknologiöverföring frÄn Sverige till utvecklingslÀnder ur ett hÄllbart perspektiv? Detta görs genom studier av aktuell forskning i Àmnet samt intervjuer med relevanta parter som pÄ ett eller annat sÀtt verkar inom omrÄdet överföring av utslÀppsminskande teknologi frÄn Sverige till utvecklingslÀnder.Studien visar att det finns tvÄ huvudsakliga perspektiv pÄ hur IPR pÄverkar teknologiöverföring av utslÀppsminskande teknologi frÄn Sverige till utvecklingslÀnder. Det ena perspektivet Àr ett i-landsperspektiv som generellt betonar att IPR inte utgör ett hinder utan snarare en drivkraft för att överföring skall vara möjlig. Det andra perspektivet Àr ett u-landsperspektiv som betonar att IPR utgör ett hinder i och med att det har en fördyrande effekt pÄ innovativ teknologi. UtvecklingslÀnder har inte rÄd att köpa teknologin, enligt det senare perspektivet.

HÄllbar utveckling Àr ett vÀlkÀnt begrepp som alltfler företag vÀljer att ta med i deras redovisning. Genom att utforma en hÄllbarhetsredovisning kan företag framföra deras pÄverkan pÄ samhÀllet och vad de Ästadkommit under ett Är. Samtidigt ökar trovÀrdigheten hos företagens intressenter nÀr de vÀljer att fÄ deras hÄllbarhetsredovisning externt granskad, vilket i sin tur skapar legitimitet.Under utvecklingen av hÄllbarhetsredovisning har Corporate Social Responsibility (CSR) blivit ett begrepp som pÄverkat företag att redovisa ett miljömÀssigt socialt och ekonomiskt ansvar. Genom att synliggöra detta, skapas en möjlighet för företagen att generera starka band till sina intressenter och i den dagliga verksamheten.Syftet med vÄr studie Àr att fÄ en förstÄelse för vad som pÄverkat hÄllbarhetsredovisningens utveckling de senaste Ären. Vidare vill vi se pÄ de förÀndringar som skett kring omrÄdet och vad experter tror, att hÄllbarhetsredovisningen kommer fÄ för roll framöver.Studien har varit av kvalitativ ansats dÀr vi valt att intervjua experter inom hÄllbarhetsredovisning.

Syftet med denna uppsats Àr att förklara hur tillÀmpningen av Basel II har pÄverkat bankerna. UtifrÄn pelare ett Àmnar vi att undersöka och öka förstÄelsen för vad som har förÀndrats i bankerna samt analysera vilka effekter dessa förÀndringar har medfört och kan komma att medföra. Studien har en induktiv ansats med en kvalitativ metod. Den har inspirerats av grounded theory för att samla in och koda empirin samt för att generera ett teoretiskt bidrag. Empirisk data har samlats in via semistrukturerade intervjuer med banker och experter.

Redovisningen av de indirekta kostnaderna vid högskolor och universitet har kritiserats av Riksrevisionen och externa finansiÀrer under mÄnga Är. I november 2007 rekommenderade Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) landets universitet och högskolor att införa en ny redovisningsmodell som SUHF hade tagit fram. Flera lÀrosÀten har infört modellen sedan dess. Men hur har det gÄtt?Syftet med denna studie var att ta reda pÄ det och beskriva effekterna av modellen, sÀrskilt med tanke pÄ intern styrning och kontroll.

Intresset av ekologisk kost och yrket som barnsko?tare har motiverat oss att skriva om ekologisk mat ur ett ha?lsopedagogiskt perspektiv med fokus pa? fo?rskolan. Med hja?lp av intervjuer synliggjordes tre yrkesgruppers tankar och kunskaper. Syftet med examensarbetet a?r att underso?ka ekologisk mat pa? fo?rskolorna ur ett ha?lsopedagogiskt, na?rings- och ekonomiskt perspektiv.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ ökad kunskap om skolans roll i det minskade intresset för varje form av ett partipolitiskt engagemang bland ungdomar, manifesterat i ett minskat valdeltagande för förstagÄngsvÀljare. Speciellt önskas kunskap om skolan problematiserar samhÀllsföreteelser i undervisningsstoffet för att stimulera till deltagande i den demokratiska processen. Den metod som anvÀnds Àr en kvantitativ och kvalitativ text- och lÀroboksanalys med ett lÀroplansteoretisk perspektiv. Behandlingen av medbestÀmmandelagen, MBL, i lÀroböckerna i företagsekonomi, utgivna efter 1993 utgör exempel. Det resultat som framkom Àr att MBL behandlas mycket olika. Olika synsÀtt pÄ undervisnings syfte (konceptioner) framtrÀder. TvÄ lÀromedel (bÄda utgivna 1993) problematiserar frÄgan och redovisar motsÀttningar gÀllande MBL, en med ett samhÀllsperspektiv, den andra ur ett företagarperspektiv.

Dagens allt högre krav pÄ effektivisering inom byggbranschen har lett till att företagens maskinparker mÄste moderniseras för att ligga i framkant. Moderniseringen kan vara av olika karaktÀr dÀribland införandet av dubbla satellitmottagare pÄ grÀvmaskiner som NCC Construction vill ha undersökt.Ett införande av grÀvsystem med satellitbaserad maskinstyrning, GNSSstyrning, pÄstÄs bidra till bland annat effektiviseringen samt en högre noggrannhet. Denna rapport Àr en jÀmförelse av det relativt nya systemet som anvÀnder tvÄ mottagare med det i dagslÀget ofta förekommande systemet med enbart en mottagare.JÀmförelsen har gjorts genom fÀltmÀtningar, berÀkningar baserade pÄ teoretiska modeller samt intervjuer med, inom omrÄdet, kunnig personal. Rapporten tar Àven upp ekonomiska aspekter, dÀr berÀkningarna Àr förenklade, för att kunna fÄ en överskÄdlig bild av kostnaderna och möjliga besparingar för en eventuell framtida investering.Att uppgradera till grÀvsystem med dubbla GNSS-mottagare visade inte nÄgon större förbÀttring vid positionering av skopan. Detta trots att en teoretisk analys visar att positioneringen bör förbÀttras avsevÀrt.

Banker utgör en kritisk och viktig del av samhÀllet, parallellt med detta diskuterasföretags roll och ansvar i samhÀllet idag i stor omfattning. Debatten Àr inte ny och harunder en lÀngre tid diskuterats i den akademiska litteraturen och det mediala rummet.I dessa sammanhang nÀmns ofta begreppet corporate social responsibility (CSR).Begreppet Àr omdiskuterat och det rÄder ingen konsensus kring exempelvisdefinitioner av begreppet. Det kan göra det luddigt att arbeta med dessa frÄgor ochoklart vad det innebÀr.Författarnas syfte med denna studie Àr att presentera en modell vilken kan ligga somgrund för en bank som vill integrera CSR i sina affÀrsprocesser. FörfattarnaÄstadkommer detta genom extensiva litteraturstudier och en mindre empiriskinsamling dÀr bÄde svenska storbanker och en mindre nischbank studeras.TillvÀgagÄngssÀttet gör att modellen har god teoretisk förankring och kan anvÀndas aven bank som vill integrera CSR i sina affÀrsprocesser. Modellen utgÄr frÄn treansvarsomrÄden; ett juridiskt, ett ekonomiskt och ett etiskt.

Studien berör socialt arbete bland muslimer utifrÄn exemplet Abu Nur som Àr en större moské i norra Damaskus. En sÀrskild fördjupning har gjorts av verksamheten kring yatiim, barn vars far har dött, som i studien benÀmns som de faderslösa barnen. Studiens frÄgestÀllningar Àr: Vilka mÄlgrupper riktas det sociala arbetet mot? Hur bedrivs det sociala arbetet? Vilka religiösa erfarenheter pÄverkar det sociala arbetets utformning? Studien Àr en etnografisk fallstudie pÄ kvalitativ grund dÀr informationen baseras pÄ intervjuer och deltatagande observation som insamlats under en 7-veckorsperiod hösten 2007. Studien betraktas som grundforskning och resultatet presenteras i deskriptiv form.Abu Nur representerar ett specifikt andligt budskap utformat av den numera avlidne Shejk Ahmad Kuftaro som utarbetade en modern islamtolkning med stöd av den sufiska traditionen.

Det hÀr Àr en studie om den svenska dagstidningsrapporteringen om inledningen av den arabiska vÄren i Tunisien, Egypten och Libyen under Är 2011. VÄr utgÄngspunkt Àr de tolv klassiska nyhetsvÀrderingsteorierna, med tyngd pÄ geografisk, kulturell och ekonomisk nÀrhet.Uppsatsen syfte Àr att fÄ bÀttre kÀnnedom om likheterna och skillnaderna i den svenska rapporteringen frÄn de tre lÀnderna Tunisien, Egypten och Libyen. Vi undersöker tvÄ veckor för varje land i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Vi har valt att se tidningarna som en gemensam portal för den svenska internationella mediebevakningen.Vi har gjort en kvantitativ undersökning, nÀr rapporteringen av upproren började, hur den sÄg ut och vilka kÀllor man valde att lyfta fram. Vi valde ocksÄ att göra en mindre kvalitativ intervjuundersökning för att förstÄ förhÄllandena för de svenska utrikesreportrarna.

Bakgrund: Socialt företagande utmÀrks av entreprenörens förmÄga att identifiera samhÀllsproblem och tillmötesgÄ de sociala behoven i samhÀllet. Det finns olika definitioner av socialt entreprenörskap, och dessa antyder att de styrande drivkrafterna skiljer sig ifrÄn de i traditionellt entreprenörskap. De motivationsfaktorer som den sociala entreprenören har skulle kunna Äterspeglas i hur verksamheten bedrivs och hur organisationens grundtankar förmedlas ut i företaget. Vidare skulle detta kunna ha en pÄverkan i strÀvan efter företagets uppsatta mÄl, vare sig deÀr socialt, miljömÀssigt eller ekonomiskt motiverade.Problemformulering: Vad finns det för drivkrafter hos en social entreprenör samt hur genomsyras det i företaget?Syfte:Syftet med uppsatsen Àr att genom fallstudie skapa ökad förstÄelse för den sociala entreprenören samt hur den motivation som finns visar sig iverksamheten.Metod: För uppsatsen har en kvalitativ ansats valts,och baseras pÄ en fallstudie av ett företag vars verksamhet utgÄr ifrÄn socialt entreprenörskap.