Syftet med denna magisteruppsats a?r att ga? vidare med resultat fra?n en kandidatuppsats (Westling, 2013) ga?llande opasto?riserade franska mo?gel- och kittostar genom att underso?ka vilka Enterobacteriaceae-arter som ett urval av de analyserade ostarna inneho?ll. API 20E anva?nds som identifieringssystem. Tre Enterobacteriaceae-arter gav acceptabel till utma?rkt identifiering av 40 analyserade isolat fra?n de fyra ostarna, na?mligen Hafnia alvei, Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae.

I denna uppsats diskuteras hur det kommer sig att vissa mÀnniskor utvecklar ett spelberoende. Diskussionen utgÄr ifrÄn nationalekonomiskt teori, mer precist Àr det antagandet om den ekonomiska rationaliteten som stÄr i fokus. Författaren frÄgar sig om nationalekonomisk teori kan förklara ett till synes irrationellt beteende, det vill sÀga om en spelberoende person kan anses agera ekonomiskt rationellt..

Internationella företag med stordriftsfördelar har klarat sig bÀst under lÄgkonjunktur och andra ekonomiskt svÄra situationer. Globaliseringen har lett till en homogen marknad och en ökad standardisering, kvalitet och kÀnslor spelar i och med det en allt större roll. Vissa svenska företag har kunnat överleva och till och med haft möjlighet att expandera pÄ den hÄrda internationellt konkurrensutsatta marknaden..

FörhÄllandet mellan förÀldrar och barn Àr av en sÀregen art. Som förÀlder och förmyndare för sitt barn har man ansvar att uppfostra och se till att barnet Àr tillfredsstÀllt bÄde emotionellt och ekonomiskt. Uppsatsen behandlar den ekonomiska delen av tillsynen. Den som Àr förÀlder, förmyndare, god man eller förvaltare till omyndiga personer, har som ekonomiskt ansvar att förvalta den omyndiges egendom och tillgÄngar. Detta pÄ ett sÄdant sÀtt att de inte förfars, eftersom den underÄrige inte har full rÀttskapacitet.

Gryta Avfallsstation har stora markytor som kan utnyttjas. PÄ den ytan befinner sig byggnader och en deponi som Àr sluttÀckt enligt nya krav. Bolaget har ocksÄ en stor intern el- och vÀrmeförbrukning. Det finns ett behov av att minska andelen av den inköpta elen. Endast elbehovet tas upp i denna uppsats.En av möjligheterna Àr att introducera förnyelsebara energikÀllor pÄ deponins yta som idag inte anvÀnds.

Slutsatserna Àr att investeringar i sociala medier ger abstrakta för- delaren som kan pÄverka en organisations kassaflöde. Dessa förde- lar kan vara svÄra att mÀta ur ett ekonomiskt perspektiv. Det Àr viktigt för organisationerna Àr att de tar reda pÄ vilka fördelar som pÄverkar kassaflödet och nÀr dem pÄverkar och hur mycket de kan pÄverka. Detta behöver göras för att kunna berÀkna investeringar i sociala medier..

En studie om 1:e socialsekreterarens roll och funktion inom ekonomiskt bistÄnd i Individ och familjeomsorgen pÄ tvÄ av Göteborgs största socialkontor.Undersökning bygger pÄ kvalitativa forskningsintervjuer med tio socialarbetare varav sex socialsekreterare, tvÄ 1:e socialsekreterare och tvÄ enhetschefer. Alla vÄra informanter verkar inom försörjningsstödsenheten.De intervjuade har valts ut slumpvis frÄn de tvÄ socialkontor med mest liknande sammansÀttning av befolkningen strukturellt sett.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad 1:e socialsekreteraren har för roll och funktion inom försörjningsstödsenheten. Studien vill belysa 1:e socialsekreterarens roll och funktion dels utifrÄn socialsekreterarnas synvinkel men ocksÄ utifrÄn enhetschefernas perspektiv samt 1:e socialsekreterarnas egen uppfattning. Följande frÄgestÀllningar har anvÀnds;Vilken funktion anser socialsekreterarna att deras 1:e socialsekreterare har?Vilken funktion vill socialsekreterarna att deras 1:e socialsekreterare skall inta?Vilken funktion anser 1:e socialsekreterarna att de har i organisationen?Vilken funktion anser enhetschefer att 1:e socialsekreteraren har?De teorietiska perspektiv som anvÀnds Àr human services organizations, ledarskapsteori och modernistisk organisationsteori.Analysen redovisas under fyra teman dÀr alla professionernas intervjuer redovisas och analyseras under samma tema.

I denna uppsats har Àmnet Kommunal Samverkan behandlats. Det innefattar en fallstudie av nÀtverket SkÄne Nordost. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att öka kunskapen om varför kommuner samverkar samt hur interkommunala samverkansprocesser kan tolkas och förstÄs. TillvÀgagÄngssÀttet av studien inleddes med intervjuer med viktiga nyckelpersoner inom nÀtverket. För att teoretiskt kunna tolka och förstÄ samverkan har vi valt att utgÄ ifrÄn ett nÀtverksteoretiskt perspektiv.

Detta projekt utfördes pÄ uppdrag av Balticgruppen Fastigheter. EnergikartlÀggningen omfattar kontorsbyggnaderna Pinnen och Struten som ligger pÄ adresserna KylgrÀnd 4-6 i UmeÄ, Sverige. Syftet med projektet var att genom en energikartlÀggning och energibalans finna och utvÀrdera ekonomiskt hÄllbara energibesparande ÄtgÀrder som kan minska energianvÀndningen. I projektet ingick ocksÄ att undersöka de olika abonnemangen för fjÀrrvÀrme och el och undersöka hur kostnaderna för dessa pÄverkas av de energibesparande ÄtgÀrderna.Arbetet inleddes med att med hjÀlp av energistatistik och inventeringar kartlÀgga all energianvÀndning i fastigheten. EnergikartlÀggningen anvÀndes sedan för att definiera byggnaden i IDA ICE och simulera energibalansen.

Kliniker beh?ver vara uppm?rksamma p? risken f?r att moraliska v?rderingar p?verkar den psykiatriska bed?mningen. Vilken diagnos som st?lls f?r konsekvenser f?r v?rdplanering och inom r?ttspsykiatrin ?ven f?r frihetsber?vande ?tg?rder. Beteendenormer varierar ?ver tid och det ?r sv?rt att uppt?cka hur samtida v?rderingar ser ut samt hur de kan influera bed?mningar.

Syftet med arbetet Àr att, genom en ekonomisk undersökning skapa underlag som visar vilket alternativ av produktionsmetoderna prefabricerat eller platsbyggt badrum som Àr att föredra vid en nybyggnation av vÄrdhem. Resultatet visar att det platsbyggda badrummet ger en ökad totalt kostnad pÄ 627457 kr vilket motsvarar 11,1 procent dyrare Àn det prefabricerade badrummet. .

SamhÀllet, kunder, intresseorganisationer och andra intressenter efterfrÄgar i allt större utstrÀckning att företag tar ett absolut ansvar för samhÀllet och dess funktioner. Det finns dock ekonomer som anser att företagen i praktiken bara har som ansvar att maximera vinst till sina Àgare. Detta Àr nÄgot som kan motsÀga tesen om ett övergripande samhÀlleligt företagsansvar, CSR. Vad som Àr och inte Àr ett ansvarstagande Àr nÄgot som stÀndigt förÀndras och utvecklas varför det nödvÀndigtvis inte behöver innebÀra att företaget avstÄr frÄn vinst. Syftet med denna rapport Àr att analysera hur företag rationaliserar sitt CSR-arbete och om detta görs uti ekonomiska premisser.

Fo?religgande studie syftar till att underso?ka fonologisk fo?rma?ga samt samla referensdata till kortversionen av det fonologiska bedo?mningsmaterialet Linko?pingsunderso?kningen (LINUS) fo?r svenska barn i a?ldersgruppen 4?5 a?r. Totalt medverkade 70 barn, 43 flickor och 27 pojkar (medela?lder 54 ma?nader). Barnen rekryterades pa? fo?rskolor i omra?den som la?g na?ra det socioekonomiska medelva?rdet fo?r riket.

Syftet med uppsatsen a?r att skapa fo?rsta?else fo?r om och hur humankapital pa?verkar va?rderingen av kunskapsfo?retag vid fo?retagsfo?rva?rv. Vidare vill vi underso?ka vilka faktorer som styr humankapitalets va?rde.Va?r teoretiska referensram grundar sig i teori om kunskapsfo?retag, fo?rva?rv och va?rdering. Vi tittar a?ven na?rmare pa? Due Diligence och Human Resource Due Diligence som a?r tva? typer av fo?retagsbesiktningar.

Syftet med studien ?r att f? mer kunskap om hur pedagoger p? sfi reflekterar ?ver uttal och uttalsundervisningen i allm?nhet, men ?ven mer specifikt kring deras m?l med uttalsundervisningen och vilka prioriteringar den har i j?mf?relse med ?vriga delmoment inom sfi. Unders?kningen har genomf?rts genom kvalitativa intervjuer med fem sfil?rare verksamma p? studiev?g ett, kurs a, b, c, och d, d?r l?rarnas erfarenheter, funderingar och intentioner kring uttal och uttalsdidaktik ligger till grund f?r analysen. Resultatet visar att sfil?rarna anser uttal vara en viktig och relevant del av svenska som andraspr?ksundervisningen f?r elever p? sfi men samtidigt synligg?rs en avsaknad av gemensamma riktlinjer samt gemensamma pedagogiska praktiker och m?l med uttalsundervisningen.