I denna uppsats är undersökningen inriktad på jämställdhet mellan män och kvinnor i läromedel i ämnet svenska på gymnasienivå. Undersökningen har genomförts genom att räkna kvinnliga respektive manliga författare i utvalda, relevanta kapitel. Även förekomsten av män respektive kvinnor på bild i hela läromedlet har räknats och slutligen har en bildanalys av ett antal utvalda, könande bilder gjorts.     Det som konstateras utifrån resultatet av undersökningen är att det finns en överrepresentation av omnämnda manliga författare samt att det är en dominans av det manliga könet på bild. Men nästintill hälften av alla bilder föreställer någonting annat än en man eller kvinna. Dock innebär detta inte att bilderna är könsneutrala utan många av de bilder som finns i läromedlet visar tydliga könsfördelningar, vilket gör att bilderna håller isär det manliga och kvinnliga.

Syftet med denna uppsats är att studera hur man använder bilder i läromedel inom området ANTD; alkohol, narkotika, tobak och doping. Detta görs genom att studera tio olika bilder från fem olika läromedel för grundskolan senare år samt för gymnasiet. Vi ser hur bilderna används och diskuterar vilket syfte de tjänar och hur de kan tas emot av eleverna. I vår studie av bilderna använder vi oss av ideologikritisk analys, en metod som främst ser till bildens funktion som kommunikationsobjekt där dess budskap är det viktigaste, snarare än dess estetiska kvalitéer. Vidare diskuterar vi målet om en minskad alkohol- och tobaksförbrukning och nollvisionen kring droger och doping som ligger till grund för undervisningen och hur detta mål påverkar arbetet med ANTD. Vi förespråkar en ökad användning av bilder i arbetet med ANTD för att på så vis kunna fylla dessa med elevens egna erfarenheter och frågor. På så vis kan man, i motsats till om man arbetar bunden till en text, få en mer öppen dialog där man förhoppningsvis kan möta eleven på ett plan där han eller hon befinner sig..

Denna rapport beskriver arbetet med att utveckla en iPhone app och ett serverprogram till Mac. Programmet är tänkt att användas av besökare på festivaleroch liknande evenemang. Så de kan dela med sig av vad de ser med andrabesökare. Appen använder den inbyggda kameran för att ta bilder som sedanautomatiskt laddas upp till en lokal server om en finns tillgänglig. Serverprogrammet sparar bilderna och visar dem sedan på en skärm eller med envideo projektor eller något liknande.

I denna studie undersöks diskurser kring området Angered i Göteborg. Både Göteborgs-Postens framställningar av Angered och unga Angeredsbors framställningar av området studeras, för att se hur olika bilder av området relaterar till varandra samt vilka diskursiva representationerna av området som skapas. Syftet är att få inblick i vilka sociala konsekvenser som de olika diskurserna av Angered skapar. Teori och metod i studien bygger på en integrerad form av diskursanalys på socialkonstruktivistisk grund.Resultatet visar att unga Angeredsbors bilder tycks bygga på samma diskurs som den som media förmedlar, en polariseringsdiskurs. I denna diskurs framställs förorten antingen i positiva eller negativa bilder, där det vardagliga och ?vanliga? inte ges något utrymme.

Syftet med studien är att jämföra semantiskt och fonologiskt minne i korsmodala betingelser av ord ochbild. Studien syftar också till att ta reda på hur stor faciliteringseffekt bilder har jämfört med ord, fördyslektiker. Studien syftar i första hand till att studera dyslektiker och i andra hand att jämföra dyslektikermed normalläsare.Jag vill undersöka vad det är som överhuvudtaget passerar den första tröskeln till medveten bearbetning,vilket innebär att stimulit registreras på medveten nivå..

SammanfattningDenna studie är en undersökning om var nyhetsjournalister får tag på bilder till nyhetsreportage och vad som är avgörande vid deras val av bilder. Den studie vi har gjort har skrivits på uppdrag av en Konsultbyrå som vill starta en ny bildbyrå på Internet. För att kunna sälja sina bilder vill konsultbyrån förutom information om marknaden även veta var de skulle kunna rikta sina marknadsföringsåtgärder. Konceptet med deras bildbyrå är att de ska fokusera på nyhetshändelser och använda sig av bilder tagna av allmänheten direkt då nyheterna händer. Konsultbyrån tror att detta kan vara ett framgångsrikt koncept med tanke på att journalister och fotografer kan ha det svårt med att få tag på bilder tagna direkt då nyhetshändelser inträffar eftersom de oftast kommer till händelsernas centrum efter att nyheten har inträffat.Den studie vi har gjort är en empirisk studie där vi använt oss av teori som stöd i vår analys.

Syftet med denna uppsats har varit att studera genusframställningen i bilder frångymnasiesamhällskunskapsläroböcker för att se om det skett någon förändring från slutet av 1980-talet fram till år 2007. Genusbilderna har även studerats utifrån skollagen och deras läroplans jämställdhets syn för att se om de överensstämmer med de mål de strävade efter. Vår undersökning har en kvantitativ samt en kvalitativ del. I den kvalitativa delen gjorde vi en gruppering av bildmaterialet efter grupperna kvinna, man och man/kvinna. I den kvalitativa delen har vi använt oss av en semiotisk bildanalys samt analyserat utifrån Hirdmans begreppdikotomi och den patriarkala ordningen.

To give positive visualizations or not - A study about different ways to communicate with students. Our brain is creating visualizations. In goal settings this visualization can be helpful or obstruct the way to the goal. There are exercises to help people create as good visualizations as possible. As a teacher I wish to give my students positive and creative visualizations.

Uppsatsen studerar de fotografiska bilder fo?resta?llande Alliansen och de Ro?dgro?na, samt dess enskilda partiledare, som fra?n 2010-08-19 till 2010-09-19 publicerades i Go?teborgs-Posten samt Hallandsposten. Syftet a?r att klassificera varje enskild bild som gynnande, missgynnande eller neutral.Teorin utga?r ifra?n klassisk kommunikationsteori. Vidare diskuteras bildens betydelse, verklighetsgestaltning samt medias demokratiska uppdrag, semiotik, retorik och ansiktsuttryck.Metoden a?r en kvantitativ och kvalitativ inneha?llsanalys.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida bilder i samhällskunskapsböcker för skolåren 1-6 befäster och/eller förstärker en traditionell syn på manlighet respektive kvinnlighet. Vi har granskat fem olika samhällskunskapsböcker för skolåren 1-6 ur ett genusperspektiv. Vår teoretiska utgångspunkt har varit Yvonne Hirdmans genusforskning. Vi har använt oss av en semiotisk bildanalys som metod. Metoden ser bilden ur dess denotativa och konnotativa betydelse.

Syftet med mitt projektarbete var att ta fram förslag på förstärkningsmetoder som är lämpliga att testa på Jokkmokks flygplats. Flygplatsen används för att bedriva flygningar av F21 flygflottilj och taxibanan har börjat få reflektionssprickor som måste åtgärdas. Jag gjorde en litteraturstudie där jag sammanställde en lista över olika armeringsnät, fördelar och nackdelar lyftes fram. Tobias Nygren på Fortifikationsverket bearbetade listan och valde ut två produkter som han tyckte var lämpliga att testa på Jokkmokks taxibana. Provsträckorna kommer att vara på 1600m² och kommer sen att utvärderas och granskas av Fortifikationsverket och Luftfartsverket under en två års period för att se hur armeringsnäten klarat det yttre slitage som blir av naturen samt hur slitaget från flygplanen påverkar hållbarheten..

Mot bakgrund av dagens läroplaners betoning av att elever inom olika utbildningsnivåer och från olika kulturella kontexter ska kunna tillgodogöra sig information i text och bild inom olika ämnen, är syftet för denna uppsats att undersöka bilders betydelse för lärsförståelsen hos vuxna andraspråksinlärare i Sfi - svenskundervisning för invandrare. Metoden jag använt mig av är en kvalitativ metod med uppföljande individuella intervjuer. Informanterna delades upp i två grupper av vilka den ena gruppen fick läsa en text med tillhörande bilder samtidigt som den andra gruppen fick läsa motsvarande text men utan bilder. Efter läsningen fick samtliga informanter svara på ett antal övningsuppgifter till texten. Resultatet visade sig bli att de informanter som läst texten med bilder fick ett bättre utfall på övningsuppgifterna än de som läst texten utan bilder.

Denna studie handlar om ungdomar och deras bildarbete i skolkontext. Undersökningenutgår ifrån den sociokulturella perspektiv och den designteoretiska perspektiv. Syftetmed studien har varit att skapa förståelse för hur ungdomar väljer att kommunicerarmed bilder, ikoner och andra symboler i bildarbeten när de gör bildarbete. Studien hargenomförts med kvalitativ metod och urvalet har gjorts i två steg genom subjektivt urvaloch systematiskt urval. Insamling av material har skett genom att ungdomarna fick göraett symboliskt självporträtt samt att ungdomarna intervjuades.

Syftet med denna uppsats är att studera hur man använder bilder i läromedel inom området ANTD; alkohol, narkotika, tobak och doping. Detta görs genom att studera tio olika bilder från fem olika läromedel för grundskolan senare år samt för gymnasiet. Vi ser hur bilderna används och diskuterar vilket syfte de tjänar och hur de kan tas emot av eleverna. I vår studie av bilderna använder vi oss av ideologikritisk analys, en metod som främst ser till bildens funktion som kommunikationsobjekt där dess budskap är det viktigaste, snarare än dess estetiska kvalitéer. Vidare diskuterar vi målet om en minskad alkohol- och tobaksförbrukning och nollvisionen kring droger och doping som ligger till grund för undervisningen och hur detta mål påverkar arbetet med ANTD. Vi förespråkar en ökad användning av bilder i arbetet med ANTD för att på så vis kunna fylla dessa med elevens egna erfarenheter och frågor. På så vis kan man, i motsats till om man arbetar bunden till en text, få en mer öppen dialog där man förhoppningsvis kan möta eleven på ett plan där han eller hon befinner sig..

I uppsatsen presenteras en studie av språks och bilders betydelse i två versioner av en myndighets broschyr. Syftet är att undersöka om innehållet i originalversionen av broschyren är detsamma i en lättläst version av broschyren, eller om lättlästanpassningen påverkar innehållet. Endast originalversionen innehåller bilder, vilket gör att jag vill se vilka betydelser som bilder tillför till ett informationsmaterial. Broschyrerna är ?Välkommen till Arbetsförmedlingen? och motsvarande broschyr skriven på lättläst svenska.