BakgrundDiabetes typ 2 Àr en av de snabbast vÀxande sjukdomarna i bÄde Sverige och resten av vÀrlden. Vid diabetes typ 2 utgör egenvÄrd en betydande del av behandlingen och för att klara detta behövs kunskap om sjukdomen. I sjuksköterskeyrket ingÄr att förse patienter med information och kunskap, bland annat genom patientundervisning. Ett flertal studier beskriver hur information och kunskap uppfattas av patienter och hur det pÄ bÀsta sÀtt förmedlas till dem. DÀremot saknas ett instrument som mÀter patienternas befintliga kunskap om sjukdomen och hur de vÀrderar information.SyfteSyftet med arbetet Àr att undersöka hur informations- och kunskapsbehovet vid diabetes typ 2 varierar utifrÄn kön, HbA1c, Älder, utbildning och duration samt identifiera de frÄgor dÀr informations- och kunskapsbehovet Àr störst respektive lÀgst.MetodArbetet grundas pÄ en kvantitativ enkÀt utformad efter The Toronto Informational Needs Questionnaire-Breast Cancer och Àr analyserat utifrÄn data frÄn 86 patienter.  FrÄgor ur denna enkÀt har behandlats i dataprogrammet Statistical Package for the Social Sciences och presenteras som deskriptiv statistik.

VoIP-system inom fo?retag blir mer vanligt. Sa?kerheten bo?r da? beaktas fo?r att undvika hot som riskerar konfidentialitet, integritet och tillga?nglighet. Denna rapport visar resultat fra?n tva? olika VoIP-systems sa?kerhet med hja?lp av praktiska penetrationstestscenarion i labbmiljo?.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger nyttjade informations- och kommunikationstekniken (IKT) för att göra skolans undervisning tillgÀnglig för alla elever samt deras uppfattning om vilken betydelse IKT hade för elevers lÀrande och mÄluppfyllelse. UtgÄngspunkten var de nationella satsningar som gjorts pÄ lÀrares fortbildning inom omrÄdet IKT och vilken effekt det gett samt tidigare forskning. Den teoretiska ansatsen grundade sig pÄ ett sociokulturellt lÀrande. Fyra pedagoger inom olika skolformer intervjuades. Resultatet visade att pedagogerna i första hand associerade IKT med datorer och i synnerhet kopplat till lÀs- och skrivprocessen.

Informations- och kommunikationskanaler har ett stort inflytande vad gÀller framgÄngsrikheten inom företag. Studier har visat att mÄnga organisationsförÀndringar resulterar i en negativ effekt pÄ grund av bristande kommunikation. Anledningen kan vara att antingen för fÄ eller för mÄnga kanaler anvÀnds. Syftet med undersökningen var att bidra med beskrivande kunskap om vilka kommunikationskanaler som anvÀnds internt inom företag. Undersökningen bidrog Àven med kunskap om vilka skillnader vad gÀller anvÀndandet av informations- och kommunikationskanaler mellan större företag och mindre företag. Olika teorier beskrevs i ett teorikapitel som anvÀnts i undersökningens forskningsomrÄde.

Datorer och annan informations- och kommunikationsteknik har pĂ„ flera sĂ€tt underlĂ€ttat arbetet för mĂ„nga anvĂ€ndare, men kan ocksĂ„ bidra till kognitiva arbetsmiljöproblem och teknikstress. För att undersöka hur teknikstress uppstĂ„r pĂ„ den moderna arbetsplatsen, dĂ€r tekniken Ă€r en mobil och integrerad del av anvĂ€ndarnas arbetsmiljö, behövs ett perspektiv pĂ„ interaktionen mellan mĂ€nniskan och tekniken som utforskar hela omgivningen. I den hĂ€r uppsatsen föreslĂ„s ett distribuerat perspektiv pĂ„ mĂ€nniskans interaktion med teknik för att skapa en ökad förstĂ„else för teknikstressens orsaker. Det distribuerade perspektivet har tagit undersökningen ut pĂ„ fĂ€ltet för att genom direktobservation och videoinspelning studera olika aspekter av interaktionen med teknik som över tid kan leda till teknikstress för anvĂ€ndaren. Även en vĂ€lbeprövad enkĂ€t om teknikstress delades ut för att samla in information om den kognitiva arbetsmiljön.

BakgrundSa?r a?r en stor angela?genhet inom den svenska sjukva?rden och orsakar fo?rla?ngda va?rdtider och o?kade kostnader. Dokumentation a?r ett viktigt verktyg fo?r att skapa och uppra?ttha?lla sa?va?l kontinuitet som patientsa?kerhet och kan vid brister orsaka negativa konsekvenser fo?r ba?de patient och va?rdpersonal.SyfteSyftet var att beskriva sjuksko?terskors erfarenheter av att dokumentera sa?r och hur dokumentationen pa?verkar patienten.MetodMot bakgrund av syftet valdes kvalitativ intervjustudie som metod. Totalt utfo?rdes a?tta semistrukturerade intervjuer med sjuksko?terskor fra?n tre olika avdelningar pa? ett storsjukhus i Stockholm.

Av 35 kap. 2 ? f?rsta stycket r?tteg?ngsbalken framg?r att det inte kr?vs bevis f?r omsta?ndigheter som a?r allma?nt veterliga. Med allma?nt veterliga omsta?ndigheter a?syftas notorisk kunskap, det vill s?ga fakta och erfarenhetssatser som ?r allm?nt k?nda.

Tillverkande företag har ett stort behov av att ett tillförlitligt informationsflöde stödjer det interna materialflödet. Det kan ske med hjÀlp av affÀrssystem, vilka Àr komplexa och verksamhetsövergripande informationssystem. Denna studie behandlar hur ett nytt affÀrssystem kan pÄverka det interna materialflödet i ett tillverkande företag. Syftet med studien var att undersöka vilka verksamhetsförÀndringar som sker vid ett affÀrssystemsinförande och vilka förÀndringar som uppkommer i informations-, arbets- och materialflödet i detta samband. Tyngdpunkten ligger i att förklara om informationsflödet, som genereras ur affÀrssystemet, via arbetsflödet, har haft en inverkan pÄ materialflödet.

Syftet med undersökningen Àr att framhÀva pedagogers perspektiv pÄ för- och nackdelar med arbetet kring strategin att skriva sig till lÀsning. Metoden vi valt Àr kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med sex verksamma pedagoger som alla arbetar med att skriva sig till lÀsning med hjÀlp av dator. Pedagogerna fick inte nÄgra frÄgor innan intervjutillfÀllet. Forskningsbakgrunden tar upp ett historiskt perspektiv pÄ lÀs- och skrivinlÀrningen, verksamma lÀrare som arbetar med pedagogiken samt hur anvÀndandet av tekniken i strategin fungerar.

Formgivning och organsiering av ett nytt operahus. Strukturering av befintligt program, val av material, konstruktion och struktur, klimat, hÄllbarhet..

Sömnstörningar hos ungdomar anses vara ett vÀxande problem. Det finns misstankar om att ungdomarnas ökade anvÀndning av Informations- och Kommunikationsteknik (IKT) Àr boven i dramat. Ungdomar upplevs spendera en allt större del av sin tid framför datorn, samtidigt som mobilen gÄr varm av samtal och SMS. Det saknas dock utförlig forskning kring sambanden mellan IKT-anvÀndande och sömn. Syfte: Att undersöka huruvida ungdomar lider av sömnstörningar och om det i sÄ fall kan kopplas till deras IKT-anvÀndande.

Jag tÀnker med denna rapport visa vilka informationsskyldigheter polisen har mot brottsoffer, och hur brottsoffer tycker att polisen lever upp till dessa. Jag kommer Àven visa pÄ eventuella problem med uppgiften att informera brottsoffer pÄ ett korrekt sÀtt. Polisens informations och underrÀttelseskyldighet kommer jag att klarlÀgga efter lagtext, och dÄ frÀmst genom Förundersökningskungörelsens regler om polisens informationsskyldighet i § 13. Med hjÀlp av intervjuer av poliser pÄ olika myndigheters brottsoffergrupper kommer jag Àven att ta reda pÄ om de i sitt arbete ser nÄgra problem med informationen, eller om de tycker att den fungerar som den ska. Via litteratur ska jag i detta arbete ocksÄ visa om brottsoffer anser att polisens information har nÄtt ut till dem enligt reglerna.

Organisationer som Àr verksamma inom forsknings- och utvecklingsintensiva branscher befinner sig idag i en bÄde dynamisk och komplex omgivning, vilken erbjuder stÀndigt uppkommande möjligheter och hot. För att en organisation ska kunna ta till vara pÄ stÀndigt uppkommande förÀndringar förutsÀtter det i sin tur en adaptiv förmÄga. Denna uppsats avhandlar den kombination av adaptiva kapabiliteter som en organisation mÄste tillskansa sig för att en sÄdan adaptiv förmÄga ska kunna uppnÄs. Uppsatsen Àr indelad i tvÄ delar. Den första delen Àmnar beskriva de adaptiva kapabiliteter som kan anvÀndas för att en adaptiv förmÄga ska uppnÄs.

Denna uppsats syftar till att undersöka vad som har föranlett nÄgra lÀrare i grund- och gymnasieskolan att tillÀmpa Flipped Classroom i undervisningen och vilka möjligheter, utmaningar och nackdelar de anser detta sÀtt att utnyttja IKT i undervisningen innebÀr..

Vi har frÄn och med 2011 en ny lÀroplan för grundskolan som betonar anvÀndningen av digital teknik i matematikÀmnet mycket starkare Àn den tidigare lÀroplanen frÄn Är 1994. Situationen i skolan av idag pÄ detta omrÄde Àr inte i fas med kravet frÄn den nya lÀroplanen. Det behöver utvecklas en ny praxis för anvÀndandet av digital teknik i matematikundervisningen. Med den studie vi hÀr gjort har vi velat fÄ handgriplig information hur en introduktion av ett gratis dataprogram, GeoGebra, kan tÀnkas fungera för nionedklassare. Studien Àr en tredelad fallstudie med 1) ett undervisningstillfÀlle; 2) ett uppgiftslösningstillfÀlle; och 3) ett intervjutillfÀlle.