Elektroniska affÀrer mellan företag har skapat en ny generation av logistik, e-logistiken. I e-logistiken Àr kraven pÄ informations- och kunskapstillgÀnglighet större Àn pÄ fysiska resurser. E-logistik bygger pÄ att ha tillgÄng till rÀtt information pÄ rÀtt plats i rÀtt tid. Det Àr dÀrför viktigt att ha en sÄ klar bild som möjligt av informationsutbyten i logistikprocesserna. Detta arbete syftar pÄ att belysa vilka informationsflödena Àr i dagens e-logistik, samt vilka aspekter Àr viktiga att beakta med avseende pÄ elektroniska informationsflöden i e-logistiken?En tÀnkbar uppdelning av informationsflödena i e-logistik Àr före, under och efter transport.

Vid idrifttagning av banljussystemet pÄ Bana 3, Arlanda flygplats, uppstod vissa driftsproblem. Problemen yttrade sig sÄ att de regulatorer, sÄ kallad CCR (Constant Current Regulator), som försörjer informations- och anvisningsskyltar, löste ur för framförallt överström. Det berodde pÄ att kretsen var ovanligt oscillativ. Problemen uppstod enbart pÄ de kretsar som hade skyltar som last. Som belysning i skyltarna anvÀnds lysrör.

Informationsinsamlingen har stor betydelse för att revisorer ska kunna skapa sig en bild av ett företag. I denna information ingÄr förutom ekonomisk information, hur klientföretagets organisation Àr uppbyggd, hur marknaden fungerar samt vilken konkurrenssituation som rÄder. Faktorer som klientens bransch, storlek, Älder samt konkurrensen i revisionsbranschen borde kunna pÄverka vilken information revisorer samlar in. Syftet med denna uppsats var att se om finns nÄgra skillnader vid informations- insamlandet mellan stora respektive smÄ revisionsbyrÄer och i sÄdana fall varför eller varför inte. Teorier som beaktas behandlar information och olika situationsfaktorer.

Bakgrund: V?ld i n?ra relationer ?r ett stort folkh?lsoproblem d?r v?rden, s?rskilt sjuksk?terskor har en central roll i att st?dja patientgruppen. Konsekvenserna drabbar inte bara samh?llet utan ?ven den enskilda individen. Syfte: Att beskriva sjuksk?terskors erfarenheter av att bem?ta patienter som utsatts f?r v?ld i n?ra relationer.

The main purpose of this Master?s thesis is to develop an understanding of why non-users do not use public libraries by studying their information and culture habits and their relationship to public libraries. One of the motivating factors behind this choice is the lack of earlier research on the subject, particularly qualitative research. The theoretical framework is stratified into three associated levels with Brenda Dervin?s sense-making theory on an individual level, Marianne Andersson?s and Dorte Skot-Hansen?s model of the roles of public libraries on an institutional level and Pierre Bourdieu?s theoretical apparatus on a social level.

Elektronikföretaget Mobiltech AB i Karlskrona, Blekinge, var i behov av en ny webbapplikation och visade sitt intresse i att lÄta oss utveckla en ny mer dynamisk lösning Ät dem. Deras mÄl med systemet var att de sjÀlv enkelt via ett webbadministrations grÀnssnitt skulle kunna redigera alla information pÄ deras företags webbsida. Systemet som helhet omfattas av kategorier, informationssektioner samt en erbjudande panel. Som via en lösning av kod struktur och design, som vi frÄn grunden byggt upp för att passa de behov som finns, bildar en administrerbar sida. Vi utvecklade projektet genom att anvÀnda oss av PHP5 och MySQL5.

Under de senaste Ären har det skett en integrering av informations- och kommunikationsteknik (IKT), exempelvis datorer, i sÄvÀl samhÀllet som i skolans undervisning. Syftet med den aktuella litteraturstudien Àr att undersöka vilka samtalsaktiviteter som eleverna deltar i dÄ de anvÀnder bÀrbara datorer eller handdatorer under matematiklektionerna, samt att belysa vilka möjligheter och hinder som framtrÀder. Som teoretisk utgÄngspunkt ligger ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrandet dÀr sprÄket, den miljö som eleven befinner sig i och de redskap som anvÀnds beskrivs som betydelsefulla aspekter för lÀrandet. I lÀroplanen förtydligas att elever ska ges möjlighet att delta i kommunikativa samspel och att modern teknologi ska anvÀndas sÄ att eleven kan inhÀmta, lÀra och utveckla sin förmÄga att kommunicera matematik. Tidigare forskning kring matematik visar att elevers kollaborativa lÀrande och anvÀndande av IKT frÀmjar elevernas matematiska kunskaper och delaktighet i samtalet.

Intern kommunikation Àr ett av verktygen för att förmedla strategier inom organisationer och företag. Att finna ett gemensamt sprÄk inom organisationen kan underlÀtta förstÄelsen för företagets visioner och mÄl. VÄrt syfte med undersökningen Àr att öka kunskap och förstÄelse samt skapa insikt kring ledningsarbete med intern kommunikation sÀrskilt i samband med en expansiv fas. VÄrt mÄl Àr att finna beskrivningar för hur ett företag i en expansiv fas kan arbeta med intern kommunikation. Vi har utfört en fallstudie av ett företag inom vÄrd- och omsorgssektorn.

Spra?kbruk inneha?ller till stor del konventionaliserade spra?kliga mo?nster. Det kan handla om specifika ord, mer eller mindre fasta eller kompositionella flerordsenheter, hela yttranden eller grammatiska strukturer. En god ka?nnedom av dessa spra?kliga mo?nster ho?jer graden av idiomaticitet i spra?kanva?ndningen.

Syftet med studien Àr att lÀrare och elever ska se informations- och kommunikationsteknologi (IKT) som en tillgÄng trots de uppenbara skillnaderna mellan generationernas IT-anvÀndning. Bakgrunden till min undersökning Àr utredningen En hÄllbar lÀrarutbildning (SOU 2008:109). Utredningen innehÄller en utvÀrdering av den nuvarande lÀrarutbildningen frÄn reformen 2001 samt förslag pÄ förÀndringar som ska leda till en ny och hÄllbar lÀrarutbildning. Ett av förslagen Àr att IT ska genomsyra den nya lÀrarutbildningen för att man pÄ sÄ sÀtt ska förbÀttra kvalitén i undervisningen och för att lÀrarna ska kunna handleda eleverna sÄ att de förstÄr riskerna och farorna pÄ Internet (SOU 2008:109 s.196). Jag har dÀrför initierat ett projekt pÄ min egen skola och anvÀnder aktionsforskning som metod utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande och verksamhetsteori.

Stationsmiljön ? ökad tillgÀnglighet till de tre huvudfunktionerna: köpa biljett, kolla tÄg tider och vÀnta, Àr ett examensarbete i informationsdesign med inriktning mot rumslig gestaltning. Syftet med detta examensarbete har varit att ta fram ett nytt designförslag Ät Eskilstunas stationshus, som visar hur man med hjÀlp av den rumsliga formgivningen kan öka tillgÀngligheten till stationshusens tre huvudfunktioner, i denna besökstÀta och intensiva miljö.Under arbetet har observationer och rumsanalyser genomförts för fÄ en ökad förstÄelse resenÀrernas rörelsemönster i rummet samt för att fÄ en förstÄelse för hur tillgÀngligheten till de tre olika funktionerna fungerar i rummet i dag. Under dessa metoder har det konstaterats att det finns brister i den rumsliga utformningen gÀllande tillgÀngligheten till dessa tre funktionerna pÄ de mindre stationshusen.Jag har med hjÀlp av resultatet frÄn metoderna, teorier och litteratur samt prototyping tagit fram ett nytt designförslag. Det nya designförslaget bygger pÄ att utnyttja ytorna effektivare i rummet, samt genom god informations design vÀgleda resenÀrerna fram till de olika funktionerna.Slutsatsen i det hÀr arbetet bygger pÄ att de olika funktionerna behöver separeras i rummet för att inte stoppa upp flödet i rummet och dÀrmed öka tillgÀngligheten till dessa.

StÀder och deras möjligheter till kontakt och möten mellan mÀnniskor fortsÀtter att locka folk och vara en viktig anledning till en allt mer accelererande urbanisering i mÄnga delar vÀrlden över. Att ha vÀlplanerade mötesplatser i ett omrÄde Àr inte lÀngre bara viktigt för ett samhÀlles sociala sammanhÄllning, utan i en allt mer globaliserad vÀrld utgör de Àven en avgörande bestÄndsdel i stÀdernas konkurrerande om potentiella boende och företagsetableringar. Syftet med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen för hur planeringen för mötesplatser kan ske i nybyggda urbana omrÄden. Flertalet teorier kring exempelvis vad en mötesplats Àr, hur detta begrepp har förÀndrats över tiden, hur planering kan ske för att fÄ som resultat mötesplatser som Àr flexibla och fungera över lÄng tid sammanstÀlls och tillÀmpas dÀrefter pÄ ett fallstudieomrÄde. Fallstudien av Annedal visar att man frÄn planerar-hÄll genom ett ambitiöst informations-insamlande frÄn boende och ett aktivt planerande under processens gÄng fÄtt som resultat ett brett spektrum av potentiella mötesplatser i omrÄdet.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem navigerar mellan tv? centrala delar av den L?roplanen f?r grundskolan, f?rskoleklassen och fritidshemmet (Lgr22, s. 26, 2022): barns inflytande ?ver verksamheten och vikten av utevistelse. Studien riktar ljuset mot l?rares arbetss?tt och vilka de fr?msta utmaningarna ?r n?r dessa delar hamnar i en m?lkonflikt.

Bakgrund: Postoperativa s?rinfektioner ?r en av de vanligaste komplikationerna efter operation och hotar miljontals liv v?rlden ?ver varje ?r. Som operationssjuksk?terska ?r en stor del av arbetet att jobba infektionspreventivt vilket innefattar att f?rebygga postoperativa s?rinfektioner. Dessa infektioner p?verkar patienter i olika grader och ?kad f?rst?else f?r deras upplevelser kan leda till mer personcentrerad och patients?ker v?rd. Syfte: Syftet med detta arbete ?r att sammanst?lla och belysa patienters upplevelser och erfarenheter av att drabbas av postoperativa s?rinfektioner. Metod: Detta ?r en systematisk litteratur?versikt med kvalitativ ansats.

I förvaltningslagen, föreskrivs att myndigheter skall handlÀgga Àrenden ?sÄ enkelt, snabbt och billigt som möjligt utan att sÀkerheten eftersÀtts?. Man skall ocksÄ bereda andra myndigheter tillfÀlle att yttra sig i de frÄgor som kan beröra deras verksamhetsomrÄde. I lantmÀterimyndighetens ramlag, fastighetsbildningslagen, stÄr det i 4 kap 25 § att samrÄd ska ske med andra myndigheter ?vid behov?.