As of today, securitization is an established product on the capital market. The first transaction was made in the US in the 1970s. Since then the product has been developed and today there are several different structures of the product. Internationally securitization has been used for two reasons. Originally securitization was used to gain capital relief, but since capital requirements such as Basel II were implemented, the usage of securitization changed to more of a funding source.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

This study aims to scrutinize the four major banks in Sweden on how their profit havedeveloped over a time span of 15 years, whether stricter regulations have had anyimpact on financial key ratios and if there is any correlation between the banksprofitability and their risk taking. The period covered is the years 2000-2014. Thefigures are annually and the four major banks are; Handelsbanken, Nordea,Skandiviska Enskilda Banken (SEB) and Swedbank.The findings are that financial key ratios that include net income are pro-cycle whereSwedbank has the biggest volatility over the period and that the three other banks areless, but clear pro-cycle. There are also indications that stricter rules have madeimpact on the volatility of the profitability even though the period covered is notenough to ensure this claim. Nordea has had the lowest and most stable capital ratiothroughout the period and the other three banks lowered their debt-to-equity ratiosignificantly after the financial crisis in 2008.

Bakgrund och problem: För att öka stabiliteten i det finansiella systemet utvecklades ettinternationellt regelverk för kapitaltäckning, Basel I. Regelverket innebar att banker skullehålla ett visst minimikapital för att skydda sig mot risker. Det visade sig dock att regelverketinte gav ett fullständigt skydd mot risk, vilket ledde fram till ett reviderat regelverk, Basel 2.Operativa risker har blivit allt vanligare på senare år bland annat tillföljd av globaliseringen.Det nya regelverket innebär att operativ risk liksom kreditrisk och marknadsrisk har blivit enegen riskkategori. De metoder som används för att kvantifiera operativ risk är fortfarande iinledningsfasen. Detta ihop med att det är en svår gränsdragning av begreppet operativ risk tillandra risker, gör det till ett relevant område att studera.

De finansiella marknaderna har en otroligt viktig funktion i samhället och det är därför naturligt att de även är förknippade med regleringar. Baselkommittén finns till med syftet att förbättra förståelsen och övervakningen av banksystemet i världen för att skapa ett stabilare finansiellt system. Baselkommittén utger rekommendationer kring bland annat kapitaltäckning som sedan genom EU direktiv implementeras till lagstiftning. Basel I som var de första rekommendationerna innebar att bankerna skulle hålla en kapitaltäckningsgrad om 8 %, beräknad som kvoten av det egna kapitalet genom de riskvägda tillgångarna. För varje tillgångsklass gavs en bestämd riskvikt.

Den finansiella sektorn i länderna som tillhör G-10 har styrts av specifika regelverk tillämpade för banker ända sedan 1988, och blev då uppkallat Basel I. Detta beror till stor del på konsekvenserna från de finansiella kriser som samhället erfarit. Allt för generös kreditgivning och högt risktagande från banker har lett till att hela världsekonomin satts i turbulens. Vid kommande årsskifte, 2012/2013, planeras en tredje version av regelverket att införas, Basel III, och kommer att beröra samtliga länder som tillhör G-20 där bland annat Sverige ingår. I denna uppsats har vi därför valt att undersöka hur pass kapabla Sveriges banker är att möta det kommande regelverket, då med fokus på deras kapitalanskaffning.

Bakgrund: De svenska företagens lånebaserade finansiering har historiskt sett mestadels utgjorts av banklån framför företagsobligationer. Efter finanskrisens start 2008, och fram till och med fjärde kvartalet år 2012, har den svenska företagsobligationsmarknaden vuxit med drygt 60 procent. I media framställs en bild där regelverket Basel III har gjort och kommer göra företagsobligationsmarknaden till en viktigare finansieringskälla för svenska företag. En studie om företagsobligationsmarknaden efterfrågas av Svenskt Näringsliv.Syfte: Syftet med studien är att kartlägga och utifrån institutionell teori analysera hur de ekonomiska förutsättningarna för den svenska företagsobligationsmarknaden har förändrats sedan år 2008.Genomförande: För att uppnå studiens syfte har ett kvalitativt tillvägagångssätt tillämpats. Empirin har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med aktörer på företagsobligationsmarknaden.

Finansiella kriser kostar marknaden flera miljarder kronor. 1974 bildades Baselkommittén för att försöka förhindra framtida kriser. Kommittén har kommit fram till flera regelverk som hela tiden förbättras. De svenska bankerna blir tvungna att anpassa sig till regelverken, vilket påverkar flera aktörer.Med denna studie skall vi undersöka vilka konsekvenser Basel III:s nya kapitalkrav och likviditetskrav kan få på de svenska storbankerna och deras privatkunder.Resultat av studien visar att likviditetskrav är nödvändigt för att banker skall ha tillräckligt med likvida medel samt undvika bankkriser under t.ex. en lågkonjunktur.

Konkurrensen på den svenska bankmarknaden har efter en rad avregleringar på 1990-talet förbättrats, mycket på grund av nya nischbanker som på allvar börjat tävla med de stora aktörerna på marknaden. I februari år 2007 inträdde ett nytt regelverk för banker, Basel II, som bland annat reglerar hur mycket kapital en bank måste hålla i förhållande till den risk den tar. Regelverket öppnar upp för banker att använda olika metoder, som kostar olika mycket att implementera och underhålla, för att beräkna detta kapitalkrav. Som en följd av detta kommer mindre banker att ha svårt att bära de kostnader som mer avancerade metoder för med sig. Valet av beräkningsmetoder kommer också leda till att banker beläggs med olika stora kapitalkrav.Denna studie syftar till att beskriva den förväntade effekt införandet av Basel II kommer att ha på nischbankernas ställning på den svenska bankmarknaden.

Purpose: The purpose of this study is to increase the understanding of how a bank?s features and internal factors have affected its choice of method in calculating the capital requirement.Theoretical and Empirical Method: The research strategy of this study has been of a qualitative nature with a deductive approach. The choice of method was depth interviews with respondents from a targeted sample of Swedish banks. These respondents were chosen based on the knowledge they possess as key employees in the capital requirement process and their involvement in choosing their banks? method for calculating the capital requirement.

Bakgrund och problem: Under hösten 2008 när den finansiella krisen spred sig över världeni och med att den amerikanska banken Lehman Brothers gick i konkurs ökade rädslan för attfler banker skulle gå i konkurs. Det gjorde att banker inte vågade låna ut pengar till varandra ilika stor omfattning som det hade gjorts tidigare. Det här skapade likviditetsbrist hos bankersom tidigare varit beroende av lån från kreditinstitut och medförde till slut att de tre störstabankerna på Island gick i konkurs; Kaupthing, Landsbanki och Glitnir.De isländska bankerna liksom de flesta av världens banker använder sig av Basel II som är ettregelverk som ger vägledning i hur banker bland annat skall beräkna och upplysa om sinarisker. Regelverket ger även riktlinjer på hur tillsynsmyndigheter skall följa upp att bankernaföljer regelverket på rätt sätt.Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka hur väl de isländska bankerna har uppfylltupplysningskraven som finns beskrivna enligt Basel II och i vilken utsträckning det påförhand har kunnat utläsas av årsredovisningarna att de isländska bankerna var särskilt utsatta.Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till att studera den tredje pelaren i Basel II sombehandlar upplysningskrav. Vi har studerat de isländska bankernas årsredovisningar för åren2003-2007 och jämfört deras siffror med Nordea för samma period.Metod: Uppsatsen har arbetats fram utifrån en kvalitativ ansats genom att årsredovisningarnaför Kaupthing, Landsbanki, Glitnir och Nordea har granskats.

Författare: Narina Bengtsson och Victor Friis-LibyHandledare: Eva BerggrenTitel: Fastighetsbolagens finansiering ? En studie om fastighetsbolagens nyafinansieringsalternativBakgrund och problem: Kapitaltunga bolag som fastighetsbolag är ständigt i behov avkapital. Bankkredit som alltid varit det vanligaste och mest använda finanseringsalternativethar i större utsträckning ersatts med företagsobligationer och preferensaktier. Marknaden försvenska företagsobligationer har växt de senaste åren och fastighetsbolagen står idag för tvåtredjedelar av de totala preferensaktierna på Stockholmsbörsen. Efter den senaste finanskrisensvarade myndigheterna med att ta fram Basel III ? regelverket, som ställer striktarekapitaltäckningskrav för bankerna.

Den 1 januari 2007 träder det nya Basel II-regelverket och dess kapitaltäckningsregler i kraft genom ett EG-direktiv som blir bindande för Sverige. Kapitaltäckningskravet är en lagstadgad lägsta nivå på kapitalbas som en bank måste hålla i förhållande till de risker man åtagit sig. I Basel II ska kopplingen mellan risk och kapitalkrav bli närmare i varje enskilt fall. För att beräkna storleken på kreditriskexponeringen kommer bankerna att kunna välja mellan två olika metoder; schablonmetoden och den interna riskklassificeringsmetoden, IRK-metoden. För Sveriges del kommer speciellt bolånemarknaden med sina mycket låga kreditförlustnivåer att bli gynnsamt behandlad, men även övrig utlåning till hushåll förväntas få ett lägre kapitalkrav.

En sammanfattning av uppsatsen på maximalt 8000 tecken..

Introduktion: Denna uppsats kommer att behandla de nya likviditetskrav i Basel III som banker ska implementera i sin verksamhet. Detta ämne är intressant att utforska på grund av bankernas starka ställning i ekonomin, där de fyller viktiga funktioner i samhällsekonomin och således alltid är aktuella och viktiga att granska. Anledningen till att vi har valt att närma oss detta område är för att det inte är tillräckligt utforskat på denna punkt, framförallt inte i Sverige, och grunden till det ligger i att Basel III är ett nytt regelverk som är ett direkt resultat av de senaste årens finansiella kriser runt om i världen. Syfte: Syftet med denna rapport är att granska likviditetsregleringarnas påverkan svenska sparbankers verksamhet och vilken effekt de nya regleringarna kommer ha på sparbankernas lönsamhet.