Ämnesord: Earnings management, loan loss provisions, konstaterad kreditförlust, Basel II,kapitaltäckning, bank, noterade, onoteradeBakgrund och problem: Justering av resultatposten loan loss provisions är ett vanligtförekommande verktyg för earnings management inom banksektorn. För att öka stabiliteten inombankväsendet så infördes kapitaltäckningsregleringarna Basel I år 1988 och år 2007 uppföljarenBasel II. Den senare antog en mer principbaserad roll och innebar en ökad kontroll och tillsyn avbanker. Det är därför intressant att studera huruvida Basel II har haft någon effekt på redovisningenskvalitet och därmed lett till reducerad earnings management.Syfte: Studiens övergripande syfte är att undersöka effekterna av genomförandet avkapitalregleringen Basel II på resultatposten loan loss provisions och earnings management inomdet svenska bankväsendet. Vidare studeras noterade samt onoterade banker för att utröna om detföreligger en skillnad i dess sätt att hantera loan loss provisions.Metod: För att uppnå syftet med studien så har en kvantitativ metod tillämpats.

Syfte: Uppsatsens syfte är att kartlägga de problem som de fyra största bankerna i Sverige ställts inför med anledning av införandet av de nya kapitaltäckningsreglerna samt identifiera de konsekvenser som implementeringen leder till för bankernas del. Metod: Uppsatsen grundar sig på en induktiv deskriptiv ansats. Vår empiri har vi samlat in genom öppna intervjuer med nio respondenter. Teoretiska perspektiv: I litteraturgenomgången presenterar har vi bakgrunden till de nya kapitaltäckningsreglerna samt introducerar läsaren för vetenskapliga artiklar vilka bygger på tron på siffror och att mäta risk med hjälp av sannolikhet. Empirin bygger på intervjuer med temafrågor.

Banker är skyldiga enligt lag att hålla en andel kapital mot utestående risker. För att minimera kreditrisken på en alltmer komplex marknad har riskbedömning och riskhantering fått en mer framträdande roll. Detta för att hålla riskerna inom rimliga gränser. Gällande kapitaltäckningskrav, Basel I, uppfattas idag som oflexibelt och bristfälligt med avseende på faktisk risk. Basel I beaktar varken kreditvärdigheten hos kunden, den faktiska riskexponeringen eller löptiden på affären.

Ämnesord: Earnings management, loan loss provisions, konstaterad kreditförlust, Basel II,kapitaltäckning, bank, noterade, onoteradeBakgrund och problem: Justering av resultatposten loan loss provisions är ett vanligtförekommande verktyg för earnings management inom banksektorn. För att öka stabiliteten inombankväsendet så infördes kapitaltäckningsregleringarna Basel I år 1988 och år 2007 uppföljarenBasel II. Den senare antog en mer principbaserad roll och innebar en ökad kontroll och tillsyn avbanker. Det är därför intressant att studera huruvida Basel II har haft någon effekt på redovisningenskvalitet och därmed lett till reducerad earnings management.Syfte: Studiens övergripande syfte är att undersöka effekterna av genomförandet avkapitalregleringen Basel II på resultatposten loan loss provisions och earnings management inomdet svenska bankväsendet. Vidare studeras noterade samt onoterade banker för att utröna om detföreligger en skillnad i dess sätt att hantera loan loss provisions.Metod: För att uppnå syftet med studien så har en kvantitativ metod tillämpats.

Den första januari 2007 träder nya regler om bankernas kapitaltäckning i kraft, Basel II. Dessa syftar till att stärka det finansiella systemet samt effektivisera bankernas riskhantering. Som en del i regelverket ingår att bankerna skall genomföra en samlad kapitalbedömning och genom denna bedömning öppnas nya möjligheter för bankernas riskhantering.Vårt syfte är att med utgångspunkt i portföljvalsteori analysera och diskutera en portföljansats möjlighet som verktyg för att förbättra riskhanteringsprocessen i en banks kreditverksamhet.Inledningsvis beskrivs det nya regelverket och fokus läggs sedan vid en av regelverkets delar, kapitalbedömningsprocessen. Som en del av denna process föreslås en portföljansats och vi illustrerar de speciella problem som uppkommer vid portföljoptimering av krediter med hjälp av en exempelportfölj. Tonvikten läggs på behovet av stora mängder rätt data samt korrekta antagande om hur risken i krediter skall mätas.

För att öka möjligheterna till en effektiv allokering av kapital i ett samhälle krävs en väl fungerande finansiell marknad. I Sverige ligger det på myndigheter som Riksbanken och Finansinspektionens ansvar att upprätthålla en marknadsekonomisk effektivitet genom att geallmänna råd och vägledning till finansiella aktörer. Ändock, trots myndigheternas ansträngning att bibehålla stabiliteten på marknaden har finansiella kriser uppkommit genom tiderna. Det har i sin tur resulterat i ett flertal juridiska och regelmässiga förändringar där det huvudsakliga syftet har varit att förhindra att liknande situationer uppstår igen.Den första februari 2007 införde Finansinspektionen de nya kapitaltäckningsreglerna Basel II, med avsikt att stabilisera den finansiella marknaden. För de svenska storbankerna innebärregelverket bland annat en mer liksidig bedömning av företag vid kreditgivning.

Denna uppsats avser att undersöka om granskningen och utvärderingen av Handelsbankens riskhantering har blivit mer tillförlitlig sedan införandet av Basel II. Basel II är ett nytt regelverk för bankers kapitalkrav som syftar till att reglera bankers risker och öka stabiliteten i det finansiella systemet. För att skapa förståelse för problemet presenteras bakgrundsinformation kring Basel II-regelverket.  För att vidare utreda problemet inhämtas och presenteras information från Handelsbanken internrevision, den utvärderande tillsynsmyndigheten Finansinspektionen samt den externa revisionsbyrån Öhrlings PricewaterhouseCoopers. Resultaten av undersökningen visar på en högre tillförlitlighet på grund av ökad kompetens inom Handelsbankens internrevision. Även tillkomsten av offentlig rapportering samt Finansinspektionens ökade roll som utvärderande tillsynsmyndighet tyder på en högre tillförlitlighet.

Ämnesord: Earnings management, loan loss provisions, konstaterad kreditförlust, Basel II,kapitaltäckning, bank, noterade, onoteradeBakgrund och problem: Justering av resultatposten loan loss provisions är ett vanligtförekommande verktyg för earnings management inom banksektorn. För att öka stabiliteten inombankväsendet så infördes kapitaltäckningsregleringarna Basel I år 1988 och år 2007 uppföljarenBasel II. Den senare antog en mer principbaserad roll och innebar en ökad kontroll och tillsyn avbanker. Det är därför intressant att studera huruvida Basel II har haft någon effekt på redovisningenskvalitet och därmed lett till reducerad earnings management.Syfte: Studiens övergripande syfte är att undersöka effekterna av genomförandet avkapitalregleringen Basel II på resultatposten loan loss provisions och earnings management inomdet svenska bankväsendet. Vidare studeras noterade samt onoterade banker för att utröna om detföreligger en skillnad i dess sätt att hantera loan loss provisions.Metod: För att uppnå syftet med studien så har en kvantitativ metod tillämpats.

Ämnesord: Earnings management, loan loss provisions, konstaterad kreditförlust, Basel II,kapitaltäckning, bank, noterade, onoteradeBakgrund och problem: Justering av resultatposten loan loss provisions är ett vanligtförekommande verktyg för earnings management inom banksektorn. För att öka stabiliteten inombankväsendet så infördes kapitaltäckningsregleringarna Basel I år 1988 och år 2007 uppföljarenBasel II. Den senare antog en mer principbaserad roll och innebar en ökad kontroll och tillsyn avbanker. Det är därför intressant att studera huruvida Basel II har haft någon effekt på redovisningenskvalitet och därmed lett till reducerad earnings management.Syfte: Studiens övergripande syfte är att undersöka effekterna av genomförandet avkapitalregleringen Basel II på resultatposten loan loss provisions och earnings management inomdet svenska bankväsendet. Vidare studeras noterade samt onoterade banker för att utröna om detföreligger en skillnad i dess sätt att hantera loan loss provisions.Metod: För att uppnå syftet med studien så har en kvantitativ metod tillämpats.

Basel II planeras att träda i kraft den 1 januari 2007 och kommer sannolikt att få en stor betydelse på den svenska finansmarknaden. Ett grundläggande syfte med mer riskkänsliga kapitaltäckningsregler är att bidra till en prissättning av risk som är mer korrekt, sett ur samhällsekonomisk synvinkel. De nya reglerna torde innebära en förändring i bankernas kundrelationer då bankernas metoder för kreditbedömning blir mer riskkänsliga, vilket i sin tur kan medföra en förändrad situation för såväl bankerna som företagskunderna. Syftet med denna uppsats är att skapa en ökad förståelse kring hur de nya kapitaltäckningsreglerna, Basel II, kommer att förändra bankernas kreditbedömningar och deras kundrelationer gentemot företag. I studien används huvudsakligen ett hermeneutiskt förhållningssätt och utifrån detta har en kvalitativ ansats och ett deduktivt tillvägagångssätt valts.

Syftet med studien var att undersöka vilken inverkan den senaste finanskrisen och de internationella ramverken har haft på de svenska respektive danska bankernas bolåneräntor. Studien eftersträvade även att undersöka vilka likheter och skillnader som finns mellan olika typer av banker samt mellan de korta respektive de långa bolåneräntorna.Författarna valde att använda sig av en kvalitativ metod med en deduktiv ansats som tillvägagångssätt. Det genomfördes kvalitativa intervjuer med personer vid ett antal noga utvalda banker för att ge en så bra och detaljerad bild som möjligt av problemområdet. Respondenterna fick stort utrymme att föra sina egna diskussioner för att vidare mynna ut i väldefinierade resultat.Resultatet av denna studie visar att svenska och danska banker är positivt inställda till införandet av de nya bestämmelserna och tror att det kommer bidra till en stabilare marknad. Finanskrisen har lett till att bankernas finansieringskostnader har ökat liksom användandet av ränteswappar.

Behovet av regleringar av den finansiella marknaden blev extra påtagligt i samband med den finansiella kris som drabbade världen 2008. Krisen bidrog till framtagandet av det nya regelverket Basel III. Regelverket kommer att börja gälla i Sverige 2014. Syftet med Basel III är att banker ska bli mer risktåliga för att förhindra framtida bankkriser. Det finns emellertid en oro för att det nya regelverket, med förändrade kapitalkrav för banker ska bidra till både högre priser och lägre utbud av krediter för bankernas kunder.

Det första Baselfördraget har kritiserats kraftigt för sin okänslighet för låntagares riskattribut. Empiriska undersökningar så som Arak, Corcoran 1996 visar hur låga risker hos kreditvärdiga aktörer passerar ouppmärksammade av banker. Hos obligationsmarknaden premieras dock de låga riskerna vilket speglas i lägre kreditkostnader för de kreditvärdiga aktörer som sökt sig dit. Uppsatsen utreder de förmodade framstegen inom Baselfördragen i deras förmåga att kvantifiera samt prisjustera för kreditrisk. I detta syfte definieras och testas tre kreditprissättningsmodeller.

Med Basel II och dess regelverk som grund undersöker vi i denna uppsats vilka egenskapersom kommit att spela en viktig roll i tillämpningen av schablonmetoden och IRK-metoden,som banker officiellt tillämpar vid beräkning av kapitaltäckningskravet. Nyinstitutionell teorihar legat som grund för att undersöka om behovet av legitimitet hos svenska banker kunnatförklara dessa val. Tidigare forskning har identifierat egenskaperna storlek, resurser ochklientportfölj hos banker, vilka utgjort studiens avgränsning. Vi fann att bankers behov avlegitimitet varierar mellan egenskaperna, resultatet kan till viss del förklara deras tillämpningav schablon- och IRK-metoden..

Bakgrund och problem: De fyra största bankerna i Sverige; SEB, Handelsbanken,Swedbank och Nordea, har under de senaste tio åren vuxit med över 100 procent. Derassammanlagda tillgångsmassa uppgick i slutet av 2011 till ungefär 13 000 miljarder kronor,vilket motsvarar 375 procent av Sveriges BNP. Innan finanskrisen 2007 stod kapitalet i fokusför bankverksamhetens risker och likviditetsrisken var sparsamt nämnda i bådemyndigheternas uttalanden och bankernas årsredovisningar. Tillgången till finansiering var sågott som obegränsad och regleringarna få. Under finanskrisen fick många banker problemmed sin likviditet, vilket resulterade i en debatt om likviditetsriskerna och snart också ett nyttregelverk så kallat Basel III.Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur de svenska storbankernas växandebalansomslutningar har påverkat deras likviditetsrisk samt den finansiella stabiliteten iSverige.