Syftet är att beskriva effekter på förskolebarns kommunikativa förmåga vid införande av TAKK i barngruppen. Som metod användes kvalitativa intervjuer med tre pedagoger i förskolan och sju föräldrar till förskolebarn. Resultatet visar att TAKK verkar främjande på förskolebarns kommunikativa förmåga. Vid införandet kom även förskolebarnens utveckling av lärande inom andra områden att gynnas. Föräldrar och pedagoger beskriver i intervjuer positiva effekter som social utveckling, skärpt fokusering och ökad koncentrationsförmåga.

Syftet med studien var att ta reda på vilken syn ett antal förskollärare hade på utomhusmiljön som ett pedagogiskt verktyg i förskolan. Studien genomfördes med några lärare som arbetar på förskola. Data samlades in genom en enkät som svarades av 63 förskollärare. Resultatet visade att respondenternas syn och förhållningssätt till utomhuspedagogik påminde om varandra. Resultatet visade också att respondenterna hade en positiv inställning till utomhusmiljön och använde sig av den på varierande sätt.

Syftet med arbetet har varit att få en fördjupad bild av hur pedagoger på tre förskolor arbetar för att synliggöra matematiken, med fokus på problemlösning, för förskolebarn i åldern fem år. Studien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med tre pedagoger från var sin förskola. Även löpande observationer har gjorts på de intervjuades förskolor.Resultaten visar att matematiken med fokus på problemlösning finns överallt under hela dagen på förskolan. Pedagogerna har ett medvetet förhållningssätt vilket är betydelsefullt för barnens utveckling. De menar vidare att deras uppgift är att arbeta aktivt med att synliggöra matematiska problem för barnen på ett roligt och lustfyllt sätt.

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

Hållbar utveckling är ett begrepp som idag kan hittas i flertalet styrdokument för skolan i Sverige. Syftet med denna studie är att undersöka hur hållbar utveckling tillämpas i undervisningen samt lärares attityder till att tillämpa hållbar utveckling i sin undervisning. Läroplanen är fri att tolka när det gäller hållbar utveckling vilket ger lärarna frihet att tillämpa hållbar utveckling i undervisningen efter egen tolkning. Vi vill i denna studie undersöka lärares attityder till hållbar utveckling i sin undervisning. Studien bygger på kvalitativa intervjuer av fem lärare i grundskolans senare år och forskningsområdet för studien är Malmö.

BakgrundBarns inflytande är en rättighet som varje barn har. Detta betonas i förskolans styrdokument,och har tydliggjorts i den reviderade läroplanen, samt konventionen för barns rättigheter. Detfinns forskning som påvisar komplexiteten kring barns inflytande, pedagogernasframtidsuppdrag samt flertalet vinster i barnets lärande via inflytande. Både pedagoger ochbarn har, enligt forskning, många utmaningar och läranden av att arbeta med barns inflytande.SyfteUndersökningen syftar till att undersöka hur barns inflytande tolkas av sex pedagoger i deolika åldersgrupperna ett till tre år samt tre till fem år. Frågeställningarna syftar tillpedagogens egen roll och pedagogens arbete med barns inflytande.MetodVi har använt oss av kvalitativ metod, med redskapet intervju.

Syftet med denna studie har varit att belysa lekens betydelse för barns lärande sett ur barns perspektiv, och hur empati och vänskap visar sig i barnens lek. Frågeställningarna som jag har använt mig av är: Vad beskriver barnen att de lär sig i leken sett ur deras perspektiv? Hur stor betydelse har empati och vänskap för barnens lek? Studien grundar sig på en kvalitativ metod i form av observationer och intervjuer med barn i förskolan. I bakgrunden beskrivs det sociokulturella perspektivet och utvecklingspedagogiken som utgör studiens teoretiska utgångspunkter. Resultatet visade att barnen anser att de lär sig socialt samspel, turtagande, empati och kommunikation genom leken.

Detta examensarbete belyser pedagogers deltagande i leken sett ur barns och vuxnas perspektiv. Syftet med examensarbetet är att tydliggöra barns syn på pedagogens deltagande i leken på förskolan. Syftet är också att synliggöra pedagogens tankar kring sitt eget deltagande i leken för att kunna jämföra de olika perspektiven. Dessa två perspektiv jämförs slutligen i en analys. De frågor som arbetet utgått ifrån är: Hur talar barn om pedagogers deltagande i leken?Hur agerar barn då pedagoger deltar i leken? Hur talar pedagoger om sitt eget deltagande i leken? Hur agerar pedagoger då de deltar i leken? Studien bygger på kvalitativa undersökningar med intervjuer och observationer av förskolebarn och pedagoger.

Syftet med vår studie var att studera hur pedagoger i förskolan förhåller sig till lärande för hållbar utveckling. Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer med sex förskollärare på olika förskolor i en och samma kommun. I resultatet framkom det att förskollärarna har ett gemensamt förhållningssätt mot lärande för hållbar utveckling, men fokuset kan skilja sig mellan pedagogerna. Lärande för hållbar utveckling är ett komplext begrepp och pedagogerna är överens om att det krävs kunskap och fortbildning för att på ett konstruktivt sätt kunna arbeta för ett lärande för hållbar utveckling..

Detta examensarbete handlar om förskollärares tankar och attityder till tvåspråkighet när det gäller att anpassa den pedagogiska verksamheten utifrån tvåspråkiga barns behov. Det handlar även om att jämföra likheter och skillnader mellan förskollärare som kommer från två samhällen med olika språkvillkor. Examensarbetet fokuserar mest på tvåspråkighet med inriktning på finska och svenska. För studien gjordes intervjuer med sju informanter varav sex var förskollärare och en var förskolechef. De förskollärare som deltog i studien var både en- och tvåspråkiga och kom från två olika samhällen; ett samhälle i Sverige där majoritetsspråket är svenska och det andra var ett samhälle i Tornedalen där de två majoritetsspråken är finska och svenska.

I denna studie undersökte vi barns fria lek i utomhus och inomhusmiljö. Studien genomfördes på två förskolor i östra Sverige, med barn i åldern 3-6 år. Vi valde att undersöka detta då en viktig del av förskolans uppdrag handlar om att erbjuda barn en innehållsrik miljö som främjar barns lek, kreativitet och lustfyllda lärande. Utifrån pågående diskussion om miljöns betydelse för barns lärande och utveckling, är det meningsfullt att som blivande förskollärare utveckla kunskaper inom detta område. Frågeställningarna var: Hur formas barns fria lek av utomhus- respektive inomhusmiljön på de aktuella förskolorna? Hur använder barnen de olika lekmiljöer och artefakter som respektive miljö erbjuder? Hur kan olika lekformer relateras till specifika lekmiljöer och tillgängliga artefakter i dessa miljöer? Metoden som användes var observationer med observationsschema som instrument.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskollärarnas inställning ser uttill populärkulturen som fenomen i förskolan och i vilken utsträckning samt påvilket sätt populärkulturen används av förskollärarna i verksamheten. Syftet ärdessutom att undersöka om det finns något samband mellan inställningen ochanvändandet.METOD Undersökningen bygger på en kvantitativ forskningsmetod och är gjord genomen enkätstudie. Totalt åtta stycken olika förskolor i Mellansverige har deltagit istudien. Av de totalt 51 stycken medverkande i enkätundersökningen angav 41stycken sig för att vara förskollärare.RESULTAT Likt tidigare forskning visar vår undersökning att populärkulturen är en del avbarnens vardag och att det framförallt kommer i uttryck genom barnens fria lek.Till skillnad från tidigare forskning visar vår undersökning att förskollärare ärmer positiva och benägna till att använda populärkulturen medvetet i förskolan.Undersökningen visar också att förskollärare som använder populärkulturengör det framför det egna intresset på grund av vetskap om populärkulturenspåverkan på Barns utveckling och lärande. Studien visar att det finns ettsamband mellan förskollärares inställning till och användande avpopulärkulturen i förskolan då fler har en positiv bild av populärkulturen iförskolan och dess inverkan på Barns utveckling och lärande bland de sommedvetet använder populärkulturen än de som inte använder ämnet..

?Syftet med vår uppsats är att söka svar på hur förskollärarna som arbetar i åldrarna 3-5 år väljer att arbeta med barns vänskapsrelationer i förskolans verksamhet, eftersom tidigare forskning visar att allt fler barn befinner sig i förskolan samt att vänskap för barn har stor betydelse för deras välbefinnande. Frågeställningar som vi söker svar på i vår uppsats är på vilket sätt genomför förskollärarna ett arbete med barns vänskapsrelationer i förskolan, om förskolläraren anser att barns vänskapsrelationer är ett arbetsområde att prioritera i förskolan samt vad förskolläraren anser om sitt eget deltagande i barns skapande av vänskapsrelationer. Vi söker svar på frågorna genom att göra en kvalitativ intervju med en förskollärare och observationer som ett komplement till intervjun. Som teoretisk utgångspunkt utgår vi från teorier om vad vänskap är för små barn och vilken betydelse vänskap har för barnen.

Syftet med denna uppsats var att undersöka vilka faktorer som påverkar funktionshindrade barn vid valet av fritidsaktivitet. Fritiden är en viktig del av barns liv, det är då de umgås med sina kamrater och deltar i olika fritidsaktiviteter. I undersökningen intervjuas två barn med funktionshinder och två barn utan samt två tjänstemän som arbetar med frågor rörande barns fritid, under två av barnintervjuerna har föräldrarna deltagit. Intervjuerna är i samtalsform där samtalet fokuserar på barns möjligheter till en aktiv fritid (när en person deltar i en aktivitet på ett verksamt sätt). Undersökningen belyser funktionshindrade barn och deras föräldrars syn på funktionshindrade barns möjligheter till en aktiv fritid.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskollärare beskriver sitt synsätt på utagerande barns kamratrelation i leken med andra barn och sina arbetssätt, eller metoder i bemötandet gentemot utagerande barn. Hur beskriver förskollärare utagerande barns beteenden, har förskollärarna en enhetlig utarbetad arbetsmetod+ Upplever förskollärare orsaken till utagerande barns beteende på en individ-, grupp-, och organisationsnivå? För att undersöka dessa frågeställningar har jag använt mig av halvstruktrerade intervjuer med åtta förskollärare. Forskning betonar en självransakan av sitt eget bemötande och vikten att få rätt handledning enskilt eller i arbetslaget. Resultatet visade att förskollärarna beskrev utagerande barns beteende som barn som tar plats, är väldigt högljudda och vill synas.