Syftet med vÄr C ? uppsats har varit att söka djupare kunskap om vad uttalsvÄrigheter hos barn Àr, vad det kan bero pÄ och vad pedagoger kan göra för att hjÀlpa barn med den problematiken. Vi har lagt upp arbetet med vÄr C ? uppsats genom att först söka i den litteratur som funnits om barns uttalsutveckling. DÀrefter intervjuade vi tre förskollÀrare, en talpedagog samt en logoped för att ta till oss mer kunskap om vad olika professioner som arbetar med barn har för uppfattning om barns uttalsutveckling, vilka svÄrigheter som kan förekomma samt hur förskollÀrare kan arbeta med barn som har nÄgon form av uttalssvÄrigheter.

SammanfattningBÄde LÀroplanen för förskolan (Lpfö98/2010) och den forskning vi i vÄr studie tagit del av framhÀver vikten av barns inflytande i förskolan. Bland annat poÀngterar filosofen och pragmatikern John Dewey (1916/1999) att vÀgen till ett demokratiskt samhÀlle bör starta med de yngre barnen, och att de genom miljön ska fÄ erfara allas lika vÀrde. Vi har genomfört en kvalitativ studie pÄ tvÄ förskolor, empirin omfattar bÄde intervjuer och observationer. FörskollÀrarna vi intervjuat har mellan 12 till 34 Ärs pedagogisk erfarenhet, och vÄr ambition har varit att undersöka pedagogernas uppfattningar om barns inflytande i förskolan, samt hur de tar till vara pÄ och uppmuntrar barnen till att vilja och kunna ha inflytande. I vÄr teoridel har vi lagt fokus pÄ kommunikation och vuxnas barnsyn som betydelsefulla aspekter för barns möjligheter till inflytande i förskolan. Resultatet av vÄr studie visar att det till största delen Àr i den fria leken som barns inflytande kommer till uttryck.

"Demokrati Ă€r ingenting vi kan lĂ€ra barnen, demokrati Ă€r nĂ„got vi lever och bygger tillsammans i en stĂ€ndigt pĂ„gĂ„ende process"(Åberg & Lenz Taguchi, 2005, s,64). Mitt intresse för barns inflytande har vĂ€xt fram under de senare Ă„ren dĂ„ jag arbetat pĂ„ förskola. Jag har valt barns inflytande för jag tycker barns tankar och ideĂ©r behöver synliggöras mer i förskolans verksamhet Ă€n vad som görs idag. Min erfarenhet Ă€r att det finns en stor vilja att ge barnen större delaktighet och inflytande men att det Ă€r svĂ„rt att genomföra det i praktiken. Detta arbetet handlar om hur jag och mina arbetskamrater, i ett utvecklingsarbete, provar en metod för att öka barnens inflytande över sin vardag.

Bakgrund: Operationssjukv?rd beskrivs som en h?gteknologisk h?griskverksamhet. I operationssalen arbetar ett tv?rprofessionellt team. Kommunikationen mellan dessa professioner har en avg?rande betydelse f?r b?de samarbetet mellan professionerna och f?r patients?kerheten.

I den ha?r vetenskapliga essa?n underso?ks starten av en skrivworkshop, i tva? ungdomsgrupper, som en ga?stande skrivpedagog och fo?rfattare leder pa? deras skola. Den inledande bera?ttelsen belyser fo?rfattarens skrivarbete och spra?kha?llningar. I tva? fo?ljande bera?ttelser, fra?n tva? workshopsituationer i tva? klasser, gestaltas hur olika ha?llningar till det skrivna och talade spra?ket konfronterar varandra.

Syftet med vÄr studie Àr att beskriva barns syn pÄ hÀlsa och vad de sjÀlva anser att de mÄr bra av. Vi vill ocksÄ studera om elevers uppfattningar skiljer sig Ät pÄ en skola med hÀlsoinriktning och pÄ en skola utan nÄgon speciell hÀlsoinriktning.Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ intervjumetod för att pÄ bÀsta sÀtt fÄ fram elevernas uppfattningar. Vi har sammanlagt intervjuat 16 elever frÄn skolÄr fyra.Av elevernas svar framkom det att sociala relationer har stor betydelse för deras vÀlmÄende. Eleverna ansÄg ocksÄ att fysisk aktivitet och kost Àr viktigt för hÀlsan. Vi sÄg ingen tydlig skillnad mellan skolorna.Slutligen kan vi konstatera att barn Àr relativt medvetna om vad de mÄr bra av och har funderingar kring hÀlsa.

Syftet med denna studie var att skapa en djupare förstÄelse för hur pedagoger arbetar med flersprÄkiga barn i förskolan. Syftet Àr i sin tur nedbrutet till tre frÄgestÀllningar: Vilka erfarenheter har förskollÀrare av flersprÄkighet i förskolan? Hur arbetar pedagogerna med att stimulera flersprÄkiga barns sprÄkutveckling i förskolan? Hur integreras dessa barn? För att ta reda pÄ detta gjordes en kvalitativ intervjustudie med sex verksamma pedagoger. Kopplat till studien har jag anvÀnt mig av styrdokumenten samt litteraturstudier. UtgÄngspunkten i arbetet ligger i den sociokulturella teorin som relaterar till barns sprÄkutveckling.

I professionen förskollÀrare ingÄr ett jÀmstÀlldhetsuppdrag som innefattar att flickor och pojkar inte ska begrÀnsas av stereotypa könsroller. Hur vuxna bemöter och förvÀntar sig olika saker av barn beroende pÄ om dem Àr pojkar eller flickor Àr det som skapar ojÀmstÀlldhet, vilket fick oss att rikta blicken mot de vuxna i förskolans vÀrld, det vill sÀga förskollÀrarna. Ett steg för förskollÀrarna att arbeta mot ojÀmstÀlldhet Àr att frÀmja barns identitetsutveckling ur ett genusperspektiv och i detta arbete kan barnlitteraturen fÄ en betydande roll. Syftet med denna studie Àr att synliggöra hur förskollÀrare anvÀnder barnlitteraturen i verksamheten vid höglÀsningssituationer för att frÀmja barns identitetsutveckling ur ett genusperspektiv. För att kunna synliggöra detta valde vi att intervjua fyra yrkesverksamma förskollÀrare och den insamlade empirin analyserades utifrÄn ett genusperspektiv.

Uppsatsens syfte har varit att se hur tvÄ olika förskolor arbetar med bildskapande. I denna forskning ville vi Àven betrakta och belysa pedagogens roll i den bildskapande processen. Detta har gjorts genom observationer av en bildskapandeaktivitet pÄ de tvÄ förskolorna samt intervjuer av tvÄ pedagoger som arbetar dÀr. Uppsatsen Àr Àven utförd med fortlöpande litteraturstudier kopplade till vÄrt Àmne. Arbetet visar att pedagogens roll Àr avgörande för hur kvaliteten och utformningen vid en bildskapandesituation ser ut.

BAKGRUND:HÀr ges en beskrivning en tillbakablick pÄ hur synen pÄ inlÀrning och utveckling hos barn har sett ut över tid. Förberedelsen för barnens övergÄng frÄn förskola till skola tas upp likasÄ en beskrivning av olika pedagogiska inriktningar som pÄverkat den svenska förskolan. Fröbel, Dewey och Montessori Àr nÄgra av dem vars sÀtt att se pÄ inlÀrning och utveckling hos barn som beskrivs. Skolförberedelse och behavioristisk och konstruktivistisk kunskapssyn beskrivs. Barnperspektiv och barns perspektiv behandlas, och Àven synen pÄ detta över tid.

Pedagoger besitter mÄnga erfarenheter och kunskaper om barns olika lekformer. Det vi intresserat oss för Àr vilka tankar och erfarenheter pedagoger har pÄ barns rollek. Syftet med detta examensarbete Àr att fÄ en inblick i hur barn samspelar och kommunicerar med varandra och med vuxna i rollek. Vi vill Àven se om pedagoger engagerar sig, deltar och om rolleken anvÀnds som ett pedagogiskt verktyg i verksamheten. Vidare har vi intresserat oss för kommunikationen i rolleken mellan barn och mellan barn och pedagoger.

Denna kvalitativa intervjustudie belyser Ätta pedagogers syn pÄ förskolan och det arbete som utförs gÀllande den sociala tryggheten pÄ förskolor. VÄrt syfte med denna undersökning har varit att ta reda pÄ hur förskolan arbetar för att skapa en trygg miljö för de barn som vistas dÀr, samt ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med barn som behöver stÀrka sin sjÀlvkÀnsla och sitt sjÀlvförtroende.  Ytterligare en del i undersökningen har varit att ta reda pÄ om antalet barn och sammansÀttningen av barn kan pÄverka tryggheten i barngruppen. I resultatet framkommer det att samtliga pedagoger anser att arbetet med tryggheten Àr viktig för barns lÀrande och att det sociala samspelet Àr viktigt för att skapa trygghet. Vidare menar flera pedagoger att ett bra klimat pÄ förskolan frÀmjar arbetet med trygghet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka fem Reggio Emilia-inspirerade förskollÀrares kunskaper om och förhÄllningssÀtt till barns begynnande skrivutveckling. Studien syftar ocksÄ till att undersöka om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt dessa kunskaper pÄverkas av Reggio Emilia-inspirationen. Datainsamlingsmetoden som anvÀnds Àr kvalitativ samtalsintervju, dÀr respondenternas kunskaper synliggjorts i syfte att utröna tankemönster och kartlÀgga uppfattningar. Dessa intervjuer har analyserats och sammanstÀllts utifrÄn fem kategorier. Studien tar sin utgÄngspunkt i literacy-forskning, som beskriver mÀnniskans socialisering i den skriftsprÄkliga vÀrlden. Studiens resultat visar att respondenternas kunskaper om barns begynnande skrivutveckling Àr varierande, och kan ofta hÀrledas till förskollÀrarnas intresse. Reggio Emilia-inspirationen tycks bidra till en ökad medvetenhet om barns olika uttrycksformer, men tidig skrivutveckling fokuseras inte. Synen pÄ förskolans roll för barns tidiga skrivutveckling framstÀlls betydelsefull och resultatet visar att samtliga respondenter lyfter detta.

Vad innebÀr musik och rörelse i förskolan? De flesta förskollÀrarna ansÄg att fantasin och viljan att spela och sjunga med barnen var en av de viktigaste förutsÀttningarna för att fÄ en lyckad musik och rörelseverksamhet i förskolan. GlÀdje, inlevelse och spontanitet Àr Àven en viktig del i musik och rörelseverksamheten, nÄgot som förskollÀrarna genomgÄende tyckte. Hur arbetar förskolan (informanterna) med musik och rörelse? I de sex förskolorna som ingick i vÄr studie, kom vi fram till att samtliga förskolor arbetade kontinuerligt med musik och rörelse i samlingarna.

Syftet med denna uppsats Ă€r att studera tre gode mĂ€ns och Överförmyndarförvaltningens roller i förhĂ„llande till ensamkommmande, asylsökande barns rĂ€ttigheter och behov. Studien fokuserar Ă€ven pĂ„ relationen mellan dessa. UtifrĂ„n lagar och riktlinjer beskrivs deras relation till tre barnperspektiv. Studien Ă€r kvalitativ och baseras pĂ„ intervjuer med representanter frĂ„n Överförmyndarförvaltningen och tre av Malmö kommuns sju gode mĂ€n. Intervjuerna analyseras utifrĂ„n dessa perspektiv och tre begrepp.