Syftet med denna studie Àr att tillföra ny kunskap om hur pedagoger verksamma inom förskola och förskoleklass upplever, och förhÄller sig till barns konflikter. Studien syftar Àven till att utforska vilken betydelse pedagoger upplever att kÀnslor spelar, i relation till barns konflikter. För att uppnÄ studiens syfte anvÀndes halvstrukturerad intervju som metod. Empirin i denna studie bygger pÄ tvÄ intervjuer med förskoleklasslÀrare, och fem intervjuer med förskollÀrare.Studien har visat att pedagogerna upplever arbetet med barns konflikter som meningsfullt. En gemensam nÀmnare i pedagogernas upplevelser av barns konflikter Àr att de kan leda till ett bÀttre klimat i barngruppen.

Socialsekreterare som arbetar med barnavÄrdsutredningar börjar se barnen alltmer som egna individer och tar del av barnens berÀttelser och Äsikter. Socialstyrelsen har utarbetat modellen BBIC som stÄr för ?Barns behov i Centrum?. Syftet med BBIC Àr att stÀrka barns delaktighet i utredningar, vilket pÄgÄr i flera kommuner runt om i Sverige. BBIC har sin grund frÄn den engelska modellen Looking After Children System (LACS).

Syftet med denna studie Àr att ur ett genusperspektiv studera barns lekar i förskolans familjerum. De frÄgestÀllningar som anvÀnts i studiens Àr: Hur leker pojkar respektive flickor? Vad leker pojkar respektive flickor? Hur förhÄller sig pedagogerna till pojkars respektive flickors lek? Empiriinsamlingen har genomförts genom kvalitativa metoder som observationer av barns lekar och pedagogintervjuer. Denna studie visar hur flickor respektive pojkar leker, vad de leker med och pedagogernas förhÄllningssÀtt till barns lekar. Vi har kommit fram till att flickornas och pojkarnas lekar Àr relativt stereotypa, nÄgot som pedagogerna förhÄller sig till..

Historisk sett har det skett en utveckling av hur vi ser pÄ barn. Till en början fostrade vi okritiska och fogliga medborgare men historien visar att vi behöver kritiska medborgare som kan stÀlla motfrÄgor. DÀrför har vi skrivit om barnsynen ur ett historiskt perspektiv för att komma till klarhet med om dagens barnsyn, dÀr vi tror pÄ det kompetenta barnet. Finns pedagogerna som ser till att barnet fÄr inflytande över sin vardag. I lÀroplanen för förskolan stÄr det att förskollÀraren ska se till att barnen fÄr ett reellt  inflytande över arbetssÀtt och verksamhetens innehÄll. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att belysa pedagogers uppfattning om och erfarenhet av barns inflytande i den pedagogiska verksamheten och sÀtta dessa i relation till demokrati- och barnsyn.

Ett kandidatarbete som undersöker kopplingen mellan stadsodling och hÄllbar utveckling samt internationella exempel och huruvida dessa Àr överförbara till Sverige..

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att utifrÄn pedagogernas perspektiv studera hur tillhörighet i grupp skapas. Detta gör vi genom att undersöka och analysera barns samspel i förskolan. Det har vi genomfört genom en kombination av en kvalitativ- och kvantitativ studie. VÄra frÄgestÀllningar innefattar vilka typer av samspel barn konstruerar i förskolemiljö, hur pedagoger talar om barns samspel och synliggörandet av alla barn, samt vilka faktorer som kan pÄverka barns samspel. I studien lyfter vi olika perspektiv inom samspel, som barnperspektiv, samhörighet, den NÀrmaste utvecklingszonen, Älderns betydelse för samspel, roller och makt, samt svÄrigheter i samspel.

The aim of this study was to investigate which elements that functioned in a positive way on the natural behaviors of dairy cattle among KRAV certificated and conventional farms. The study was based on reading of earlier research and completed by interviews with farmers, animal health inspectors and consumers. The results showed us that the KRAV certificated farms used only loose housing barns and that the cattle were allowed a pasturetime of five months, or more, in one year. Our interviews with the consumers confirmed that KRAV was a well known trademark. The conventional farms were more flexible in their choice of housing systems, and used both loose housing barns and barns with the cattle tethered.

SAMMANFATTNINGBarnhÀlsovÄrdens mÄl Àr att frÀmja barns hÀlsa och utveckling, förebygga ohÀlsa hos barn samt att tidigt identifiera och initiera ÄtgÀrder vid problem i barns hÀlsa, utveckling och uppvÀxtmiljö. För att uppnÄ mÄlen krÀvs en verksamhet med bra kvalitet. För att mÀta kvaliteten pÄ barnhÀlsovÄrdens verksamhet i Uppsala lÀn registreras data pÄ individnivÄ i det regionala kvalitetsregistret BastaSyftet med föreliggande studie var att undersöka varför 277 barn födda 2012 och 2013 saknade registrering i Basta för kalenderÄr 2013.BVC-sjuksköterskor pÄ aktuella barnavÄrdscentraler besvarade ett frÄgeformulÀr med frÄgor om vilka ÄtgÀrder som hade vidtagits för att komma i kontakt med familjen samt vad orsaken var att registrering saknades. Svarsfrekvensen var 100 procent.Resultatet visade att för 23 barn (8,3 %) var det oklart om de hade haft kontakt med BVC. För 12 av dessa var BVC-sjuksköterskan inte medveten om att barnet var listat pÄ aktuell BVC.För 69 barn (24,9 %) hade BVC-sjuksköterskan glömt att registrera kontakt i Basta.Det fanns inget statistiskt sÀkerstÀllt samband mellan geografisk tillhörighet, organisatorisk tillhörighet eller födelsetid pÄ Äret och i vilken utstrÀckning som data saknades i Basta.Slutsatsen Àr att BVC hade kontakt med de flesta barnen, men för en grupp barn var det oklart om de hade haft kontakt med BVC.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ vilka arbetsformer pedagogerna anvÀnder i arbetet med yngre barns inflytande och vilka begrÀnsningar och möjligheter det finns till inflytande i förskolan. Den valda metoden i studien Àr kvalitativ intervju, dÀr fem pedagoger har intervjuats. Pedagogerna har fÄtt besvara frÄgestÀllningar om hur de arbetar med yngre barns inflytande.I resultatet framkom att inflytande Àr en viktig del i arbetet pÄ förskolan. Det kom fram att pedagogerna anvÀnder sig av olika arbetsformer i arbetet med barns inflytande, det kan handla om att skapa handlingsutrymme för barnen. Det kom ocksÄ fram att inflytande Àr begrÀnsat exempelvis av regler och att det Àr pedagogerna som begrÀnsar de yngre barnens inflytande.

Studiens syfte var att belysa barns (3-5Är) och förskollÀrares reflektioner kring barns inflytande och delaktighet, gÀllande reglers roll i förskolan. FrÄgestÀllningarna undersökte hur barns delaktighet och inflytande i medbestÀmmandet och anvÀndandet av regler sÄg ut pÄ förskolan samt hur förskollÀrares och barns reflektioner kring reglers syfte överensstÀmde med varandra. De undersökningsinstrument som anvÀndes i studien var kvalitativa intervjuer till barnen och enkÀter till lÀrarna. Sammanlagt intervjuades 32 barn och 16 lÀrare besvarade enkÀter, pÄ fyra olika förskolor. Datamaterialet analyserades och kategoriserades utefter studiens frÄgestÀllningar.                                                                                     Det framkom det bÄde skillnader och likheter i barnens och förskollÀrarnas reflektioner kring Àmnet. En stor skillnad som uppmÀrksammades var att lÀrarna mÄnga gÄnger pÄpekade reglerna som ett sÀtt att skapa ordning och struktur, medan barnen menade att regler var nÄgot som lÀrarna bestÀmde eller att reglerna fanns för att barnen inte skulle skada sig sjÀlva eller andra.

Lek Àr nÄgot som barn har sysslat med i alla tider. Syftet med studien Àr att belysa vad barn och lÀrare inom förskola, förskoleklass, skola och fritidshem anser om lek och lÀrande. Dessutom har syftet varit att ta reda pÄ hur lÀrarna tror att lek kan pÄverk barns lÀrande. Mina övergripande frÄgestÀllningar Àr: Vad Àr barns och lÀrares uppfattning om begreppet lek? Vad Àr barns och lÀrares uppfattnig om begreppet lÀrande? Jag har Àven valt frÄgestÀllningen: Vilka effekter anser lÀrare att tematiskt arbete och lek har pÄ barns lÀrande? Det empiriska materialet samlades in genom intervjuer av lÀrare i förskola, förskoleklass, skola och fritidshem.

BakgrundHÀr presenteras först ett historiskt perspektiv gÀllande förÀldrars inflytande över tid. DÀrefter följder ett avsnitt dÀr vi tar upp vad tidigare och aktuell forskning inklusive vetenskapliga artiklar sÀger gÀllande Àmnet. Avslutningsvis presenterar vi den utvecklingsekologiska teorin som vi valt för studien.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka om och pÄ vilket sÀtt förÀldrar önskar att vara med och pÄverka verksamheten i förskolan samt hur deras samverkan kan frÀmja barns utveckling och lÀrande.MetodVi har gjort en kvalitativ studie med intervjuer av sex förÀldrar i tre förskolor. Vi har sedan analyserat och bearbetat materialet och dÀrigenom fÄtt fram ett resultat.ResultatVi kommer först ta upp förÀldrarnas uppfattning om begreppen delaktighet och inflytande. Sedan tar vi upp vad förÀldrarna anser Àr viktigast gÀllande en god samverkan mellan förskolan och hemmet.

Syftet med denna studie ?r att kvalitativt unders?ka hur elever med behov av extra anpassningar och s?rskilt st?d beskrivs fr?n 1962 fram till idag i Sveriges l?roplaner. Studien ?mnar ?ven att unders?ka hur de delar som behandlar fritidshemmet beskriver elever i behov av st?d. Materialet analyserades genom en Foucauldiansk inspirerad diskursanalys d?r diskursbrott och utest?ngningsprocedurer anv?nds f?r att studera analysmaterialet.

Studiens syfte Àr att ta reda pÄ olika sÀtt som barn inkluderas och exkluderas i den fria leken pÄ förskolan. Leken Àr viktig eftersom den hjÀlper barn i deras utveckling och lÀrande, nÄgot som lÀroplanen för förskolan (Utbildningsdepartementet, 2010) lyfter fram. Vi har gjort 13 observationer pÄ tvÄ förskolor för att, ur ett barns perspektiv, försöka se varför barnen exkluderar varandra. Dessa observationer har Àven legat till grund för att se vilka metoder de anvÀnder sig av för att ta sig in i leken. I analysen av observationerna har vi haft Corsaros (1979) 15 tilltrÀdesstrategier som utgÄngspunkt.

 Denna uppsats berör Àmnet barns inflytande i förskolan samt hur pedagogerna i verksamheten arbetar med detta. Inflytande i förskolan handlar om att barnen ska fÄ en möjlighet att kunna pÄverka sin vistelse i förskolan pÄ ett tydligt sÀtt (SAOL13, 2006). Vi har besökt tvÄ olika förskolor dÀr intervjuer med fyra förskollÀrare har genomförts angÄende om och hur de arbetar med inflytande i förskolans verksamhet. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur pedagogerna arbetar för att lÄta barnen vara delaktiga och fÄ inflytande i utformningen av verksamheten och vilka möjligheter samt svÄrigheter de ser i sitt arbete. De olika frÄgestÀllningarna som vi har valt att undersöka Àr Hur möjliggörs barns inflytande i förskolan? Hur arbetar du med barns inflytande i förskolan? HÀnder det att du Àndrar en planerad aktivitet och tar in barns intressen istÀllet? Hur gör ni rent konkret för att fÄ reda pÄ vad barnen vill göra? Hur ser du pÄ barns rÀttigheter?Vi har genomfört intervjuer med fyra förskollÀrare, varav tvÄ arbetar riktat mot de yngre samt tvÄ mot de Àldre Äldrarna.