Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Sedan FN:s konvention om barns rÀttigheter har barns inflytande och delaktighet i samhÀllsplaneringen stÀrkts i de frÄgor som rör barnet. Konventionen hÀvdar att det Àr barnens rÀtt att bilda och uttrycka sina egna Äsikter samt att dessa ska respekteras och tas pÄ allvar. Forskningen har genom flera studier kunnat konstatera att barns deltagande Àr ovÀrderligt i de frÄgor som berör dem men att projekt sÀllan vet hur man ska gÄ tillvÀga för att lyckas uppnÄ ett verkligt inflytande för barnen. I min uppsats undersöker jag hur barnperspektivet behandlas i planeringen och vid utformningen av staden med fokus pÄ vad barnen kan tillföra samt varför det Àr viktigt med barnperspektivet.  Jag har tillsammans med en grundskoleklass undersökt olika metoder och tillvÀgagÄngssÀtt dÀr barnen fÄtt möjligheten att uttrycka sina tankar och idéer kring sin nÀrmiljö pÄ ett varierat och kreativt sÀtt. Resultatet i min studie visar att barns perspektiv Àr komplexa men att de tillför ett unikt och nyskapande kunskapsunderlag som inte kan Ästadkommas utan barnen.

Syftet med vÄr undersökning var att jÀmföra tre förskolor med olika utemiljöer för att undersöka hur pedagogerna uppfattade förskolans utemiljö samt hur de arbetade med naturvetenskap med barnen. UtifrÄn vÄra frÄgestÀllningar Hur uppfattar pedagoger utemiljön pÄ sina förskolor för att möjliggöra barns lÀrande inom naturvetenskap? Vilka uppfattningar har pedagoger om naturvetenskap i förskolan? Hur arbetar pedagoger pÄ respektive förskola mot strÀvansmÄlen i naturvetenskap? sammanstÀllde vi relevanta frÄgor och genomförde intervjuer med pedagoger ifrÄn de tre förskolor som vi valt till vÄr undersökning. VÄr undersökning bygger pÄ kvalitativa intervjuer dÀr frÄgorna Àr öppna och vi hade möjlighet att fördjupa oss i respondenternas svar med hjÀlp av följdfrÄgor. Vi har ocksÄ gjort observationer vid tillfÀllen dÄ det var naturvetenskapliga aktiviteter.

Syftet med denna undersökning Àr att lyfta fram hur förskollÀrarna tÀnker i sina didaktiska val av lekmaterial i den fria leken. Dessa val kan pÄverka barns lÀrande och utveckling i den fria leken genom regler gÀllande olika materials anvÀndande. Genom material kan barn i sin fantasi omvandla ett material med ett specifikt anvÀndningsomrÄde till nÄgot helt annat, dÄ barn gÀrna transformerar material sÄ de passar in i den fria leken. Dessa tankar baseras pÄ det sociokulturella perspektivet.Metoden som anvÀnds Àr intervjuer dÄ utgÄngspunkten Àr att förstÄ och beskriva hur förskollÀrare tÀnker om sitt handlande, vÄr ansats utgÄr dÀrför frÄn ett kognitivistiskt perspektiv. Resultatet baseras pÄ sex intervjuer av förskollÀrare.Resultatet som framkom i undersökningen var att samtliga förskollÀrare tÀnkte pÄ att ge barnen fri tillgÄng till allt material i en tillÄtande miljö.

Syftet med fallstudien var att ta reda pĂ„ hur sju pedagoger synliggör, stimulerar och skapar en miljö för matematisk stimulering och utveckling. Undersökningen gjordes med bĂ„de observationer och intervjuer. Det som jag observerade och intervjuade var hur pedagogerna synliggör matematiken i barnens vardag, dĂ„ i bland annat samlingen och i leken. Även miljön observerades, och pedagogerna blev Ă€ven intervjuade om deras syn pĂ„ miljöns betydelse för matematisk stimulering. Resultatet visades att pedagogerna Ă€r med och stimulerar matematik under hela dagen pĂ„ förskolan.

Den hÀr studien utgÄr ifrÄn pedagogers arbetssÀtt och syn pÄ utevistelsen i förskolan. Studienriktar in sig pÄ fördelarna som finns med utevistelse. Studien belyser utevistelsens betydelse för barns fysiska hÀlsa och lÀrande. Metoden som Àr anvÀnd i studien Àr enligt kvalitativ forskningsprincip dÀr sex olika pedagoger intervjuats. Pedagogerna i studien Àr ovetande om varandra och varandras arbetssÀtt.

Intresset av ekologisk kost och yrket som barnsko?tare har motiverat oss att skriva om ekologisk mat ur ett ha?lsopedagogiskt perspektiv med fokus pa? fo?rskolan. Med hja?lp av intervjuer synliggjordes tre yrkesgruppers tankar och kunskaper. Syftet med examensarbetet a?r att underso?ka ekologisk mat pa? fo?rskolorna ur ett ha?lsopedagogiskt, na?rings- och ekonomiskt perspektiv.

VÄr undersökning handlar om hur barns könsidentitet skapas i klass- och etnicitetsperspektiven. VÄrt syfte Àr att jÀmföra tvÄ förskolor i skilda stadsdelar för att se om det finns skillnader/likheter i hur barns könsidentitet skapas. VÄr urvalsgrupp Àr femÄringar pÄ respektive förskola. Vi anvÀnder oss av teckningar som barnen skapar, videokamera och intervjuer som vÄra metoder. Vi belyser att kön kan fokuseras pÄ olika sÀtt, sÄsom biologiskt, flicka respektive pojke eller kulturellt och socialt.

Arbetets art: Examensarbete 15 högskolepoÀng i Barn Unga SamhÀlle Sidantal: 38 Titel: Dockor eller bilar, Barns resonemang om lek ur ett genusperspektiv Författare: Lina Nilsson och Maida Pilipovic Handledare: Lotta Bergman Datum: 2009-04-27 Syftet: Syftet Àr att ta reda pÄ hur flickor och pojkar resonerar om lek. Metod: I undersökning har vi utgÄtt ifrÄn en kvalitativ metod som baseras pÄ intervjuer och observationer som stöder till intervjuerna Resultat: VÄr uppfattning om vad barn har för resonemang om lek stÀmde bra överens med vad mÄnga filosofer och forskare tycker. Slutsatser som vi kan dra utifrÄn vÄr undersökning Àr att bÄde flickor och pojkar uttrycker att lek Àr nÄgot som Àr roligt och glÀdjefullt. Barnen har en klar uppfattning om vad som Àr ?flickigt? och vad som Àr ?pojkigt? och normerna i barnens omgivning prÀglar deras resonemang pÄ vad flickor och pojkar bör leka. Diskussion: I det stora hela fungerade vÄrt arbete bra och vi kÀnner oss nöjda med resultatet. Nyckelord: Lek, Genus och Barns resonemang.

Syfte: Studiens syfte Àr att undersöka hur pedagogerna samtalar om barns olika behov och vad det leder till i förskolans verksamhet. Hur identifieras barns olika behov? Vad leder det till i verksamheten, för alla barn men specifikt för barn i behov av sÀrskilt stöd? NÀr anses ett barn vara i behov av sÀrskilt stöd? Vad beskriver pedagogerna som viktigt i mötet med barns olikheter? Teori: Studien har sin teoretiska förankring i det sociokulturella perspektivet. Barnets lÀrande och utveckling Àr beroende av den sociala kontext barnet ingÄr i. UtifrÄn studiens syfte Àr det sociokulturellt perspektiv en förutsÀttning för barnets lÀrande i förskolan.

Barns lek ses som vÀlgörande för barns utveckling och vÀlmÄende. Idag framstÀlls stress som ett problem för mÄnga barn, Àven inom förskolan. Barns stress och lek antas vara tvÄ sidor av barns vardag.Studien syftar till att belysa och analysera förskollÀrares resonemang kring den fria leken i förskolan och förskolebarns stress. MÄlet Àr att utröna huruvida den fria leken uppfattas som stressförebyggande, stressande och/eller stressförlösande för att fördjupa förstÄelsen av den fria lekens betydelse i förskolan.Studien Àr av kvalitativ empirisk art och grundar sig pÄ enskilda intervjuer med sju förskollÀrare frÄn fyra olika förskolor.Resultatet visar att den fria leken kan vara sÄ vÀl positiv som negativ för barnen ur stressynpunkt. Den fria leken nÀr den Àr vÀlfungerande innehÄller mÄnga aspekter som kan anses bÄde stressförlösande och stressförebyggande.

Bakgrund:Med hjÀlp av tidigare forskning och relevant litteratur har vi bearbetat, diskuterat och analyserat resultatet frÄn de genomförda intervjuerna och observationerna, vilket har gett oss en ökad förstÄelse kring Àmnet. Sommers teorier om Samvarokompetens och Samvaromönster utgör grunden för vÄr studie.Syfte:Syftet med vÄr studie Àr att fÄ en uppfattning av pedagogers förhÄllningssÀtt till barns samspel i lek men ocksÄ hur de förhÄller sig till barn som inte deltar i lek tillsammans med andra eller som exkluderas. Syftet med studien Àr Àven att se hur pedagoger förhÄller sig till barns lek och hur barns samspel kan yttra sig.Metod:Med utgÄngspunkt i syftet har vi genom en kvalitativ metod genomfört sju intervjuer och tvÄ observationer. Intervjuerna genomfördes pÄ tvÄ olika förskolor. Observationerna i sin tur Àgde rum pÄ ytterligare en förskola.

"SÄng och rörelse ger sprÄket en garanterad skjuts" skriven av Alexander Arndorw och Maria Carlsson handlar om hur medvetna dagens pedagoger Àr kring musikens pÄverkan pÄ barns sprÄkutveckling. Vi har utfört en kvalitativ studie vars syfte Àr att undersöka medvetenheten kring musikens pÄverkan pÄ barns sprÄkutveckling. Detta har gjorts med fyra pedagoger som arbetar i grundskolans tidigare Är. Av dessa Àr tvÄ klasslÀrare och tvÄ musikpedagoger. Undersökningens tvÄ frÄgestÀllningar lyder "Hur resonerar klasslÀrare kring anvÀndandet av musik som en metod för att utveckla barns sprÄkande?" och "Hur resonerar musikpedagoger kring anvÀndandet av musik som en metod för att utveckla barns sprÄkande?".

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur förskollÀrare ser pÄ uterummet som lÀrmiljö. Vad sker under utevistelsen pÄ förskolan och hur tÀnker förskollÀrare kring miljön och dess betydelse för barns utveckling, lek och lÀrande? I denna studie har kvalitativ intervju som metod anvÀnts och sex olika förskollÀrare har intervjuats. Vi har valt att anvÀnda oss av John Deweys teori om lÀrande i denna studie. Ute fÄr barn möjlighet att uppleva med alla sina sinnen och lÀra med hela kroppen vilket Àr en av grunderna i Deweys teori.

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ hur och om barn och pedagoger anvÀnder tredimensionella material pÄ tvÄ förskolor. VÄrt intresse för skapande material uppstod dÄ vi gick sidoÀmneskursen Det tredimensionella konstruerade arbetet inom slöjd/hantverk, dÄ vi sjÀlv fick arbeta och bekanta oss med tredimensionella material. Genom vÄra diskussioner inom Àmnet blev vi intresserade av att ta reda pÄ om dessa material fanns ute pÄ förskolorna. För att ta reda pÄ detta gjorde vi en undersökning med kvalitativa observationer och intervjuer med Ätta barn och fyra pedagoger. Vi stödjer oss frÀmst pÄ Granbergs, Tragetons och Vygotskijs teorier och forskning om skapande verksamhet. VÄr slutsats Àr att tredimensionella material finns ute pÄ förskolorna, men att de sÀllan anvÀnds.