Miljöproblemen uppmÀrksammas idag i hela vÀrlden. Dagligen hör vi att hoten mot miljön mÄste ÄtgÀrdas och att alla mÄste hjÀlpas Ät. Riksdag, regering, och flera stora vÀrldsorganisationer arbetar hÄrt med att fÄ in ett miljöperspektiv i all undervisning. Det hÀr gÀller frÄn förskolan Ànda upp till vuxenutbildning. Syftet Àr att undersöka vad barn vet och kan om vardagliga handlingar som pÄverkar miljön och en hÄllbar utveckling pÄ ett positivt sÀtt i förhÄllande till vad rapporter och styrdokument föreskriver.

I denna uppsats avser jag redogöra för hur min undersökning kring lekens inverkan pÄ för-skolebarns identitetsskapande gick till och vad den gav för resultat. De frÄgestÀllningar jag anvÀnt mig av under studiens gÄng har varit följande: kan och i sÄdana fall hur, lek kan inverka pÄ barns identitetsskapade? I vilka leksammanhang kan barns identitetsskapande gynnas? Hur arbetar pedagogerna vid förskolan för barns identitetsskapande i lek? Som metod för att genomföra arbetet har jag utfört observationer dÀr jag med hjÀlp av en observationsmanual fört anteckningar om barnens lekar. Dessa har jag sedan tolkat med hjÀlp av olika teoretiska perspektiv och reflekterat kring hur barnens identitetsskapande gynnades i den aktuella leksituationen. Resultatet har visat att barns lek innehÄller ett mÄngfacetterat utbud av identitetsskapan-de komponenter och att leken verkar som ett forum dÀr detta kan utvecklas.

Detta Àr en kvalitativ studie vars syfte Àr att synliggöra barns uppfostran pÄ ett barnhem i Ghana ur ett utomkulturellt perspektiv. Studien tar ansats i globaliserings- och socialiseringsbegrepp. Den fysiska disciplineringen Àr en del av socialiseringsprocessen i Ghana, vilket strider mot Barnkonventionen. I denna studie uppmÀrksammas de motsÀttningar som kan uppkomma nÀr Barnkonventionen ska implementeras i ett utvecklingsland samt den omedvetenhet som finns kring barns rÀttigheter. Genom kvalitativ forskning fÄr ni ta del av en volontÀrs och det inhemska folkets perspektiv pÄ barnuppfostran pÄ ett barnhem i Ghana..

Syftet med denna studie var att belysa förÀldrars uppfattningar om och pÄverkan pÄ barns fysiska aktiviteter. Syftet var Àven att belysa fysisk aktivitet och motion som en frÄga om hÀlsa och lÀrande. Studien gjordes för att undersöka hur förÀldrar uppfattar deras barns fysiska aktivitet och motion i en given hÀlsokontext samt att se hur förÀldrar som en del i barns lÀrande kan pÄverka barn i deras fritidsaktiviteter. Undersökningen bestod av en kvalitativ ansats med en konstruktivistisk metod. Datainsamling skedde med sjutton stycken halvstrukturerade intervjufrÄgor.

I följande studie Àr syftet att bilda kunskap om förskollÀrares upplevelser av barns spontana musicerande i förskolan. Hur beskriver förskollÀrare sina upplevelser av barns spontana musicerande och hur upplever de sin roll i detta?Detta har undersökts med hjÀlp av intervjuer. Intervjuerna genomfördes med utbildade förskollÀrare som arbetar inom förskola. Den teoretiska utgÄngspunkten i studien Àr fenomenologisk, vilket innebÀr att vi vill försöka förstÄ barns spontana musicerande utifrÄn förskollÀrarnas perspektiv.

VÄrt syfte med denna studie var att undersöka hur barns lÀrande, trygghet, behov och fysisk miljö pÄverkas av stora barngrupper. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativ metod i form av ett ostrukturerat frÄgeformulÀr med öppna frÄgor. EnkÀten vÀnde sig till pedagoger pÄ nÄgra förskolor i Eskilstuna, dÄ vi ville ha pedagogernas tankar om barns lÀrande i stora barngrupper, eftersom de Àr aktiva i verksamheten. I resultatet sÄ framkom det att barns lÀrande pÄverkas bÄde positivt och negativt av stora barngrupper. Resultatet visade Àven att det Àr svÄrt att tillgodose alla barns behov, rÀcka till som pedagog för att alla barn ska vara trygga och att samlÀrandet Àr viktigt.

Barns Behov I Centrum (BBIC) Àr ett dokumentationssystem som anvÀnds inom barnavÄrdsutredningar för att utreda, planera och följa upp insatser. Denna C-uppsats Àr en kvalitativ studie dÀr syftet Àr att undersöka hur barns delaktighet kan se ut enligt socialsekreterare i barnavÄrdsutredningar efter implementeringen av BBIC, inom socialtjÀnsten. VÄra frÄgestÀllningar lyder: Hur arbetar socialsekreterare för att göra barn mer delaktiga? Anser socialsekreterarna att BBIC:s mÄl med att göra barn delaktiga i utredningar uppnÄs? Vilka problem kan socialsekreteraren stöta pÄ i arbetet med att göra barn mer delaktiga? Vi har gjort sex stycken intervjuer med olika socialsekreterare frÄn olika kommuner i StockholmsomrÄdet. Vi har anvÀnt oss av Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori samt Harry Shiers delaktighetsmodell.I studien framkommer det att socialsekreterarna har det yttersta ansvaret för att frÀmja barns delaktighet i utredningarna.

Denna studie syftade till att undersöka hur pedagogerna tankar kring barns sprÄkliga utveckling och hur de arbetade mer konkret med böcker och samtal för att frÀmja barns sprÄkutveckling. Jean Piaget och Lev Vygotskij Àr de pedagogiska teoretikerna som vi har utgÄtt ifrÄn gÀllande teorier inom lÀro-processer. NÀr det gÀller arbetssÀtten för att frÀmja barnens sprÄk stimulering utgick vi frÄn forskning. Studien Àr en kvalitativ metod med en fenomenolo-gisk ansats. Genom ostrukturerade intervjuer med pedagoger har empiri insamlats.

BakgrundBarn vistas i dag stor del av sin vakna tid pÄ förskolan. Forskning visar pÄ vikten av utevistelsens betydelse för dessa barn. Utemiljön pÄ förskolan skall ses som ett komplement till innemiljön. Forskningen visar Àven att förskolegÄrdar som Àr naturrika (stora ytor, trÀd, buskar, stockar och stenar m.m.) stimulerar barnens motorik, lek, fantasi, kreativitet, samspel, sociala förmÄga osv. pÄ ett sÀtt som inte en gÄrd utan dessa egenskaper kan göra.

Naturen Àr viktig för mÀnniskors hÀlsa. BÄde barn och vuxna gynnas av att vistas i stimulerande utemiljöer och barn pekas ut som sÀrskilt viktiga att ta hÀnsyn till nÀr stadsmiljöer utformas. Deras behov skiljer sig frÄn vuxnas och förbises ofta nÀr stadens större strukturer planeras. Stadsplaneringen har en viktig roll nÀr det gÀller att tillgodose goda livsmiljöer för stadens invÄnare. Barnkonventionen Àr ett styrdokument som Sverige har Ätagit sig att följa och dÀr tas barns rÀttigheter i planeringen och i utemiljön upp.

Syftet med arbetet har varit att fÄ en uppfattning om hur olika förskolor arbetar med Àmnet rörelse samt rörelsens betydelse för den kognitiva utvecklingen. Metodvalet för undersökningen har varit enkÀter dÀr 16 pedagoger pÄ fyra förskolor har deltagit. EnkÀterna har samlats in genom fysiska trÀffar för att jag samtidigt skulle kunna tacka för medverkan. Arbetet har frÀmst fokus pÄ Àmnet kring barn med koncentrationssvÄrigheter dÀr slutsatsen visar att det Àr viktigt som pedagog att ha kunskap kring barns utveckling. Resultatet visar att pedagoger idag Àr medvetna om rörelsens betydelse men har ofta för lite tid att utföra en daglig organiserad rörelseaktivitet. Ett flertal pedagoger tror mer pÄ att ta vara pÄ barnens spontana infall med rörelse Àn att ha en bestÀmd dag och aktivitet..

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka om och hur barnen pÄ förskolan kan utvecklas genom utomhuspedagogik. Det lÄg ocksÄ i mitt intresse att undersöka i vilken utstrÀckning förÀldrar uppfattar utomhuspedagogikens eventuella fördelar. Mina frÄgestÀllningar var dÀrför: Vad kan utomhuspedagogik medföra för barns utveckling pÄ förskolan? Vilken uppfattning har förÀldrarna pÄ den aktuella förskolan om utomhuspedagogikens inverkan? För att fÄ svar pÄ mina frÄgor har jag gjort en litteraturstudie pÄ tidigare forskning och en enkÀtundersökning bland förÀldrarna pÄ den förskola dÀr jag jobbar. Jag har sen jÀmfört svaren för att fÄ fram en bild av förÀldrarnas uppfattning.

Uppsatsens syfte Àr att fÄ en inblick över hur fritidspedagoger ser pÄ och arbetar med fysisk aktivitet. Undersökningen gjordes genom en webb enkÀt. 163 yrkesverksamma fritidspedagoger besvarade enkÀten. I bakgrunden belyses fritidshemmets framvÀxt, fritidspedagogens yrkesroll samt hur den fysiska aktiviteten pÄverkar barns hÀlsa och utveckling. Resultatet visade att majoriteten bÄde anser att fysisk aktivitet hör till fritidshemmens ansvarsomrÄde och att det Àr en viktig del i deras verksamhet.

Syftet med det hÀr examensarbetet var att undersöka hur förskollÀrare vid tvÄ förskoloruppfattar begreppet "lÀrande för hÄllbar utveckling" samt hur det kommer till uttryck iverksamheten. Syftet var vidare att undersöka hur sociala aspekter av lÀrande för hÄllbarutveckling levandegörs i förskolepraktiken. De sociala aspekterna i denna studie Àr hur barn ges möjlighet till inflytande, hur barn ges möjlighet till kritiskt tÀnkande samt förskollÀrarens demokratiska förhÄllningssÀtt. Vi ville med studien ocksÄ uppmÀrksamma möjligheterna attarbeta medvetet kring dessa frÄgor i förskolan vars grund vi antog redan finns iverksamheterna. Vi valde att göra undersökningen som en fallstudie med en samtalsmetod som kallas stimulated recall, samt observationer av verksamheten med hjÀlp av ettobservationsschema.