Denna uppsats syftar till att belysa och diskutera lÀrares didaktiska val i arbetet med barns literacyutveckling i förskoleklass respektive Ärskurs 1. Som grund ligger ett sociokulturellt perspektiv pÄ lÀrande samt forskning om barns literacyutveckling, och med utgÄngspunkt i detta samt i min studie har didaktiska val i arbetet med barns literacyutveckling kunnat belysas och diskuteras.Inför min studie stÀllde jag mig den vida forskningsfrÄgan: Hur arbetar ett par lÀrare i förskoleklass respektive Ärskurs 1 i tvÄ olika skolor för att befrÀmja barns literacyutveckling och vilka skÀl anger de till detta? Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med och observationer av fyra olika lÀrare frÄn tvÄ olika skolor, som alla Àr eller nyligen varit verksamma i förskoleklass eller Ärskurs 1. I analysen av lÀrarnas tankar kring arbetet med barns literacyutveckling har olika kategorier vuxit fram, dÀr den mest övergripande, som genomsyrar hela analysen och diskussionen, kom att bli huruvida arbetet med barns literacyutveckling sker i för barnen meningsfulla sammanhang eller ej.I min studie framkom det att lÀrarna delvis arbetar enligt traditionell behavioristisk teori och ett syntetiskt synsÀtt, men ocksÄ enligt en modernare sociokulturell teori och ett analytiskt synsÀtt. Att utgÄ frÄn en meningsfull helhet, som lÀsning med meningsinnehÄll, eget skrivande samt samtal och lek/dramatisering, och att i detta jobba med de viktiga bestÄndsdelarna, det vill sÀga bokstav ljudförhÄllandet, lyfts fram i detta arbete.

Detta arbete handlar om vilken betydelse rörelse har för barns utveckling och hur barn i skolÄr fyra till sex uppfattar rörelse i skolan. Litteraturen visar hur daglig rörelse bidrar till motorisk utveckling, vÀlmÄende och hur den frÀmjar inlÀrning och koncentration. Genom litteraturen belyses Àven hur viktig skolans instÀllning Àr, och vilka faktorer i skolan som pÄverkar elevernas motoriska utveckling.I arbetet har en enkÀtundersökning gjorts som om fatta 173 elever i skolÄr fyra till sex. Syftet var att undersöka elevernas instÀllning till rörelse i skolan, utöver idrottslektionerna. Resultatet visade att en klar majoritet elever ansÄg att det var roligt att röra pÄ sig och insÄg att rörelse bidrar till att de mÄr bÀttre..

Bakgrund: Att drabbas av fo?rva?rvad hja?rnskada och kognitiva sva?righeter i tona?ren pa?verkar delaktighet och aktivitetsutfo?rande inom fleralivsomra?den. Att som arbetsterapeut arbeta med ungdomar med kognitiva sva?righeter kra?ver ta?lamod och energi. En fo?rva?rvad hja?rnskada kan pa?verka ungdomars mo?jlighet till delaktighet i samha?llet.Syfte: Att beskriva konsekvenserna i vardagen na?r en person i tona?ren drabbas av kognitiva sva?righeter efter la?tt/ma?ttlig fo?rva?rvad hja?rnskada.Metod: Studien a?r gjord i form av en integrativ litteraturstudie utifra?n vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2002-2013.

Den hÀr studiens syfte Àr att med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med elever i Ärskurs fyra, femoch sex fÄ veta vilka minnen de har frÄn sin förskoletid utifrÄn det som varit roligt och lÀrande.I bakgrunden beskrivs tidigare forskning kring estetiska lÀroprocesser, ateljéns betydelse som pedagogiskt rum och dokumentation som ett verktyg för utveckling.ForskningsfrÄgorna i studien handlar om elevernas minnen, vad de sÀger att de har lÀrt sig och hur ateljén framtrÀder som pedagogiskt rum.UtifrÄn analysen av 18 elevers berÀttelser beskrivs resultatet i tre delar: vad eleverna minns frÄn ateljén, vad eleverna berÀttar att de har lÀrt sig och hur ateljén framtrÀder som pedagogiskt rum.Att ÄtervÀnda till elever som varit barn i ateljén har gett möjligheter till fler utvecklingsomrÄden Àn tidigare. UtifrÄn det eleverna berÀttat framtrÀder friheten i den kreativa miljön i ateljén som det de minns mest och dÀr de ocksÄ anser sig kunna lÀra sig olika saker för framtiden.I framtiden behöver miljön och den fria leken i ateljén utvecklas och inte som det nu riskerar att bli, enbart de teman som genomförs..

Studiens syfte Àr att fÄ en större förstÄelse för vilken betydelse miljön har för barns lek. Studi-en bygger pÄ observationer frÄn tvÄ avdelningar pÄ tvÄ skilda förskolor. Vad kÀnnetecknar barns lekmiljö pÄ tvÄ skilda förskolor? Vilken lek kommer till uttryck i de skilda miljöerna? Vilka förutsÀttningar ger de skilda miljöerna för barns lek? För att fÄ svar pÄ studiens frÄgor anvÀnds observationer som metod. Studien utgÄr ifrÄn ett fenomenologiskt förhÄllningssÀtt och tar utgÄngspunkt i barns livsvÀrld.

Bakgrund: Att sövas Àr en av de mest stressfyllda erfarenheter ett barn kan fÄ i samband medsjukhusvistelse. Perioperativ oro Àr relaterad till postoperativ smÀrta och negativa postoperativabeteendeförÀndringar.Syfte: Att belysa hur barns oro inför anestesi och operation kan förebyggas med andra metoder Ànfarmakologiska.Metod: En litteraturstudie dÀr resultatet Àr baserat pÄ 11 vetenskapliga artiklar publicerade mellan2000- 2010.Resultat: Distraktion i form av clowner och dataspel har visat sig minska barnets oro inför anestesioch operation. Familjefokuserad förberedelse i bÄde skriftlig och muntlig form och terapeutisk lekminskar ocksÄ barns oro. En tyst och lugn miljö bidrar till en lugnare insomning och Àven alternativmedicin i form av akupressur ger samma resultat.Slutsats: Med ganska enkla metoder kan barns oro inför anestesi och operation förebyggas. Alla destuderade metoderna har visat sig minska barns oro i jÀmförelse med det standardiseradeomhÀndertagandet..

Denna uppsats behandlar hur naturen anvÀnds som ett pedagogiskt rum och barnetsbildskapande i naturen sett ur olika perspektiv. De flÀtas samman i en undersökning hurpedagoger anvÀnder barnets bildskapande i naturen. I den hÀr uppsatsen undersöks en förskolaför att kartlÀgga deras vanor och visioner om bildskapande i naturen. UtifrÄn intervju och studiebelyser uppsatsen bÄde pedagogernas erfarenheter och visioner sÄvÀl som barnens upplevelser.Studieobjektet i denna undersökning Àr en Ur och Skur profilerad förskola.Huvudresultatet Àr att miljön för barnens bildskapande pÄverkar och gör sitt avtryck. FÄr barnetnÀring till sin fantasi sker en utveckling..

Examensarbetet handlar om hur tvÄ olika förskolor arbetar med barns lika vÀrde och barns vÀnskapsrelationer. Den ena förskolan Àr belÀgen i en by nÄgra mil utanför Helsingborg och den andra ligger i en stadsdel i Helsingborg. Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka vilken instÀllning pedagoger och förÀldrar har till barns lika vÀrde och hur barn ser pÄ vÀnskap. Vi har anvÀnt oss av följande frÄgestÀllningar: Hur arbetar pedagogerna pÄ de utvalda förskolorna med barns lika vÀrde? Har förÀldrar och pedagoger samma syn pÄ barns lika vÀrde pÄ de aktuella förskolorna? Har barnens sociala kompetens betydelse för vÀnskapsrelationerna pÄ förskolan? Hur ser likabehandlingsplanen ut pÄ de utvalda förskolorna? Som underlag till vÄrt examensarbete har vi anvÀnt tidigare forskning inom Àmnet, förskolans styrdokument, skollagen, barnkonventionen och annan litteratur som vi anser Àr relevant för arbetet.

Syftet med den hÀr studien var att undersöka och komma fram till fritidspedagogernas intentioner med barns utomhusvistelse. Mina frÄgestÀllningar var hur fritidspedagogerna ser pÄ utomhusvistelsen? Hur verksamhetens utomhusvistelse formas med deras uppfattning som grund? Hur pedagogerna ser pÄ sin roll i utomhusvistelsen? Samt vilken/vilka kunskaper och vilket lÀrande pedagogerna anser att barn tillÀgnar sig genom utomhusvistelsen?Min studie grundar sig pÄ kvalitativa intervjuer med fem stycken fritidspedagoger. I studien framkom att pedagogerna har olika pedagogiska intentioner med barnens utomhusvistelse samt att de ser denna miljö som en miljö av stort vÀrde bÄde för barns utveckling och för deras lÀrande. DÀrför Àr fritidspedagogerna vÀldigt positiva till utomhusmiljön och ser stora möjligheter i denna miljö.

Syftet med studien var att undersöka pedagogers syn pÄ förskolebarns vistelse i naturmiljö. Undersökningen utgick frÄn kvalitativa intervjuer, insamlade berÀttelser frÄn pedagoger med ett eget naturintresse, om vilken betydelse naturvistelse kan ha för barns utveckling, lek och lÀrande. Pedagogerna fick beskriva sitt förhÄllningssÀtt och hur de arbetar för att förverkliga lÀroplanens intentioner. I resultatet visade det sig att pedagogerna sÄg naturen som en resurs för fantasi, sinnlighet, motorisk utveckling och Àven ett berikat/utvidgat samspel barn emellan. SvÄrighet att skilja pÄ lek och lÀrande belystes.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur fritidspedagoger förhÄller sig till barns fysiska aktivitet pÄ fritidshemmet. I forskningsbakgrunden belyses fritidshemmets framvÀxt, fritidspedagogens roll samt hur fysisk aktivitet pÄverkar barns utveckling. ForskningsfrÄgan som ligger till grund för arbetet Àr vilken roll fritidspedagoger upplever sig ha i arbetet med fysisk aktivitet pÄ fritidshemmet. En kvalitativ intervjuundersökning har genomförts pÄ ett urval av sex fritidspedagoger som arbetar pÄ olika fritidshem i SkÄne. Resultatet av intervjuerna visar att fritidspedagogerna har ett positivt förhÄllningsÀtt till fysisk aktivitet pÄ fritidshemmet och att de anser att en av deras roller pÄ fritidshemmet Àr att aktivera barnen.

Examensarbetet belyser barns lek och lÀrande, dÀr barns handlande av demokrati och empati via lek och lÀrande i förskolans verksamhet synliggörs. Ett Àmne som anses Àr grundlÀggande för alla pedagoger att arbeta utifrÄn. Syftet med examensarbetet Àr att fÄ fördjupad kunskap om hur pedagogerna arbetar med lek, lÀrande, demokrati och empati i förskolan, hur de förhÄller sig till begreppen i verksamheten samt vilket arbetssÀtt pedagogerna kan anvÀnda sig av. Det lÀggs fokus pÄ demokrati, empati, lek och lÀrande individuellt i kapitlet forskning och teoretiskt ramverk för att sedan kunna sÀttas i ett sammanhang. LikasÄ, lÀggs det vikt pÄ pedagogernas förhÄllningssÀtt samt den grundlÀggande barnsyn samhÀllet bör genomsyras av.

Denna uppsats handlar om hur pedagoger arbetar med flersprÄkiga barns inflytande i förskolan under samlingen. Barns inflytande handlar om att barn fÄr möjligheter att pÄverka i förskoleverksamheten. Syftet med denna studie Àr att belysa flersprÄkiga barns inflytande under samlingen i förskolan utifrÄn pedagogers uppfattning, samt belysa hur pedagoger kan stödja flersprÄkiga barns inflytande i förskolan. VÄr frÄgestÀllning lyder: Hur arbetar pedagogerna med flersprÄkiga barns inflytande under samlingen i förskolan?För att besvara studiens frÄgestÀllning har vi besökt fem olika förskolor inom en och samma kommun.

Skolan har fÄtt i uppdrag att implementera hÄllbar utveckling i undervisningen. Enligt skolverket ska hÄllbar utveckling genomsyra all utbildning. För att undersöka hur lÀrande i hÄllbar utveckling har implementerats i undervisningen intervjuade jag sex lÀrare pÄ en gymnasieskola. LÀrarna som intervjuades arbetade som naturkunskapslÀrare, fysiklÀrare och samhÀllskunskaps-lÀrare. Studien visar att de intervjuade lÀrarnas syn pÄ vad hÄllbar utveckling i undervisningen innebÀr varierar.

Leken Àr otroligt viktig för vÄr utveckling och hur vi fungerar som sociala mÀnniskor. I leken tar vi in de erfarenheter som vi upplevt och utvecklar dessa i gemenskap med andra. VÄr kulturella och sociala bakgrund formar oss till den vi Àr. Hur mycket syns denna bakgrund i leken, Àr vi jÀmlika nÀr vi leker? Forskare sÀger att leken Àr otrolig betydelsefull för den sociala kompetensen, dÄ man lÀr sig empati, vÀnta pÄ sin tur samt att fungera i grupp.