Bakgrund: För att barn skall kunna tillĂ€gna sig nya kunskaper och erfarenheter krĂ€vs det att pedagoger i deras omgivning samspelar med barnen och stimulerar deras utveckling. Det Ă€r av stor betydelse att barnens motoriska grundrörelser Ă€r automatiserade för att de skall kunna ta till sig ytterligare kunskap (Ericsson, 2005). Ämnena Ă€r knutna till varandra och av den anledningen bör pedagoger i förskolan arbeta med sprĂ„klig och motorisk utveckling samtidigt, för att barnen skall kunna tillĂ€gna sig kunskap. Som blivande lĂ€rare i förskolan anser vi att det Ă€r viktigt att pĂ„ ett lustfyllt sĂ€tt ge barnen en sprĂ„klig och motorisk grund att stĂ„ pĂ„, som de sedan kan utveckla vidare i ett livslĂ„ngt perspektiv. Syfte: Syftet med studien Ă€r att undersöka hur pedagoger i förskolan arbetar med att utveckla barns sprĂ„k och motorik och se vilket synsĂ€tt de har nĂ€r det gĂ€ller sambandet mellan barns sprĂ„kliga och motoriska utveckling.

Syftet med studien Àr att undersöka hur bekrÀftande av barns hemkulturer i förskolan kan tÀnkas pÄverka barns identitetsskapande och förstÄelse för allas lika vÀrde. Kvalitativa intervjuer med pedagoger Àr den huvudsakliga metoden, medan studie av undervisningsmaterial och observationer anvÀnts som ett komplement till intervjuerna. Resultatet visar att pedagogerna anvÀnder sig av flera medvetna strategier för att bekrÀfta barns hemkulturer pÄ förskolan. Samtliga deltagare beskriver pedagogens förhÄllningssÀtt som en del i strategierna. För att stÀrka barnets identitet menar pedagogerna att barnet behöver fÄ kÀnna sig stolt över sin bakgrund.

BAKGRUND: Prostatacancer ?r en uttalad folksjukdom bland m?n globalt, och ?r den vanligaste cancerformen i Sverige. M?nga lever med denna sjukdom asymtomatiskt under l?nga perioder, vilket utmanar m?jligheten att uppt?cka och behandla sjukdomen i ett tidigt skede. Anv?ndningen av prostataspecifikt antigen (PSA) har i den senaste forskningen presenterats som en bidragande faktor till ?verdiagnostik och ?verbehandling av sjukdomen.

Syftet med examensarbetet var att ta reda pÄ vilken roll sprÄkutvecklande aktiviteter spelar för förskolepersonal i tvÄ enskilda fall. Vi har genomfört en kvalitativ studie pÄ tvÄ förskolor dÀr vi undersökte vilken förstÄelse av och syn pÄ barns verbala sprÄkutveckling tvÄ utvalda pedagoger har. PÄ vardera förskolan genomförde vi en intervju och en observation med en pedagog. Resultaten visar att pedagogerna har kunskaper om barns tidiga sprÄkutveckling och att de anser att sprÄket mÄste komma tidigt i ett barns liv. En slutsats som kan dras Àr att pedagogerna medvetet arbetar med sprÄkutveckling i förskolan och att pedagogens utbildning kan ha inverkan pÄ synen pÄ barns sprÄkutveckling..

Avsikten med vÄrt val av Àmne var att belysa barnens delaktighet och inflytande i samlingen pÄ förskolan. VÄr intention var att ta reda pÄ om lÀrarnas förhÄllningssÀtt pÄverkar barnens möjlighet till utveckling och förÀndring av förskolans arbetssÀtt.  Vi har anvÀnt aktionsforskning som design i vÄrt tillvÀgagÄngssÀtt. Som metod anvÀnde vi oss av sÄvÀl kvalitativ som kvantitativ forskning i form av observationer och enkÀter. Det resultat vi kunde skönja var att barnens instÀllning var positiv och vi fick bekrÀftelse genom att samtliga barn hade förberett och planerat sin aktivitet utifrÄn sin egen förmÄga. Slutsatsen av vÄrt arbete var att barnen blev mer motiverade och aktiva nÀr de sjÀlva fick pÄverka sin situation..

Syftet med denna uppsats Àr att belysa pedagogers uppfattning om lekens betydelse för barns utveckling och lÀrande i grundskolan och trÀningsskolan samt pÄ vilket sÀtt pedagoger tillÀmpar lek i sin undervisning.Synen pÄ lek har varierat under tidens gÄng. Leken har tillmÀtts stor betydelse för barn och dess utveckling. I vÄrt litteraturavsnitt har vi valt att skriva en allmÀn historisk bakgrund kring lek och olika teorier om lek.Genom kvalitativa intervjuer med pedagoger i de bÄda verksamheterna har vi fÄtt en bild av vad lek Àr för dem och i vilken utstrÀckning de anvÀnder sig av leken i sin undervisning.Resultatet av vÄr undersökning visar att pedagogerna i de bÄda verksamheterna anser att leken har betydelse för barnets utveckling och lÀrande. Leken anvÀnds i bÄda verksamheterna pÄ olika sÀtt och i varierande utstrÀckning..

Följande studie avser att problematisera barns matvanor och sockerkonsumtion. Syftet har varit att genom kvantitativa enkÀtundersökningar och kvalitativa gruppintervjuer undersöka hur hög sockerkonsumtionen Àr hos barn i tio- till tolvÄrsÄldern under en vecka. Arbetets centrala del ligger i att undersöka hur barnen ser pÄ och tÀnker kring sina egna kostvanor. Undersökningsresultatet visar att majoriteten av studiens deltagare besitter en medvetenhet kring vad som Àr bra och nyttig mat samt medvetenhet kring frukostens betydelse för mÀnniskan..

Detta examensarbete Àr en undersökning som jÀmför tvÄ förskolor i tvÄ lÀnder, Sverige och Turkiet. Mitt intresse vÀcktes nÀr jag utförde min verksamhetsförlagda tid i Turkiet. Hur en verksamhet styrs i Turkiet Àr vÀldigt annorlunda jÀmfört med hur de styrs i Sverige. Syftet med examensarbetet Àr att undersöka pedagogers arbete pÄ förskolorna med fokus pÄ barns delaktighet och inflytande. FrÄgestÀllningarna som jag har besvarat Àr: Hur arbetar förskolepedagoger med barns delaktighet och inflytande i Turkiet respektive Sverige? Och Vilka skillnader och likheter finns mellan pedagogernas syn pÄ förskolans uppdrag och barnsyn? Metod som anvÀnds Àr kvalitativa intervjuer och observationer.

Syftet med mitt arbete har varit att undersöka pedagogers strategier att bemöta barns olik­heter. Hur gÄr de tillvÀga för att göra den pedagogiska verksamheten meningsfull för alla barn? Jag vill genom undersökningen ocksÄ skaffa mig redskap för mitt kommande yrkesliv genom att ta del av verksamma pedagogers erfarenheter. Genom studien kan jag ocksÄ knyta ihop teorin frÄn min utbildning med verksamheten pÄ fÀltet.I lÀroplanen stÄr att förskolan har i uppdrag att bemöta och ta tillvara alla barns individu­ella behov samt att de skall göra verksamheten meningsfull för alla barn. Jag har stÀllt mig följande frÄgor.

Bakgrund: Katastrofers frekvens och komplexitet ?kar globalt i v?rlden vilket leder till ?kade krav p? samh?llet i stort samt p? h?lso- och sjukv?rden. Intensivv?rdssjuksk?terskan har en central roll vid katastrofer f?r att uppr?tth?lla patients?kerheten, vilket belyser det ?kade behovet av intensivv?rdssjuksk?terskans kompetens samt behovet av ny kunskap kring omv?rdnad vid katastrofer, resiliens och katastrofberedskap. Syfte: Att identifiera faktorer av betydelse f?r intensivv?rdssjuksk?terskans yrkesut?vande i katastrof. Metod: Systematisk litteratur?versikt med induktiv ansats samt tematisk analys av data.

Syftet med arbetet var att frÀmja barns lÀrande i matematik genom att skapa lustfyllda aktiviteter som hade sin grund i lek och estetik. Vi anvÀnde oss av olika forskningsmetoder sÄsom observationer, loggböcker och intervjuer för att beskriva resultatet. Arbetet hade en teoretisk bakgrund dÀr representerades lÀroplaneras kunskapsmÄl i matematik vi beskrev Àven forskningar kring matematikdidaktik och lekteorier med koppling till estetik. Resultat delen omfattade tre cyklar dÀr vi hade observerat, intervjuat, planerat aktiviteter, genomfört aktiviteterna, reflekterat över och dokumenterat barns lÀrande process och utveckling. I skolan hade vi arbetat med rÀknesÀtten och multiplikation medan i förkolan handlade arbetet om taluppfattning och geometrisk former.

Studiens syfte var att unders?ka socialsekreterares ber?ttelser om hur de m?jligg?r barns r?tt till delaktighet i socialtj?nstens utredningsprocess i ?renden som ber?r barn och unga. En kvalitativ metod till?mpades d?r fyra individuella intervjuer med professionella som arbetar inom socialtj?nsten med barnav?rdsutredningar genomf?rdes. Socialkonstruktionism har varit studiens ?vergripande perspektiv.

Sammanfattning I mitt examensarbete har jag undersökt barns meningsskapande i förhÄllande till sina egna (lek)saker utifrÄn deras berÀttelser. Jag har beskrivit vilka teman som förekommer i deras berÀttelser om sina (lek)saker och dessa visade pÄ vad barnen skapar mening om och hur de skapar mening. Jag refererar min studie till tidigare forskning med relevans för mitt syfte som mediering genom artefakter, olika perspektiv pÄ leksaker, barns olika leksakspreferenser utifrÄn kön och skapande av kön. Jag anvÀnder mig i min studie av en kvalitativ metod och jag genomförde totalt tio semistrukturerade intervjuer med barn pÄ tvÄ förskolor i en kommun i södra SkÄne. Resultatet visar att barns (lek)saker inte bara Àr ting, de Àr kulturella artefakter i barns meningsskapande.

Bakgrund: Korrekt bedömning och lindring av barns smÀrta Àr en viktigomvÄrdnadshandling nÀr barn vÄrdas pÄ vÄrdavdelningar avsedda för vuxna, dÀrsjuksköterskorna oftast inte Àr utbildade barnsjuksköterskor. Det Àr viktigt attsjuksköterskan uppmÀrksammar barns behov av smÀrtlindring och anvÀnderforskningsbaserade metoder som grund för smÀrtbedömningen. WHO har genombarnkonventionen uttryckt att barns bÀsta alltid ska komma i frÀmsta rummet.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt Àr att undersöka vad som pÄverkarsjuksköterskors bedömning av barns akuta och postoperativa smÀrta.Metod: Denna litteraturöversikt inkluderar elva kvalitativa och kvantitativa artiklarpublicerade mellan 1999- 2012. Databaserna CINAHL och Pubmed har anvÀnts.Resultat: Analysen resulterade i fyra kategorier: Sjuksköterskors kunskap ocherfarenhet av smÀrtbedömning av barn, SmÀrtskattning, FörÀldrars delaktighet ibarnets smÀrtbedömning och Dokumentation av smÀrtbedömning.Slutsats: SmÀrtbedömning av barn sker inte i tillrÀckligt stor utstrÀckning och föratt förbÀttras behövs mer utbildning och utökat samarbete mellan barn, förÀldraroch sjuksköterskor. Ett behov finns att förbÀttra riktlinjerna av barns smÀrtlindring..

The aim of this essay is to get a view of the contemporary approach to childrenÂŽs learning and how childrenÂŽs learning and development are influenced by the preschool year for six- year olds, by analyzing the Swedish curriculum. What is the purpose of the preschool- year for six year-olds? What does the curriculum say about what children need when entering primary school? I also wish to investigate how through the curriculum common norms and standards, as far as childrenÂŽs learning are concerned, are shown and discussed. My result show that the curriculum does not mention much about the preschool year for six-year-olds at all. It seems that this year in school is not given priority, which makes it difficult for the teachers to work with the children of this age and to know what their assignment is.