Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur förskollÀrare i förskola och förskoleklass ser pÄ den pedagogiska inomhusmiljön samt vilken betydelse de anser att inomhusmiljön har för barns lÀrande. FrÄgestÀllningarna Àr följande:? Hur anser förskollÀrarna att en pedagogisk inomhusmiljö bör utformas och hur utformar de den, för att utveckla barns lÀrande?? Vilken betydelse anser förskollÀrarna att inomhusmiljön och materialet har för barns lÀrande?? PÄ vilket sÀtt uttrycker förskollÀrarna att barns olika behov kan tillgodoses genom inomhusmiljön och materialet?För att fÄ svar pÄ dessa frÄgor genomfördes intervjuer med förskollÀrare i bÄde förskola och förskoleklass. För att underlÀtta intervjuerna tog vi hjÀlp av en intervjuguide.Resultatet visar att alla respondenterna uttrycker att inomhusmiljön har stor betydelse för barns lÀrande i förskola och förskoleklass. Respondenterna menar att det Àr viktigt att utgÄ frÄn barnens intressen och behov, nÀr inomhus-miljön utformas.

The purpose of this study was to find out what thoughts some preschool teachers had about gender andgender work. The aim was also to investigate whether preschool educational orientation had any impacton how teachers thought about gender and gender work.The scientific method for the study was qualitative research interviews. The interviews were conductedindividually with four preschool teachers from two different preschools. The first preschool was agender-oriented school and the other was a non-gender-oriented school.The results of the study show preschool teachers have good knowledge of gender and gender work andwhat they mean in preschool, and this is regardless of the pedagogical approach the preschool they?reworking for has.

Abstract Detta examensarbete Àr skrivet av Gun Hansson och Annelie Lundberg. Titeln pÄ vÄrt arbete Àr Fysisk aktivitet och motorik i förskolan. Pedagogers syn pÄ rörelsens betydelse. Vi lÀser till förskollÀrare med inriktning Barn- och ungdomsvetenskap pÄ Malmö högskola. Syftet med arbetet har varit att undersöka hur pedagoger pÄ tvÄ olika förskolor arbetar med fysisk aktivitet och motorik i den dagliga verksamheten med barnen. I arbetet har vi utgÄtt ifrÄn följande frÄgestÀllningar: PÄ vilka sÀtt arbetar pedagogerna med fysisk aktivitet och motorik i förskolan? Hur anvÀnder pedagogerna sig av inne- och utemiljön pÄ förskolan vid den fysiska aktiviteten? Hur medvetna Àr pedagogerna om den fysiska aktivitetens och motorikens pÄverkan pÄ barns utveckling och lÀrande? Hur arbetar pedagogerna för att uppnÄ strÀvansmÄlen i lÀroplanen nÀr det gÀller motorisk utveckling och dokumentation? För att kunna genomföra denna undersökning har vi tagit del av tidigare forskning och teoretiska utgÄngspunkter inom Àmnet.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollÀrare ser pÄ barns krigs-och lÄtsasbrÄklekar. Jag har anvÀnt mig av en kvalitativ forskningsmetod i form av semistrukturerade intervjuer. I studien har sex förskollÀrare frÄn tvÄ olika förskolor intervjuats. Resultatet visar att det finns en positiv och en negativ syn pÄ barns krigs- och lÄtsasbrÄklekar. FörskollÀrare som ser pÄ barns krigs- och lÄtsasbrÄklekar som vilka lekar som helst och som anser att de Àr pÄ lÄtsas har en mer positiv syn pÄ lekarna.

Syftet med denna studie Àr kunna uppmÀrksamma det sociala deltagandet och utbytet som sker mellan barnen utifrÄn en interaktion i leken. Jag vill göra pedagoger medvetna om nÀr samspel sker, hur samspelt ser ut samt dess betydelse för barns tidiga utveckling av ett socialt beteende, det vill sÀga att kunna delta i andras upplevelser och erfarenheter samt sjÀlv kunna delge upplevelser och erfarenheter, att föra en ömsesidig kommunikation. Lev Vygotskij och Daniel Stern beskriver hur och nÀr barnen bli medvetna individer som börjar kunna delge samt delta i egna och andras upplevelser och erfarenheter genom samspel. Vygotskij talar om vad barnen klara av sjÀlv och tillsammans med andra medan Stern beskriver barnens utveckling av det interpersonella som behövs för att kunna förstÄ sig sjÀlv och andra. Jag har valt att genomföra en kvalitativ undersökning med observationer av tre- och fyraÄringars lek pÄ en förskola för att uppmÀrksamma deras samspel. I resultatet kom jag fram till att barnen lÀr sig förstÄ sin omvÀrld genom att pröva och utforska tillsammans, de kommer tillsammans fram till det som gÄr att veta. Kommunikationen Àr en viktig del i att vara en social individ och denna kommunikation uppstÄr redan i tidig Älder dÄ barn uttrycker sig genom kroppssprÄket det vill sÀga blickar, minspel med mera. Denna kommunikation behövs för att barnen ska kunna utbyta och uppfatta varandra i ett samspel. Nyckelord: Förskola, samspel, lek, social utveckling, lÀrande.

Mat och hÀlsa Àr av stor betydelse för barns utveckling. I Sverige idag lider vart femte barn av övervikt. Flera undersökningar visar pÄ att svenska barns kostvanor har förÀndrats. Barn Àter idag felaktigt, för lite grönsaker, för mycket sött och rör sig alldeles för lite. Syftet med denna uppsats Àr lyfta fram vikten av att barn fÄr en hÀlsosam start i livet, sÀrskilt avseende matvanor.

Bakgrund: VÄrt intresse för att undersöka fenomenet förskollÀrarens deltagande i barns lek har sin grund i att vi kan se att förskollÀrare gör annat arbete nÀr barnen har sin egen lek. Vi vill fÄ en inblick i hur förskollÀrare ser pÄ sin roll i barns lek, samt vad olika forskare anser. Vi har lyft fram den forskning som har relevans för vÄr undersökning. VÄr teoretiska utgÄngspunkt ligger i fenomenografin. Syfte: Syftet med vÄr studie Àr att undersöka hur förskollÀrare ser pÄ sin roll i barns lek i förskolan. Metod: I vÄr studie anvÀnder vi oss av en fenomenografiskt inspirerad forskningsansats. Vi har valt att anvÀnda oss av kvalitativa intervjufrÄgor, och har intervjuat Ätta förskollÀrare i tvÄ olika kommuner. Resultat: Resultatet visar att förskollÀrare i denna studie anser att leken Àr viktig för barnen och att de som förskollÀrare behövs för att utveckla leken.

Den hÀr studien har fokus pÄ pedagogers professionella förhÄllningssÀtt till barns konflikter. Syftet med studien Àr dÀrmed att undersöka hur pedagoger professionellt hanterar och bearbetar konflikter som uppstÄr mellan barn pÄ förskolor.Studien har gjorts enligt en kvalitativ metod utifrÄn semistrukturerade intervjufrÄgor med Ätta aktiva pedagoger pÄ fyra olika förskolor, i bÄde kommunal och privat regi samt med observationer pÄ de förskolor dÀr de intervjuade pedagogerna arbetar. Observationerna genomfördes med hjÀlp av ett observationsschema.Det resultat som framkommit i studien Àr att konflikter sker dagligen och att uppkomsten av barns konflikter till största del beror pÄ oenigheter. Det har Àven framkommit i intervjuerna att pedagogers roll i barns konflikter Àr att vara lyhörda, nÀrvarande och medlande.Slutsatsen vi har dragit av studien Àr att pedagogers professionella förhÄllningssÀtt Àr betydelsefullt i bemötandet, i hanteringen och i bearbetningen av barns konflikter.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur barn och förskollÀrare resonerar kring möjligheter och begrÀnsningar runt barns inflytande i förskolan. Studien syftar Àven till att försöka belysa dessa resonemang utifrÄn teorier om makt och styrning. För att kunna undersöka detta har tio intervjuer genomförts, fem barnintervjuer och fem förskollÀrarintervjuer, som sedan analyserats genom bÄde tidigare forskning som behandlar liknande frÄgestÀllningar och genom Foucaults makt- och styrningsperspektiv.Resultatet visar att det bÄde finns möjligheter och begrÀsningar i arbetet med barns inflytande och hur sÄdana möjligheter och begrÀnsningar kan ta sig uttryck i förskolan. Resultatet visar Àven att det i arbetet med barns inflytande finns osynliga strukturer som involverar makt och styrning..

SammanfattningSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur förskollÀrare och barn uppfattar inflytande i dagens förskola. Studien utgÄr frÄn följande frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt uppfattar förskollÀrare i dagens förskola sitt uppdrag med barns inflytande? Hur resonerar förskollÀrare och barn om möjligheter för barns inflytande i förskolan? Hur resonerar förskollÀrare och barn om hinder för barns inflytande i förskolan? För att kunna undersöka detta har intervjuer gjorts. Metoden för datainsamlingen Àr samtalsintervju, dÀr sex förskollÀrare och Ätta barn Àr informanter. Intervjuerna har analyserats utifrÄn George H.

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur pedagoger frÀmjar barns andrasprÄksutveckling i den mÄngfaldiga förskolan. Mina frÄgor var: Vad innebÀr ett sprÄkutvecklande förhÄllningssÀtt till flersprÄkiga barn? Vilka resurser finns att tillgÄ samt anvÀnds av pedagogerna i arbetet för barns sprÄkutveckling ?Undersökningen gjordes med kvalitativa intervjuer med sex utbildade förskolelÀrare. Resultatet visade att pedagoger har ett positivt förhÄllningsÀtt till barns modersmÄlsamverkan med deras andrasprÄksutveckling. En del pedagoger Àr Àven uppmÀrksamma pÄ barns egna kulturs betydelse för andrasprÄksutvecklingen.

Denna studie Àr en liten undersökning om barns kroppssprÄk samt barns kroppsliga uttryckssÀtt kring en saga. Undersökningens syfte var att ta reda pÄ hur barns olika uttryckssÀtt kan tolkas utifrÄn en gemensam situation. I studien försöker vi Àven ta reda pÄ vilket sÀtt vi kan förstÄ barnens uttryckssÀtt. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökningsmetod, dÀr vi anvÀnder oss av videokamera. FrÄn det inspelade materialet vÀljer vi sedan ut tvÄ sekvenser som vi sedan analyserar.

Syftet med denna studie Àr att försöka reda ut hur utomhuspedagogiken anvÀnds bland pedagoger pÄ grundskolan. Vi vill ta reda pÄ vilka uppfattningar pedagoger uttrycker kring utomhuspedagogik samt vilka syften och mÄl pedagogerna har med att undervisa ute.Undersökningens resultat grundar sig pÄ en kvalitativ studie dÀr vi har tillÀmpat halvstrukturerade intervjuer pÄ Ätta pedagoger. Undersökningen Àr Àven gjord pÄ tre olika skolor i Sverige med olika socioekonomiska förutsÀttningar och olika fysiska miljöer.Arbetet resulterade i att vi kom fram till att utomhuspedagogiken anvÀnds bland pedagoger men dock vÀldigt sÀllan. Syftet med utomhuspedagogiken bland pedagogerna har teoretiska utgÄngspunkter, de Àr alltsÄ vÀl medvetna om hur metoden kan stimulera barns utveckling.NÄgot som framkom var att pedagogerna upplever mycket problematik kring utomhuspedagogiken vilket skapar ett stort glapp mellan teori och praktik..

Bedömning av yngre barn ökar och den nya reviderade lÀroplanen för förskolan har fÄtt ett nytt avsnitt som handlar om utvÀrdering dÀr det stÀlls krav pÄ att dokumentera varje barns utveckling och lÀrande. Vad denna ökande bedömningskultur kan fÄ för konsekvenser i relation till barns olika förutsÀttningar, Àr en av frÄgor som problematiseras i studien. Studien har hÀmtat inspiration frÄn poststrukturalism och som metod anvÀnds diskursanalys. Sammanlagt har genomförts fem gruppintervjuer dÀr tjugofyra pedagoger har medverkat. Pedagogernas egna bedömningsmaterial har anvÀnts som diskussionsunderlag.

Syftet med denna undersökning har varit att fÄ ta del av förskollÀrares och grundskollÀrares olika syn pÄ inkludering. Inkludering Àr ett viktigt verktyg för barns utveckling och begreppet tolkas och anvÀnds pÄ olika sÀtt. Vi utgick frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr fokus lÀggs pÄ att barnen lÀr genom samspel med andra, och stÀllde oss frÄgan ?Hur ser pedagoger pÄ inkludering??För att undersöka detta viktiga verktyg för barns utveckling - inkludering - sÄ har vi genomfört en kvalitativ undersökning. Vi intervjuade verksamma pedagoger i olika Älderskategorier pÄ ett semistrukturerat sÀtt.Tidigare forskning visar att skolan har en annorlunda syn pÄ inkludering Àn vad förskolan har.