Litteraturen visar pÄ ett paradigmskifte i relation till barns sÀkerhet, frÄn att barnen skall vara sÄ sÀkra som möjligt till att de skall vara sÄ sÀkra som de behöver. Detta kan vara ett sÀtt att tillgodose bÄde barnens behov av utmaningar för att utvecklas och mÄ bra samt deras behov av sÀkerhet. I relation till en sÄdan pÄgÄende förÀndring Àr det viktigt att undersöka hur förÀldrar, som förmyndare för barnen, ser pÄ barns sÀkerhet i relation till hemmet och barnomsorgen, sÄsom de tvÄ arenor dÀr barnen spenderar större delen av sin vardag. Syftet med studien Àr att undersöka förÀldrars syn pÄ barns sÀkerhet i hemmet och inom barnomsorgen. Syftet omfattar Àven att undersöka förÀldrars upplevelse av inflytande över de risker barnen utsÀtts för och de risker barnen tillÄts eller inte tillÄts att ta i dessa miljöer.

Syftet med vÄr undersökning var att jÀmföra tre förskolor med olika utemiljöer för att undersöka hur pedagogerna uppfattade förskolans utemiljö samt hur de arbetade med naturvetenskap med barnen. UtifrÄn vÄra frÄgestÀllningar Hur uppfattar pedagoger utemiljön pÄ sina förskolor för att möjliggöra barns lÀrande inom naturvetenskap? Vilka uppfattningar har pedagoger om naturvetenskap i förskolan? Hur arbetar pedagoger pÄ respektive förskola mot strÀvansmÄlen i naturvetenskap? sammanstÀllde vi relevanta frÄgor och genomförde intervjuer med pedagoger ifrÄn de tre förskolor som vi valt till vÄr undersökning. VÄr undersökning bygger pÄ kvalitativa intervjuer dÀr frÄgorna Àr öppna och vi hade möjlighet att fördjupa oss i respondenternas svar med hjÀlp av följdfrÄgor. Vi har ocksÄ gjort observationer vid tillfÀllen dÄ det var naturvetenskapliga aktiviteter.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka om det har nÄgon betydelse för barns sprÄkutveckling att lÀsa högt. I bakgrunden gör vi en kort tillbakablick pÄ barnlitteraturens historia. Vidare beskrivs sprÄkutvecklingen hos barn med hjÀlp av olika teorier. HÀr beskrivs hur man genom att lÀsa högt kan utveckla sprÄket, skapa inspiration till att lÀra sig lÀsa och skriva och skapa sprÄklig medvetenhet. Det beskrivs om vikten att ta hÀnsyn till barns olika erfarenheter samt samtalets betydelse för sprÄkets utveckling.

Syftet med vÄr C-uppsats Àr att undersöka musikens betydelse för förskolebarnens sprÄkliga och motoriska utveckling. VÄrt empiriska material har vi fÄtt fram genom intervjuer med lÀrare pÄ förskolor med musikprofil i Malmö och New York. Vi ville ta reda pÄ vilken betydelse pedagogerna anser att musiken har för förskolebarnens sprÄkliga och motoriska utveckling, hur de anvÀnder musiken i sitt arbete, samt i vilket syfte. Vi ville Àven undersöka om det finns nÄgra skillnader i hur förskolepedagoger ser pÄ och arbetar med musik i Malmö och New York. Sammanfattningsvis pekar vÄra resultat pÄ att musik har stor betydelse för barnens utveckling sÄvÀl sprÄkligt som motoriskt. Under intervjuerna framkom att pedagogerna medvetet anvÀnder musiken bÄde som medel och metod för att stimulera utvecklingen av sÄvÀl sprÄk som motorik.

Forskningen Àr omfattande angÄende lekens positiva vÀrde för yngre barns utveckling och för inlÀrning. Med utgÄngspunkt i detta har vi undersökt lekens betydelse och funktion i undervisningen för Àldre barn, elever i skolÄr 4-6. Denna studie syftar till att fÄ en inblick i olika undervisningssammanhang som lek kan inrymmas i. Den syftar ocksÄ till att undersöka vilket vÀrde och utrymme leken ges i skolans undervisning i takt med elevernas stigande Älder. Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr lÀrande och utveckling bygger pÄ samspelet mellan individer i en social kontext.

Vi har valt att studera hur sagolÀsning frÀmjar barns sprÄkutveckling iförskolan. VÄrt syfte med uppsatsen Àr att ta reda pÄ om och hur pedagogeranvÀnder sig av sagor för att frÀmja barns sprÄkutveckling. För att ta reda pÄdetta har vi intervjuat fyra förskollÀrare pÄ fyra olika förskolor. DefrÄgestÀllningar som vi utgÄtt frÄn Àr: I vilket syfte anvÀnds sagan i förskolan?Anses sagan som ett viktigt hjÀlpmedel för att frÀmja barns sprÄkutvecklingoch hur arbetar pedagogerna i förskolan med sagan för att frÀmja barnssprÄkutveckling?Det Àmne vi har valt att studera tar vi upp i forskningsbakgrunden, dÀr olikaforskare och vetenskapsmÀn ger sina Äsikter och tankar om sagan somhjÀlpmedel för att frÀmja barns sprÄkutveckling.

BAKGRUND: I bakgrunden belyser vi olika författare och forskares perspektivkring sprÄk. Inledningsvis definierar vi begreppet sprÄk, för attsedan beskriva vad LÀroplanen för förskolan tar upp. DÀrefterbeskriver vi barns sprÄkutveckling och redogör för vikten av ettsprÄkstimulerande arbete i förskolan. Pedagogers förhÄllningssÀttdiskuteras och vi tar upp lekens samt miljöns betydelse för sprÄket. Ibakgrundens sista del redogör vi för vÄr valda teoretiska ram.SYFTE: Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vad olikaförskolors personal anser vara det centrala för sprÄkstimulering iförskolan.METOD: Vi har i denna undersökning anvÀnt oss av kvalitativ metod, medfenomenografi som ansats och intervju som undersökningsredskap.Sammanlagt har vi intervjuat nio pedagoger varav fem arbetar pÄ enSprÄkförskola och resterande pÄ tvÄ ?vanliga? förskolor.RESULTAT: I resultatet framgick likheter men framförallt skillnader mellanförskolorna.

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om förskollÀrare upplever att kompismassage har inverkan pÄ barnens utveckling av social kompetens och i sÄ fall hur det visar sig? Eftersom vi var intresserade av förskollÀrarnas upplevelser valde vi att göra kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare som regelbundet anvÀnder sig av kompismassage i förskolan. Resultatet visar att förskollÀrarna upplever att kompismassage har inverkan pÄ utvecklingen av barnens sociala kompetens. VÄr slutsats Àr att kompismassage kan anvÀndas som ett verktyg för att utveckla barns sociala kompetens, som en del i en verksamhet prÀglad av en helhetssyn pÄ lÀrande..

Enligt sÄvÀl nationella som internationella dokument ska det svenska skolvÀsendet undervisa för en hÄllbar utveckling. En viktig förutsÀttning för att detta ska uppfyllas Àr att de yrkesverksamma lÀrarna dels vet vad hÄllbar utveckling innebÀr, dels kan bedriva en undervisning som syftar till att frÀmja en sÄdan utveckling. Det hÀr examensarbetet Àr en litteraturstudie som syftar till att ge en sammanfattning av vad utbildning för hÄllbar utveckling Àr och hur man kan jobba med det i förskola och skolans tidigare Är.Viktiga aspekter i en utbildning för hÄllbar utveckling Àr bl.a att utveckla elevernas förmÄga att ta stÀllning i etiska frÄgor, att tÀnka kritisk, att förstÄ och hantera konflikter och att stÀrka elevernas demokratiska handlingskompetens.Det finns inte mycket forskning kring hur man ska arbeta med hÄllbar utveckling för smÄ barn, före skolÄldern. Det Àr under de tidigare Ären som vÄra vÀrderingar grundlÀggs och dÀrför Àr det viktigt att börja undervisningen tidigt.Som förskollÀrare vill jag arbeta med att grundlÀgga barns förstÄelse av hÄllbar utveckling. Ett sÀtt att arbeta med hÄllbar utveckling i förskolan Àr att ge barnen möjligheter till en utevistelse dÀr man som pedagog visar barnen pÄ sammanhangen i naturen.FrÄgor rörande empati och inlevelseförmÄga har alltid varit viktiga i förskolan och de frÄgorna blir i skenet av utbildning för hÄllbar utveckling om möjligt Ànnu viktigare.

Vi har studerat yngre barn i den fria leken, det vi betraktat Àr den kommunikation och det sociala samspel som uppstÄr i lekvÀrlden. Genom att analysera och reflektera vÄrt datamaterial har vi kommit fram till att barnen vÀljer att leka i mindre grupper och gÀrna med samma kamrater. Ibland kan barnen vÀlja att leka i en större grupp om temat inbjuder till att vara mÄnga. Vi mÀrkte en skillnad vid dialogerna i leken, de Àldre barnens konversation var innehÄllsrikare Àn de yngre barnens. Under forskningens gÄng har vi sett att fast det sker förÀndringar i leken fortsÀtter barnens lektema utan avbrott.

Syftet med denna studie var att beskriva blivande och legitimerade sjuksköterskors attityder och uppfattningar i behandlingen av akut smÀrta hos barn, samt hur blivande och legitimerade sjuksköterskor bedömer sin egen kunskapsnivÄ i smÀrthanteringen av barn med akut smÀrta. Datainsamling gjordes i fulltextdatabaserna ELIN@Dalarna, Blackwell Synergy och EBSCO Host. Sökord var nurse, acute pain, pain, pain management, children, nursing, assessment, pediatric, attitudes, beliefs och knowledge. Studiens resultat bygger pÄ 16 vetenskapliga artiklar. Majoriteten av sjuksköterskorna ansÄg att barn tolererar smÀrta sÀmre Àn vuxna och de var endast beredda att acceptera smÀrta hos barn i samband med mindre procedurer.

Syftet med min studie Àr att problematisera förskollÀrares arbete med och uppfattning om barns emotionella intelligens samt vilka egenskaper som kan frÀmja utvecklingen av denna förmÄga hos förskolebarn. Studiens bakgrund belyser bland annat emotionell intelligens som begrepp, emotionell intelligens i förhÄllande och relevans till förskolans verksamhet samt kÀnslors uppkomst och utveckling ur bÄde ett relationellt och biologiskt perspektiv. Den teoretiska referensramen belyser Bordieu (1977) och Vygotskijs (1978) betydelsen av uppvÀxtvillkoren och den sociala praxis individen ingÄr i vid utveckling av den emotionella kapaciteten. Focaults (2003) maktperspektiv illustrerar hur vÀrden och normer i samhÀllet fungerar som en beteendedisciplinerande maktutövning dÄ individen rÀttar sig i ledet för normaliteten för att undvika utanförskap. Empirin bestÄr av en fokusgruppsintervju med tre förskollÀrare.

Lek tillsammans med andra barn kan vara barns sÀtt att lÀra sig det sociala samspelet för att utvecklas emotionellt och intellektuellt. MÄnga barn tillbringar lÄnga dagar i förskolan och dÀrmed Àr förskolepersonalen betydelsefull för deras utveckling i bl.a. lek. En stor utmaning för dem Àr att hjÀlpa barn som inte förstÄr och behÀrskar andra barns leksignaler. Undersökningens syfte har varit att studera vilket synsÀtt personal i förskolan har pÄ barns lek samt vilka arbetssÀtt och metoder de anvÀnder för att hjÀlpa barn som saknar förmÄga att leka tillsammans med andra barn. Undersökningen genomfördes med ostrukturerade intervjuer med Ätta intervjupersoner.

Syftet med studien var att undersöka förskollÀrares syn pÄ barns bildskapande samt bredda min kunskap om hur pedagoger arbetar med bildskapande i förskoleverksamheten. Syftet var Àven att ta reda pÄ vad pedagogerna vill uppnÄ med bildarbetet och hur pedagoger organiserar miljön i skapande aktiviteter. Jag ville ocksÄ fÄ svar pÄ hur de intervjuade pedagogerna arbetar med att utveckla barns visuella kompetens. Metoden som anvÀndes i undersökningen var den kvalitativa intervjun och totalt intervjuades sex pedagoger, varav en via mail och telefon. Resultatet visade att pedagogerna var medvetna om att bildskapande Àr en viktig uttrycksform för barns allsidiga utveckling och de trodde att deras förhÄllningssÀtt pÄverkade barnens bildskapande. Pedagogerna menade att i arbetet med bild sÄ var det viktigt att anvÀnda olika sorters material, att koppla ihop bildskapande arbete med barnens upplevelser och att ge utrymme för upptÀckande med betoning pÄ det fria skapandet.

VÀnskap för oss, Madlen Memet och Tina Kronljung, Àr en viktig del av vÄra liv och har alltid varit det, enda sedan barnsben. DÀrför Àr vi övertygade om att vÀnskapens betydelse har en stor inverkan för alla mÀnniskor. Syftet med vÄr studie Àr att bilda oss en större uppfattning och förstÄelse om mÄngfalden i barns vÀnskapsrelationer. VÄrt mÄl Àr att förbÀttra vÄr pedagogiska syn och fÄ en fördjupad kunskap om vÄrt forskningsomrÄde som handlar om Barns vÀnskap. Vi vill ta reda pÄ hur elever uppfattar vÀnner och vÀnskap och hur vÀnskapsrelationer ser ut mellan flickor och mellan pojkar.