Syftet med min studie Àr att bilda kunskap kring hur barns matematiska aktiviteter kan synliggöras nÀr de leker vid en stockstÀllning i en utomhusförskola. Studien grundar sig pÄ följande frÄgestÀllningar; NÀr framtrÀder matematiska aktiviteter i barns lek? Hur visar barn sina matematiska aktiviteter?.

Syftet med vÄr undersökning Àr att skapa en utökad förstÄelse för hur montessoripedagogiken bidrar till barns psykosociala utveckling. För att undersöka vÄr huvudfrÄga, hur montessoripedagoger bemöter barns vilja, har vi genomfört en kvalitativ undersökning pÄ montessoriförskolor i Halland. VÄrt insamlade empiriska material, av intervjuer och observationer, visar att det som utmÀrker montessori som pedagogisk inriktning Àr att barnet Àr i centrum och att pedagogerna stÄr tillbaka med sin egen auktoritet för att inte hindra barnets spontana aktivitet. Pedagogerna anvÀnder sig ocksÄ av olika pedagogiska handlingar för att stimulera att barnen fÄr frihet under ansvar. Utkomsten av de pedagogiska handlingarna har betydelse för barnens psykosociala utveckling dÄ de bidrar till att utveckla sjÀlvmedvetenhet, en förmÄga att reagera och agera med hÀnsyn till bÄde sig sjÀlv och andra.

Syftet med vÄr studie Àr att undersöka barns uppfattningar om förskolans regelverk sett ur barnens perspektiv. VÄrt syfte kompletteras med frÄgestÀllningar om hur barn uppfattar regler, bÄde de uttalade och outtalade, som finns pÄ förskolan samt upplevelsen av att kunna pÄverka regelverket. Studien utgÄr frÄn ett relationellt perspektiv och ur barns perspektiv. I tidigare forskning redogörs för relevant forskning och litteratur utifrÄn ÀmnesomrÄdet. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med triangulering via observation och intervju för att belysa vÄra forskningsfrÄgor ur flera perspektiv.

Förskolans utegÄrd har en stor betydelse för barns motoriska och sociala utveckling. Det Àr dÀrför intressant att se vilka aktiviteter barnen vÀljer pÄ utegÄrden.  Denna studie Àr gjord pÄ tvÄ olika förskolor dÀr barnens val av aktiviteter ligger i centrum. I denna undersökning har Àven skillnader mellan pojkar och flickors val av aktiviteter iakttagits. Studien grundar sig pÄ observationer som Àr gjorda pÄ de bÄda förskolorna. Studien visar att gÄrdens storlek och utformning har betydelse nÀr det gÀller vissa val av aktivteter. Barnen vÀljer helst att leka med statiska och arrangerade aktiviteter Àn exempelvis rörelse och springlekar.

BakgrundStudien behandlar Àmnet barns matematiserande i utomhusmiljö. I arbetet ligger fokus pÄ miljöns roll för barns lÀrande. Vi har Àven beskrivit barns erfarenheter och erfarande utifrÄn teorin utvecklingspedagogiken. Fler centrala begrepp som teorin behandlar Àr Àven variation, metakognition och lÀrandets objekt.SyfteSyftet med vÄr studie Àr att studera om barn stimuleras matematiskt av enmatematikinspirerad utomhusmiljö.MetodVi har genomfört en kvalitativ studie med observation, fÀltsamtal och intervju som redskap. I studien deltog elva barn i Äldrarna 4-6 Är samt tvÄ pedagoger.ResultatResultatet visar tecken pÄ att det finns olika faktorer som pÄverkar barns matematiserande som miljön, pedagoger och material.

Syftet med denna studie var att studera hur förskollÀrare organiserar verksamheten för att ge utrymme till barns egna planer. För att forska kring detta utgick studien frÄn ett kvalitativt perspektiv och metoden var enskilda intervjuer med 4 förskollÀrare. Studien hade en fenomenografisk ansats. Kopplat till vÄr undersökning har vi anvÀnt oss av lÀroplanen för förskolan och litteraturstudier. Resultatet visar att förskollÀrarna uppfattar att barns lÀr sig genom socialt samspel, genom att göra samt nÀr lÀrande Àr lustfyllt och meningsfullt dÀr förskollÀrarnas roll i lÀrande Àr att vara handledare, medforskare, tillÄtande och möjliggörande.

Syfte: Studiens syfte Àr att synliggöra hur pedagoger i förskoleklassen hanterar utmaningen att möta barns olikheter inom ramen för en skola för alla. Syftet Àr ocksÄ att ge kunskaper om hur specialpedagoger kan stötta pedagoger i arbetet med att utforma en verksamhet som möter varje barn utifrÄn sina förutsÀttningar och i synnerhet de barn som uppvisar svÄrigheter. De frÄgestÀllningar studien utgÄr ifrÄn Àr: Hur ser pedagogerna pÄ möjligheten att möta barns olika behov i förskoleklassen? Vilka svÄrigheter upplever pedagogerna i arbetet med att möta barns olikheter? Hur utformar pedagogerna verksamheten i syfte att möta barns olikheter? Vilka förvÀntningar och önskemÄl har pedagogerna pÄ specialpedagogens arbete med att stötta dem i arbetet med att möta barns olikheter? Teori: Den fenomenologiska livsvÀrldsansatsen har anvÀnts för att fÄnga pedagogernas livsvÀrldar i det kontext som förskoleklassens regionala livsvÀrld utgör. I livsvÀrldsansatsen gÀller att med en öppenhet studera fenomen.

Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga möjligheter och hinder för barns reella inflytande pÄ arbetssÀtt och verksamhetens innehÄll i förskolan samt hur barns faktiska inflytande ser ut i den dagliga verksamheten. Studien har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka faktorer anser förskollÀrarna begrÀnsar och/eller möjliggör barns reella inflytande i förskolan? Hur ser den dagliga förskoleverksamheten ut med tanke pÄ barninflytande? För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi tagit avstamp i forskning pÄ omrÄdet. Tidigare forskning visar pÄ att det finns en oro bland pedagoger att lÀmna pedagogstyrd verksamhet till förmÄn för barns inflytande. Studien Àr gjord pÄ fyra förskolor dÀr intervjuer och observationer har anvÀnts som metod.

Syfte: Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur förskollÀrare och specialpedagog be-skriver barns sprÄkliga intresse pÄ förskolan, och hur pedagogerna medvetet arbetar med sprÄk i miljön för att stödja barns sprÄkutveckling i deras utvecklingzon med sÀrskilt fokus pÄ en jÀmstÀlld förskoleverksamhet. ? Hur beskriver pedagogerna pojkars respektive flickors sprÄkliga intresse pÄ förskolan? ? Hur beskriver pedagogerna ur ett genusperspektiv sitt arbete med barns sprÄk?? Hur kan pedagoger stödja och stimulera barns sprÄkliga lÀrande?Teori: SprÄkteori, genusteori och sociokulturell teori.Metod: Etnografisk ansats med deltagande observationer och samtalsliknande intervjuer med fyra förskollÀrare och en specialpedagog anvÀndes till studien. Studien anvÀnde en kvalitativ analys av data för att besvara frÄgorna. Resultat: I förskolan befinner sig barn och pedagoger stÀndigt i en social interaktion.

BAKGRUND: Hur kan pedagogers förestĂ€llningar och arbete i verksamheten frĂ€mja barnssprĂ„kutveckling? Barns sprĂ„kutveckling kan ses ur olika aspekter som lĂ€sning, skrivning ochkommunikation. Detta Ă€r nĂ„got vi belyser i bakgrunden genom att lyfta betydelsen avsprĂ„karbetet i verksamheterna. Miljö, arbetssĂ€tt och bemötande Ă€r olika omrĂ„den sompedagoger kan forma för sprĂ„kutveckling.SYFTE: Syftet med denna undersökning Ă€r att ta reda pĂ„ nĂ„gra pedagogers förestĂ€llningarkring barns sprĂ„kutveckling, samt hur de arbetar för att stödja sprĂ„kutvecklingen.METOD: Vi har anvĂ€nt oss av kvalitativ metod, tillvĂ€gagĂ„ngssĂ€ttet har varit intervju ochobservation. Åtta pedagoger har intervjuats i fem olika verksamheter, bĂ„de ifrĂ„n förskola ochfrĂ„n förskoleklass.

Att dokumentera och följa barns lĂ€rande och utveckling Ă€r en enormt viktig del i förskolans verksamhet, Ă€ven att utvĂ€rdera den pedagogiska verksamheten har fĂ„tt en betydande roll i förskolans lĂ€roplan. Detta sker bland annat genom pedagogisk dokumentation. Även naturvetenskapen har fĂ„tt en vĂ€sentligt plats i förskolans lĂ€roplan. DĂ€rigenom kommer vĂ„rt syfte i att fĂ„ förstĂ„else för valet av innehĂ„ll som pedagoger gör i barns lĂ€rprocesser inom Ă€mnesomrĂ„det naturvetenskap i den pedagogiska dokumentationen. Vi har tagit del av fyra  dokumentationer frĂ„n tvĂ„ förskolor med barn i Ă„ldrarna tre till fem Ă„r.

LÀroplan för förskolan Lpfö 98 (skolverket, 2011) har reviderats 2010 och ett av de förtydliganden som gjorts berör strÀvansmÄlen för naturvetenskap. LÀroplanen skriver fram att barn har ett naturligt intresse och nyfikenhet för naturvetenskap. Detta intresse och denna nyfikenhet behöver tillvaratas av förskollÀrarna för att barnen bland annat ska utveckla ett engagemang för naturvetenskap, och fÄ tillgÄng till den kunskap som hÀr erbjuds. Vidare Àr det av vikt att barnen i förskolan omges av förskollÀrare med positiva attityder till naturvetenskap, som uppmuntrar till nyfikenhet och kreativitet (Utbildningsdepartementet, 2010) Med avstamp i det ovannÀmnda avseende lÀroplanen har jag gjort en kvalitativ intervjustudie med förskollÀrare vid fyra förskolor. Syftet med detta var att ta reda pÄ hur förskollÀrare skapar förutsÀttningar för barns utveckling av och förstÄelse för naturvetenskapliga fenomen.

Bakgrund: Barn med Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD) har svÄrigheter med uppmÀrksamhetsförmÄga samt impulsivt och hyperaktivt beteende. Arbetsterapeuter genomför interventioner med mÄl att förbÀttra barns förutsÀttningar för lÀrande och att utvecklas socialt, teoretiskt och aktivitetsmÀssigt. Studiens syfte Àr att beskriva arbetsterapeutiska interventioner och dess effekter pÄ inlÀrningsförmÄgan hos barn i Äldern 6-12 Är med Attention Deficit Hyperactivity Disorder.Metod: Studien Àr gjord i form av en litteraturöversikt utifrÄn aktuell publicerad empirisk forskning. Resultatet bygger pÄ 13 artiklar som beskriver effekten av arbetsterapeutiska interventioner.Resultat: Resultatet beskriver hur arbetsterapeuter arbetar med barn med ADHD genom att anpassa miljön, arbeta med barns förmÄga att fungera i social kontext, pÄverka barns kognitiva kapacitet och anpassa aktivitet. Interventionerna beskrevs generellt ha en positiv effekt pÄ den problematik mÄlgruppen barn med ADHD har.Slutsats: Interventionerna pÄverkar och visar effekt pÄ faktorer viktiga för barns inlÀrningsförmÄga och utveckling.

BakgrundVÄr undersökning grundar sig i tidigare forskning, styrdokument och litteratur som pÄ olika sÀtt berör barns möjligheter till rörelselek. Vi har valt ut tre viktiga delar som har stor inverkan pÄ denna typ av lek. Dessa Àr utegÄrdens betydelse, barns motoriska utveckling och pedagogens förhÄllningssÀtt.SyfteVi vill undersöka hur förskolans utegÄrd samt pedagogens förhÄllningssÀtt pÄverkar barns möjligheter till rörelselek utomhus.MetodVÄr undersökning Àr en kvalitativ studie dÀr observation samt fokusgruppsintervju har anvÀnts som redskap.ResultatI vÄr studie har det visat sig att utegÄrdens utformning, naturtillgÄngar och material har stor betydelse för barnens möjlighet till rörelselek och dÀrmed möjlighet att utveckla sin motorik. Utformningen har ocksÄ betydelse för gÄrdens anvÀndning. FörÀndringar i denna miljö kan ske med enkla medel men ofta finns begrÀnsningar i form av kommunala beslut.

Mitt examensarbete handlar om vad barn tycker Àr viktigt för att ha det bra, hur barn har det idag och vad de har för framtidstro. Jag bestÀmde mitt Àmne för examensarbetet efter att ha lÀst en mycket intressant bok, Hartman, S. (1986) Barns tankar om livet. Det Àr en bok som vÀcker tankar kring barn och livsfrÄgor, med mÄnga intressanta undersökningar om vad barnen tycker i viktiga frÄgor. Det var Hartmans undersökning om barns framtidstro som frÀmst vÀckte mitt intresse.