BakgrundHÀr presenteras tidigare forskning och litteratur som berör barns skapande aktiviteter och de förutsÀttningar som möjliggör och stöttar barns utveckling i förskolan. I detta avsnitt lyfts bland annat betydelsen som skapande kan ha för barn och deras utveckling, hur pedagogens förhÄllningssÀtt pÄverkar tillgÀnglighet till skapande samt val av material. Dessutom beskrivs hur miljön kan pÄverka och möjliggöra en tillÄtande, utforskande och utvecklande verksamhet.SyfteSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka smÄ barns möjligheter till skapande genom ett utvecklingsarbete.MetodVi har valt att genomföra en kvalitativ studie i form av ett utvecklingsarbete med inspiration frÄn etnografin. Observationer anvÀndes för att undersöka barnens skapande möjligheter. DÀrefter planerades och iordningsstÀlldes en ateljé som sedan introducerades för barn och pedagoger under tvÄ veckor.

Anknytningssystemet har visat sig vara en viktig del i barns trygghet och Ă€r kanskenyckeln till barns utveckling och lĂ€rande. Tidigare forskning visar att en trygg anknytning ger utlopp Ă„t lusten att upptĂ€cka och pröva nya erfarenheter av bĂ„de aktiviteter och relationer till andra mĂ€nniskor, en otrygg anknytning hĂ€mmar barnet och leder till Ă€ngslan och osĂ€kerhet (Kihlbom, Lidholt & Niss, 2009).Syfte med studien Ă€r att undersöka hur förskollĂ€rare ser pĂ„ begreppet trygghet, hur de skapar en trygg miljö samt vilka samband de ser mellan barns trygghet och barns utveckling och lĂ€rande i förskolan. För att besvara vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar sĂ„ anvĂ€ndes intervjuer som metod. Åtta förskollĂ€rare har intervjuats pĂ„ tre olika förskolor.VĂ„ra resultat utifrĂ„n litteraturgenomgĂ„ngen visar att pedagoger som Ă€r engagerade och intresserade av varje enskilt barn tillför en god möjlighet för en trygg anknytning. En trygg anknytning visar att barn vĂ„gar ta för sig i verksamheten, otrygga barn behöver en vuxen nĂ€ra till hands för att fĂ„ mer framgĂ„ng i sitt lĂ€rande.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagogerna beskriver och uppfattar sin livsvÀrld i en förskola dÀr de arbetar tillsammans med barn och barns lÀrande och utveckling. ForskningsfrÄgorna som har besvarats Àr: Hur upplever pedagogerna sitt arbete i förskolan? Vad upplever pedagogerna att det finns för problem och förtjÀnster med att arbeta i förskolan? Studien har ett hermeneutiskt angreppssÀtt och fem pedagoger har intervjuats samt observationer har genomförts. Resultatet visar att pedagogerna till största del upplever sitt arbete som glÀdjefullt och detta beror till stor del pÄ den aktuella förskolans beskaffenhet. Problematiken Äterfinns dÄ pedagogerna upplever att de verkar i för stora barngrupper och Àr för styrda av riktlinjer och kunskapskrav som inte Àr deras egna.

Under ho?stterminen 2013 fo?ljde vi ett projekt mellan en kulturskola och en grundskola, vilka vi i texten helt enkelt kommer att kalla Kulturskolan och Grundskolan. Projektet var ett led i ett utvecklingsarbete som pa?gick pa? Kulturskolan, och gick ut pa? att en av Kulturskolans dramapedagoger skulle arbeta med klass 4B pa? Grundskolan, info?r redovisningar som eleverna skulle ha?lla senare under terminen, inom a?mnet NO. Parallellt med detta hade klass 4A samma uppgift i NO, men inget samarbete med Kulturskolans dramapedagog.

Syftet med studien var att unders?ka och belysa hur undervisningspraktiken i f?rskolan kunde anpassas f?r att fr?mja delaktighet f?r barn i sv?righeter. Genom att identifiera och analysera de f?ruts?ttningar och resurser som p?verkar undervisningen syftade studien till att bidra till ?kad kvalitet och likv?rdighet. Studien syftade ocks? till att ge specialpedagoger verktyg och insikter f?r att f?rb?ttra undervisningspraktiken och d?rmed st?dja alla barns l?rande och utveckling. I studien intervjuades ?tta f?rskoll?rare med semistrukturerade intervjuer utifr?n det som s?gs, g?rs och relateras i undervisningspraktiken kopplat till studiens syfte.

Syfte: Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ hur miljön pÄ förskolan ser ut idag, med tanke pÄ barnens lÀrande och utveckling och vad pedagogerna anser om miljön.Metod: Kvalitativa metoden med ostrukturerade intervjuerResultat: UtifrÄn observationer och intervjuer av pedagoger pÄverkar inomhusmiljön barns utveckling och lÀrande..

VÄrt examensarbete handlar om barns hÀlsa och hur barngrupperna pÄ förskolorna har förÀndrats i ett historiskt perspektiv. VÄrt syfte har varit att undersöka hur sjukfrÄnvaron ser ut pÄ tre olika förskolor. FrÄgestÀllningarna vi utgÄtt frÄn nÀr vi skrivit vÄrt arbete Àr: Hur ser barns sjukfrÄnvaro ut, pÄ olika typer av förskolor? Hur har de aktuella barngrupperna och barnens hÀlsa och utevistelse förÀndrats under Ären? Hur pÄverkas barnens fysiska aktivitet av förÀldrarnas motionsvanor? ser.

Studien syftade till att undersöka inomhusmiljön pÄ förskolor och vilka förutsÀttningar och hinder för barns utveckling och lÀrande som miljön kan innebÀra. Studien utgick frÄn tre frÄgestÀllningar som belyser hur den fysiska miljön i förskolan Àr anordnad, hur barnen interagerar i miljön och vad det i sin tur kan innebÀra för barns utveckling och lÀrande. Studien genomfördes vid tvÄ förskolor och sju lÀrare och 16 barn deltog. Gruppintervjuer med verksamheternas lÀrare, samt observationer av barnens interaktioner i rum och miljöer anvÀndes som undersökningsinstrument för att samla empiri till studien.Resultatet visade att förskolornas miljöer var planerade utifrÄn lÀrarnas tankar om barns behov och intressen, samt vilka förmÄgor lÀrarna ansÄg att barnen behövde utveckla. Av resultatet framgick Àven att den miljö och det material som tilltalade barnen mest, var den miljö som gjorde det möjligt för barnen att lÄta deras egen fantasi och lek fÄ vara utgÄngspunkten i deras aktiviteter.

MÄnga forskare menar att det knappast gÄr att skilja lek frÄn lÀrande och att lek har betydelse för barns utveckling. Med utgÄngspunkt i detta har vi i vÄr studie undersökt hur leken kan förstÄs som ett redskap för barns lÀrande i undervisningen i grundskolan (Är 1-6). Det vi har fokuserat oss pÄ Àr lÀrandet som har karaktÀren av lek som till exempel spel, dramalek, sÄnglek, matte- och skrivlekar. Genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger har vi fÄtt ta del av dessa pedagogers tankar och idéer kring lek och lÀrande. Med vÄr studie fann vi att pedagogerna menade att leken har stor betydelse för barns lÀrande och genom att ta tillvara pÄ leken, ?naturens egen fiffiga pedagogik?, blir det roligare att lÀra sig.

Studiens syfte Àr att belysa förskollÀrares arbetssÀtt med matematik i förskolan. Undersökningen bygger pÄ intervjuer med fem verksamma förskollÀrare med lÄng arbetslivserfarenhet. Fokus ligger pÄ hur förskollÀrare stimulerar och utmanar barnen i sin matematiska utveckling och hur de kan stödja barnen att urskilja ett matematiskt innehÄll. Arbetets empiri bestÄr av data frÄn intervjuerna som vi skrivit ut och sammanstÀllt för analys utifrÄn syftet och forskningsfrÄgorna. Resultatet redovisas i form av teman som framkommit under analysen och vi belyser dessa med korta citat frÄn intervjuerna.

Syftet var att studera sprÄkets utveckling genom lek för barn som har svenska som andrasprÄk samt hur lÀrarna gynnar andrasprÄksbarns sprÄkutveckling. Detta ville vi uppnÄ via lÀrarnas uppfattning om sprÄkutveckling. ForskningsfrÄgorna: Vad anser lÀrarna om andrasprÄksbarns sprÄkutveckling genom lek? Hur Äterger lÀrarna att de frÀmjar andrasprÄksbarns sprÄkutveckling? Tio intervjuer genomfördes med lÀrare pÄ tre olika skolor i Eskilstuna kommun. Resultatet visade att andrasprÄksbarns sprÄk­utveckling stimuleras bÀst genom leken.

Denna studie syftar till att undersöka pedagogernas synsÀtt pÄ uppdraget om en likvÀrdig utbildning, med avseende för barns olikheter i förskolans verksamhet.Metoden som anvÀnts i undersökningen Àr kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare och en specialpedagog i olika förskolor i Blekinge. Jag har spelat in intervjuerna och dÀrefter transkriberat dem. Det materialet som jag samlat in har jag utifrÄn ett kritiskt utvecklingspsykologiskt perspektiv med koppling till pedagogisk-och specialpedagogisk forskning analyserat.Resultatet jag kommit fram till Àr att pedagogerna har ett gemensamt mÄl om en likvÀrdig förskola för alla barn oavsett vilka olikheter barnen har. Pedagogernas synsÀtt Àr att man ska utgÄ frÄn barnens nivÄ, skapa en utbildning dÀr alla barn kÀnner sig delaktiga och att det finns en gemenskap.  För att skapa en likvÀrdig utbildning menar pedagogerna pÄ att man mÄste möta barnen utifrÄn deras erfarenheter, förutsÀttningar samt pÄ nivÄn barnen befinner sig pÄ.

BakgrundFörskolans uppdrag Àr att lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande (Lpfö98, rev.2010,s.5) dÀrför bör lÀrare i förskolan vara uppmÀrksamma pÄ samt förstÄ den roll de har som samtalspartners och kunskapsförmedlare och vikten av att iscensÀtta varierande samtalssammanhang för att frÀmja barns utveckling och lÀrande. I samtal, dÀr barn och vuxna deltar, kan förskolebarnerhÄlla en förstÄelse för sig sjÀlva, för andra mÀnniskor och sin omvÀrld.SyfteSyftet med denna studie Àr att med utgÄngspunkt i ett utvecklingsarbete undersöka samtalet som pedagogiskt verktyg betrÀffande förskolebarns inflytande, delaktighet samt lÀrande i ettprojektarbete med didaktiskt material som hjÀlpmedel. Syftet Àr dessutom att belysaförskollÀrares förestÀllningar kring samtalet som pedagogiskt verktyg efter genomfört utvecklingsarbete.MetodMetoden för studien utgörs av en kvalitativ etnografisk forskningsansats, med utgÄngspunkt i ett mindre utvecklingsarbete med intervjuer och observationer som redskap.ResultatEfter avslutat utvecklingsarbete ger förskollÀrarna uttryck Ät att barnen erhÄller reellt inflytande samt att ett mer nyanserat lÀrande möjliggörs med utgÄngspunkt i samtalet. Barnen Àr aktivt delaktiga i det samtalssammanhang som utvecklingsarbetet utgör dÄ de fÄr medverkautifrÄn egna villkor. FörskollÀrarnas förestÀllningar kring den egna rollen som barns samtalspartners har efter utvecklingsarbetet blivit tydligare..

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur pedagoger förhÄller sig till utomhusdidaktik pÄ sex utvalda förskolor. För att ta reda pÄ vilka möjligheter och hinder det finns med att arbeta utomhus med barnen samt hur pedagogerna tar tillvara pÄ nÀrmiljön intervjuade vi sex förskollÀrare. LitteraturgenomgÄngen visar pÄ positiva resultat vad det gÀller barns motoriska och intellektuella utveckling. UtifrÄn detta samt egen erfarenhet fann vi det intressant att undersöka hur pedagogerna utifrÄn sin roll tar tillvara pÄ olika lÀrmiljöer utomhus. Resultatet visar pÄ ett positivt synsÀtt till utomhusvistelse men att pedagogens engagemang har betydelse för hur planerade och spontana aktiviteter tas tillvara pÄ.

Enligt lÀroplanen för förskolan ska förskolan erbjuda barn en lÀrmiljö dÀr de kan vÀxla mellan olika aktiviteter sÄvÀl inomhus som utomhus. Studiens syfte Àr att undersöka de förutsÀttningar som olika leksaksförrÄds material erbjuder för barns lek och samspel under deras utevistelse. Vidare Àr syftet att ta reda pÄ hur förskollÀrare förhÄller sig till olika typer av leksaker och saker att leka med ute pÄ gÄrden. Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ metodansats genom tre observationer och sex intervjuer. Genom dessa undersöker vi tre förskolors leksaksförrÄd och material som barnen har tillgÄng till i sin utevistelse samt sex förskollÀrares resonemang kring dessa.Resultatet visar pÄ att förskollÀrare har olika resonemang och uppfattningar kring materialets olika funktioner för barns lÀrande och utveckling av materialets anvÀndning. Dessa funktioner pÄverkas av barns tillgÀnglighet och pedagogers förhÄllningssÀtt.