Den hÀr studien undersöker elever genom en enkÀtundersökning i Ärskurs 6 om deras förstÄelse för hÄllbar utveckling och vad de vill arbeta med. Syftet Àr ocksÄ att belysa hur de vill bli delaktiga i arbetet med hÄllbar utveckling. Det som framkommer i enkÀtundersökningen analyseras och den visar pÄ ett stort intresse frÄn elevernas sida. Studien visar att begreppet hÄllbar utveckling Àr otydligt för eleverna, Àven om de har arbetat med en del av de olika omrÄdena under terminen. Redan 1987 faststÀlldes det i Brundtland kommissionen begreppet hÄllbar utveckling och vad det stÄr för, och svenska politiker tog beslut att det skulle genomsyra den nya LÀroplanen frÄn 2011.

(svenska):Examensarbetet Pedagogens roll i barns sprÄkutveckling, Àr skriven av Mercedes Loredo Skoghagen och Tarja Karjalainen Andersson. I vÄrt arbete har vi undersökt hur pedagoger frÄn tvÄ skilda förskolor frÄn olika stadsdelar i Malmö arbetar med barns sprÄkutveckling. Vi har studerat hur pedagogerna tÀnker kring barns sprÄk och deras instÀllning till de metoder som de anvÀnder sig av. Vi fick reda pÄ hur pedagogerna arbetar för att fÄ förÀldrarna involverade i deras barns sprÄkutveckling samt tagit reda pÄ hur arbetssÀttet skiljer sig Ät i förskolorna. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa metoder för vÄr studie. Det empiriska materialet grundar sig pÄ intervjuer med tio pedagoger med fokus pÄ deras sprÄkarbete.

IT inom va?rden blir allt vanligare och med det mo?jligheterna till kommunikation mellan patient och va?rdgivare. Denna uppsats syfte a?r att underso?ka vilken nytta och mo?jligheter ljud- och videokommunikation kombinerat med samtidig visning av webbplatsen Onkonnect kan erbjuda patienter och va?rdgivare under cancerra?dgivning. Som mo?jliggo?rande teknik fo?r denna kommunikation anva?nds WebRTC.

Syftet med arbetet Àr att undersöka om uppvÀxtmiljön har nÄgon betydelse för barns motoriska utveckling. För att ta reda pÄ detta har vi valt ut fyra skolor. TvÄ skolor i en större stad och tvÄ skolor pÄ landsbygden. Undersökningsgruppen Àr barn, 10 Är, och för att ta reda pÄ deras motoriska fÀrdigheter har vi anvÀnt oss av ett observationsschema, MUGI (Motorisk Utveckling som Grund för InlÀrning). I vÄr kvalitativa undersökning har vi arbetat med en strukturerad observation.

Syftet med examensarbetet Àr att ge en beskrivning av hur förskollÀrare uppfattar barns matematikinlÀrning och hur den matematiska verksamheten integreras i den dagliga verksamheten samt undersöka förskollÀrares uppfattning om den reviderade lÀroplanens utveckling. Arbetets frÄgestÀllningar Àr följande: ? Hur tÀnker förskollÀrarna kring barns lÀrande i relation till matematik? ? Hur beskriver förskollÀrarna sjÀlva sin dagliga verksamhet med fokus pÄ matematiken? ? Hur uppfattar förskollÀrarna att den reviderade lÀroplanen pÄverkat arbetet med matematik? För att besvara frÄgestÀllningarna ovan har intervjuer utfört med sex olika förskollÀrare, pÄ tre olika förskolor. Den insamlade empirin har analyserats och kopplats samman med relevant tidigare forskning. Resultat visar att förskollÀrarnas syn pÄ barns lÀrande gÀllande matematik ter sig olika och att förskollÀrarnas arbetssÀtt skiljer sig Ät.

BAKGRUND:Leken har blivit ett intressant fenomen att studera för psykologer, pedagoger och forskare. Den tillÄts att ta störreplats och pÄ förskolor Àr den en central del i verksamheten och betonas i styrdokument. Att ta tillvara pÄ detlustfyllda lÀrandet och vara lyhörd för vad barn Àr intresserade av Àr viktiga komponenter. Barn i förskolan skallges möjlighet att tillÀgna sig en förstÄelse för sig sjÀlv och sin omvÀrld genom att lÀra och upptÀcka tillsammansmed inspirerande och trygga pedagoger.SYFTE:Studiens övergripande syfte Àr att undersöka, tolka, beskriva och analysera nÄgra pedagogers syn pÄ lekensbetydelse för barns lÀrande och utveckling. Samt undersöka hur dessa pedagoger beskriver att de anvÀnder sig avleken i lÀrandesituationer.METOD:En kvalitativ metod har anvÀnts med intervju som redskap.

Uppsatsens syfte Àr att fÄ en förstÄelse för hur pedagoger arbetar med musik tillsammans med barn i Äldern ett till Ätta Är. Resultatet erhölls genom kvalitativa intervjuer med Ätta pedagoger. Undersökningen visade att pedagogerna tycker det Àr viktigt att anvÀnda musik tillsammans med yngre barn, men hur musik anvÀnds i verksamheten varierade. Av resultatet framgick ocksÄ att pedagogerna anser att musik Àr en artefakt i barns sprÄkliga respektive motoriska utveckling. Litteratur som tagits fram för uppsatsen stÀrker pedagogernas svar.

SyfteStudiens syfte Àr att undersöka pedagogers tankar kring vad som pÄverkar barns identitetsskapande, samt undersöka deras medvetenhet om den makt de har att forma barns identitet, framför allt hos de barn som avviker frÄn normen. Teori Studien har en kvalitativ forskningsansats, med symbolisk interaktionism och sociokulturell lÀrandeteori som teoretisk utgÄngspunkt. Inom dessa teoribildningar ses identitetsutveckling som ett resultat av samspel och relationsskapande mÀnniskor emellan, och sprÄket och samtalet fÄr en viktig roll. Metod Genom fokusgruppintervjuer med pedagoger frÄn förskola och grundskola samtalar pedagoger tillsammans utifrÄn frÄgestÀllningar omkring barns identitetsutveckling och vad som pÄverkar denna utveckling. Resultat Pedagogerna uppvisar en medvetenhet om hur viktig omgivningen Àr för barns identitetsutveckling, och lÀgger framför allt stor vikt vid bemötandet, samspelet och sprÄkets betydelse i identitetsprocessen.

LÀroplanen för förskolan reviderades Är 2010. I den reviderade lÀroplanen förÀndrades en del av innehÄllet. Med den förÀndringen kan man anta att den reviderade lÀroplanen la större betoning av vikten att frÀmja barns utveckling och lÀrande. Barns sprÄkutveckling Àr av stor betydelse i de yngre Äldrarna dÄ sprÄk Àr ett grundlÀggande verktyg för allt lÀrande. Det Àr i samtal och samspel med andra som en stor del av barns sprÄk utvecklas.

Syftet med vÄrt arbete var att belysa vad det Àr för meningserbjudande som barnen tillskriver fritidshemmets verksamhet. Den ledande frÄgan var barns resonemang om lÀrandet liksom fritidshemmets meningsfullhet..

LÄng, Karolina och Ström, Emma (2011) Lekens betydelse för barns sprÄkutveckling i förskolan. Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. Denna studie Àr en undersökning av lekens betydelse för barns sprÄkutveckling i förskolan. Syftet med studien var att undersöka lekens betydelse för barns sprÄkutveckling i den styrda och den fria leken. Studien Àr baserad pÄ lekobservationer och intervjuer med pedagogerna pÄ förskolorna. Under studiens gÄng har vi kunnat se bÄde kommunikation, samspel och talet i leken. Vygotskijs och Piagets teorier och forskning har varit till hjÀlp i analysen.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur personal, elever och nÄgra förÀldrar pÄ StÄnga skola uppfattar att skolan kan stÀrka barns sociala kompetens med SET (social och empatisk trÀning) som metod. Studien bygger pÄ skolan och hemmets gemensamma ansvar för barnens fostran, utveckling och utbildning.I litteraturgenomgÄngen definieras begrepp inom social kompetens, och metoder som frÀmjar social kompetens presenteras.Den empiriska undersökningen bygger pÄ observationer, intervjuer samt enkÀtinsamlingar som utfördes i samband med ett besök pÄ StÄnga skola. Arbetet med SET undersöktes. Studien visar att arbetet med Livskunskap Àr viktigt, men huruvida det stÀrker barns sociala kompetens eller ej har inte kunnat pÄvisas mer Àn som en observerbar förÀndring gÀllande elevernas förhÄllningssÀtt, beteende och bemötande..

Digitala verktyg och barns sk?rmanv?ndning ?r ett kontroversiellt ?mne vars plats i f?rskolan f?r tillf?llet diskuteras. L?roplanen f?r f?rskolan (2018) ?r f?rskolans mest centrala styrdokument som anger m?l och riktlinjer f?r utbildningen. I l?roplanen f?r f?rskolan st?r det framskrivet att f?rskoll?rare ansvarar f?r att varje barn ska f? anv?nda digitala verktyg p? ett s?tt som stimulerar utveckling och l?rande.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur pedagoger frÀmjar barns muntliga sprÄkutveckling. Avsikten Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur pedagogerna ser pÄ sin egen roll i barns muntliga sprÄkutveckling. Studiens teoretiska utgÄngspunkter Àr det sociokulturella perspektivet samt Vygotskijs tankar om ?den nÀrmaste utvecklingszonen? dÀr barnen blir utmanade i sin utveckling med hjÀlp av en vuxen. I litteraturdelen tar vi upp barns sprÄkutveckling, pedagogens roll i barns sprÄkutveckling, metoder som frÀmjar barnens sprÄkutveckling samt styrdokumenten.

Syftet med denna studie Àr att jÀmföra förskolans gÄrd och skogen sett utifrÄn barns grovmotoriska utveckling. Syftet Àr Àven att se om det Àr av nÄgon betydelse att lÀmna förskolans gÄrd för en utflykt till skogen för att grovmotoriken ska stimuleras ytterligare.  FrÄgor som tas upp Àr vilka möjligheter och hinder för grovmotorisk utveckling som finns i varje miljö, vilka grovmotoriska grundformer barnen anvÀnder och i vilken utstrÀckning. Genom att observera barnen i den fria leken, placera stegrÀknare pÄ vissa barn och utföra platsobservationer över förskolans gÄrd och de tre olika skogsmiljöerna besvaras ovanstÄende frÄgor. Resultatet visar pÄ att den gÄrd som i studien observeras har alla möjligheter att bidra till barnens grovmotoriska utveckling medan skogsmiljöerna ger olika förutsÀttningar beroende pÄ vilken skog som besöks. Resultatet visar dock att barnen gÄr i snitt fler steg och Àgnar sig Ät fler grovmotoriska aktiviteter i skogen Àn pÄ gÄrden.