Sök:

Sökresultat:

5470 Uppsatser om Barns utemiljö - Sida 58 av 365

LÀsning eller nya medier - en studie av barns lÀs- och medievanor

Litteratur har idag konkurrens frÄn mÄnga andra slags medier, sÄ som tv, film, Internet, och tv-spel. Dessa medier kallas Àven för populÀrkultur. MÄnga barn idag anvÀnder sig av dessa medier och de tar stor plats i barnens liv. De starka lÀsarna bland barn i Ärskurs 4 i Sverige har minskat mellan 2001 och 2006 enligt en kunskapsöversikt som Skolverket presenterar. Syftet med vÄr undersökning Àr att fÄ kunskap om hur barns anvÀndning av litteratur och medier ser ut för att som lÀrare sedan kunna tillÀmpa denna kunskap i vÄr undervisning. I diskussionen Äterkommer vi med hur dessa kunskaper kan anvÀndas. För att uppnÄ vÄrt syfte har en kvantitativ undersökning med 98 enkÀteter genomförts samt kvalitativa intervjuer gjorts med 12 barn i Ärskurs tre och Ärskurs fem pÄ tvÄ olika skolor.

Etiska dilemman inom ambulanssjukvÄrden. : Upplevelser och hantering.

Tidigare forskning behandlar vad och hur mycket barn Àter samt hur mycket och pÄ vilket sÀtt barn Àr fysiskt aktiva. Syftet med studien var dÀrför att beskriva förskolepersonals syn pÄ smÄ barns rörelse- och matvanor samt pÄ hur de kan stötta förÀldrar till att skapa hÀlsosamma vanor för sina barn. Sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med personer som arbetat inom förskola i minst 15 Är. Intervjuerna spelades in med hjÀlp av diktafon vartefter de transkriberades och analyserades. Resultatet kunde delas in i tre kategorier: SmÄ barns rörelse- och matvanor pÄ och utanför förskola, Faktorer som pÄverkar smÄ barns rörelse- och matvanor samt Kommunikation som stöd till förÀldrar.

Pedagogiska processer i utemiljön

Undersökningens syfte har varit att studera hur barn upplever sitt lÀrande i utomhusmiljön och hur pedagogerna anvÀnder utomhusmiljön för barns lÀrande pÄ en förskola. Som metod har anvÀnts observationer och samtal med sex pedagoger och Ätta barn. Observationerna av tvÄ olika förskolegÄrdar har skett under vintern och vÄren. Tidigare genomförd forskning visar pÄ att utevistelse för barn Àr viktig, dÄ alla deras sinnen stimuleras av att vara ute. I samtalen med barn och pedagoger anvÀndes den kvalitativa ansatsen fenomenografi, för att studera det fenomen som undersökningen handlar om, det vill sÀga hur barn och vuxna har upplevt sin utemiljö pÄ förskolan.

?Delaktighet, ett sjÀlvklart begrepp? : En studie av hur pedagogerna resonerar kring betydelsen av barns delaktighet och inflytande över sitt lÀrande i förskolans vardag

Syftet med studien Àr att belysa hur pedagoger resonerar kring betydelsen av barns delaktighet och inflytande över sitt lÀrande i förskolans vardag. Jag har försökt att tydligöra vad som skapar möjligheter och hinder genom kvalitativ studie med pedagogerna i förskolan. Jag har undersökt vad som utgör delaktigheten i barns lÀrande, sammanhang, tillÀmpningar, hinder, och barns olika förutsÀttningar samt sökt likheter och skillnader mellan pedagogernas svar.Resultaten i studien visar att kommunikation, integritet, miljö och kunskap har en central betydelse i det sociokulturella perspektivet. Pedagogernas barnsyn och förhÄllningssÀtt pÄverkar bÄde medvetet och omedvetet handlingar och omdömen i deras arbete. Pedagogerna i studien uppmÀrksammade vad mÄngfaldighet innebÀr genom att beskriva alla barns unika egenart och att varje barn bÀr med sig olika familjekulturer in till förskolans arena.

Trygghetens betydelse i förskolan : Innebörden av begreppet trygghet

Anknytningssystemet har visat sig vara en viktig del i barns trygghet och Ă€r kanskenyckeln till barns utveckling och lĂ€rande. Tidigare forskning visar att en trygg anknytning ger utlopp Ă„t lusten att upptĂ€cka och pröva nya erfarenheter av bĂ„de aktiviteter och relationer till andra mĂ€nniskor, en otrygg anknytning hĂ€mmar barnet och leder till Ă€ngslan och osĂ€kerhet (Kihlbom, Lidholt & Niss, 2009).Syfte med studien Ă€r att undersöka hur förskollĂ€rare ser pĂ„ begreppet trygghet, hur de skapar en trygg miljö samt vilka samband de ser mellan barns trygghet och barns utveckling och lĂ€rande i förskolan. För att besvara vĂ„ra frĂ„gestĂ€llningar sĂ„ anvĂ€ndes intervjuer som metod. Åtta förskollĂ€rare har intervjuats pĂ„ tre olika förskolor.VĂ„ra resultat utifrĂ„n litteraturgenomgĂ„ngen visar att pedagoger som Ă€r engagerade och intresserade av varje enskilt barn tillför en god möjlighet för en trygg anknytning. En trygg anknytning visar att barn vĂ„gar ta för sig i verksamheten, otrygga barn behöver en vuxen nĂ€ra till hands för att fĂ„ mer framgĂ„ng i sitt lĂ€rande.

Barns inflytande i förskolans vuxenstyrda aktiviteter : En observationsstudie med modellen institutionella demokratihÀndelser som analysverktyg

Syftet med studien var att belysa barns inflytande i förskolans vuxenstyrda aktiviteter. För att undersöka syftet anvÀndes metoder i form av observationer med videoinspelning och fÀltanteckningar. Syftet bröts ner i fyra frÄgestÀllningar som sökte svar pÄ hur barnen utövar inflytande samt hur detta inflytande bemöts av pedagogerna. Vidare sökte frÄgorna Àven svar pÄ hur pedagogernas bemötande samt aktiviteternas genomförande pÄverkar barnens inflytande, frÄgor av en mer analytisk karaktÀr. Studiens teoretiska ramverk bestÄr av den sociokulturella teoribildningen och vid analysarbetet anvÀndes det teoretiska analysverktyget Institutionella demokratihÀndelser.

Matematik pÄ ett lustfyllt sÀtt i meningsfulla sammanhang : - Hur pedagoger i förskola och förskoleklass kan arbeta med grundlÀggande taluppfattning

                    Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ hur pedagoger i förskola och förskoleklass kan arbeta för att göra barns lÀrande kring grundlÀggande taluppfattning lustfyllt i meningsfulla sammanhang. Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare och tvÄ matematikutvecklare. Vi anvÀnde oss av semistrukturerade frÄgor. Av resultaten framgÄr att pedagogerna har en medveten och strukturerad planering dÀr barnen utmanas pÄ rÀtt nivÄ. Pedagogerna bÄde vÀcker intresse för matematik och tar tillvara pÄ barnens egna idéer. Det gör att barnens grundlÀggande taluppfattning stÀrks pÄ ett lustfyllt och meningsfullt sÀtt och barnen utvecklar lust att lÀra och tillit till sin egen förmÄga. Slutsatserna av undersökningen Àr att dialogen mellan pedagog och barn Àr mycket betydelsefull.

Kompismassage i förskolan: ett verktyg för att utveckla
barns sociala kompetens?

Syftet med vÄrt examensarbete var att undersöka om förskollÀrare upplever att kompismassage har inverkan pÄ barnens utveckling av social kompetens och i sÄ fall hur det visar sig? Eftersom vi var intresserade av förskollÀrarnas upplevelser valde vi att göra kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare som regelbundet anvÀnder sig av kompismassage i förskolan. Resultatet visar att förskollÀrarna upplever att kompismassage har inverkan pÄ utvecklingen av barnens sociala kompetens. VÄr slutsats Àr att kompismassage kan anvÀndas som ett verktyg för att utveckla barns sociala kompetens, som en del i en verksamhet prÀglad av en helhetssyn pÄ lÀrande..

Den fria lekens betydelse för barns sociala samspel

Vad sÀger litteraturen samt barn sjÀlva om deras sociala betydelse i den fria leken? Hur fungerar samspel, vÀnskap och vilka kÀnslor finns med nÀr barn leker? Vi tycker det Àr intressant och kommer att belysa detta utifrÄn vÄr problemprecisering, vilken betydelse har den fria leken för barns samspel? För att ta reda pÄ detta har vi anvÀnt oss av kvalitativ metod genom intervjuer och videoinspelningar som vi har gjort tillsammans med barn i Äldrarna fyra och fem Är. I resultatet kan vi se hur viktig den fria leken Àr för barns sociala utveckling och hur samspelet fungerar samt hur viktiga de sociala lekreglerna Àr för barn. VÄra teoretiska grunder vilar pÄ Fredrich Fröbel, Lev S Vygotskij och Erik H Erikson. Fröbel var en stor inspiratör till pedagogiken i förskolan och han lade en stor vikt vid leken.

Barns gemensamma lek i förskolan

Vi har studerat yngre barn i den fria leken, det vi betraktat Àr den kommunikation och det sociala samspel som uppstÄr i lekvÀrlden. Genom att analysera och reflektera vÄrt datamaterial har vi kommit fram till att barnen vÀljer att leka i mindre grupper och gÀrna med samma kamrater. Ibland kan barnen vÀlja att leka i en större grupp om temat inbjuder till att vara mÄnga. Vi mÀrkte en skillnad vid dialogerna i leken, de Àldre barnens konversation var innehÄllsrikare Àn de yngre barnens. Under forskningens gÄng har vi sett att fast det sker förÀndringar i leken fortsÀtter barnens lektema utan avbrott.

"Att ha inflytande handlar inte om att bestÀmma och att alltid göra som man vill": FörskollÀrares förhÄllningssÀtt till barns inflytande i förskolan

VÄr studie har som syfte att undersöka nÄgra förskolelÀrares syn pÄ barns inflytande och dess betydelse för lÀrandet. Vi skapade en bild av hur pedagoger ser pÄ begreppet inflytande och hur de vÀljer att tillÀmpa det i det pedagogiska arbetet med barnen. Vi anser att inflytande Àr en viktig del i barnets utveckling till att bli sjÀlvstÀndiga demokratiska medborgare. Vi har undersökt hur pedagogerna förhÄller sig till inflytande och hur det kan vara sammankopplat till vilken barnsyn pedagogen besitter. Vi har valt att genomföra vÄr studie genom att tillÀmpa kvalitativa forskningsintervjuer för att fÄ en större förstÄelse kring detta fenomen, dÀr vi har intervjuat sex förskollÀrare pÄ tvÄ olika förskolor inom LuleÄ kommun.

"Hoppe dÀr!" - en studie om barns samspel under inskolningen pÄ förskolan

Inför starten av en ny förskola vÀcktes vÄrt intresse för hur samspelen mellan de yngre barnen gestaltar sig under inskolningen. Vi har tagit utgÄngspunkt i den tidigare forskningen om de yngre barnens samspel i förskolan. I den teoretiska förankringen valde vi att anvÀnda oss av Sterns teorier om barns sjÀlvutveckling och av Merleau-Pontys tan-kar om kroppens betydelse för vÄr förstÄelse av omvÀrlden. Syftet med under-sökningen var att studera barns samspel under inskolningen. VÄr frÄgestÀllning Àr: Vad hÀnder i samspelet mellan de yngsta barnen (1-3 Är) under inskolningen pÄ för-skolan? Undersökningen genomfördes i tvÄ förskolegrupper med hjÀlp av videokamera och lö-pande protokoll.

Barns olikheter : Personals syn pÄ normer och vÀrden i förskolan

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ pedagogerna tankar kring normalitet, barns olikheter samt normer och vÀrden.I bakgrunden beskrivs det sociokulturella perspektivet, normalitet och förskolan som normaliseringspraktik. Vidare beskrivs normkritiskt perspektiv lite kort.Studien Àr gjord pÄ tvÄ mindre orter pÄ smÄlands ostkust och sammanlagt har Ätta personal med olika profession intervjuats.Resultatet visar att den tillfrÄgade personalen pÄ de tvÄ förskolorna menade att en central frÄga pÄ förskolan nÀr det gÀllde normer och vÀrden var alla barns lika vÀrde och att alla hade rÀtt att vara den de Àr. IstÀllet för att kritisera barnen för deras tillkortakommanden skulle barnen lyftas och fÄ sina företrÀden uppmÀrksammade. LÀroplanens och likabehandlingsplanens betydelse var tydlig. Vidare menade personalen att normbegreppet och vad som kan tolkas som normalt var nÄgot som kunde problematisera deras arbete och deras instÀllning till barnen.

NÀrvarande men sÀllan aktivt deltagande : En studie av gymnasieelever i idrott och hÀlsa-undervisningen

Syftet med denna studie Àr att fÄ kunskap om hur pedagoger i förskolan beskriver att de arbetar med naturvetenskap och barn i Äldern 1-3 Är samt hur de beskriver sina erfarenheter av hur barn lÀr sig naturvetenskap. För att söka denna kunskap anvÀndes följande frÄgestÀllningar: ?Hur beskriver pedagoger sina erfarenheter av hur smÄ barn lÀr sig naturvetenskap??, ?Vad beskriver pedagoger att smÄ barn i förskolan behöver lÀra sig i naturvetenskap??, ?PÄ vilket sÀtt uttrycker pedagoger att de skapar förutsÀttningar för smÄ barns naturvetenskapliga lÀrande??, samt ?Hur beskriver pedagoger att de arbetar med naturvetenskap med smÄ barn??. Studien har genomförts genom intervjuer med fem pedagoger i en kommun i Mellansverige. Respondenterna anser att barns naturvetenskapliga lÀrande handlar om att barn fÄr undersöka, utforska och uppleva naturvetenskap med sin kropp.

Rörelse och motorik i förskola och förskoleklass : FörskollÀrares medvetenhet och kunskap kring motorisk trÀning

Syftet med undersökningen Àr att ta reda pÄ om förskollÀrare i förskola och förskoleklass arbetar medvetet med motorik och rörelse för att frÀmja barns inlÀrning och utveckling. Det finns forskning som visar att barn idag Àr mer stillasittande Àn förut och att det hÀmmar deras motoriska utveckling och koncentrationsförmÄga. FrÄgestÀllningen Àr vilken kunskap förskollÀrarna har om barns motorik, om kunskapen skiljer sig mellan dem och om de medvetet anvÀnder motorisk trÀning i deras verksamheter. För att ta reda pÄ resultatet gjordes en kvalitativ forskning med Ätta förskollÀrare som intervjuades enskilt dÀr intervjufrÄgorna var öppna för att ge förskollÀrarna möjlighet att utveckla sina svar. Resultatet visar att förskollÀrarna har viss kunskap om barns motoriska utveckling och arbetar aktivt för att frÀmja fortsatt fysisk aktivitet, men det Àr fÄ som arbetar vidare medvetet med barns specifika svagheter.

<- FöregÄende sida 58 NÀsta sida ->