Enligt l?roplanen ?r det arbetslagets ansvar att se till att en god introduktion erbjuds till barn och familj. V?rdnadshavarna ska ?ven f? m?jlighet till delaktighet i verksamheten samt att ett gott samarbete m?jligg?rs mellan parterna. Syftet med unders?kningen ?r att genom v?rdnadshavares erfarenheter och uppfattningar bidra med ?kad kunskap och f?rst?else f?r hur trygghet skapas under barnets introduktion tillsammans med v?rdnadshavare och pedagoger.

Bakgrund: Lidande Àr den mest centrala kÀnslan för patienten och kan orsakas av en förlust av mÀnniskans sjÀlv. Den lidande mÀnniskans livsvÀrld Àr inte den fysiska vÀrld hon lever i utan vÀrlden som hon lever den. Att sjuksköterskan och den lidande mÀnniskan uppfattar varandra som unika individer Àr en förutsÀttning för att en mellanmÀnsklig relation ska Àga rum. Historisk sett har vÄrdandet alltid varit ett kvinnodominerat yrke men mÀnnen har alltid figurerat i yrkets periferi. I modern tid har det blivit allt vanligare med manliga sjuksköterskor men det finns fortfarande ett motstÄnd frÄn samhÀllet och mÄnga barriÀrer för mÀn i omvÄrdnaden.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur pedagoger resonerar kring barns inflytande och delaktighet i förskolan, samt hur pedagoger arbetar med barns inflytande och delaktighet i förskolans vardag. Barns inflytande och delaktighet diskuteras allt mer i förskolans vÀrld sedan lÀroplanen reviderades 2010. DÀr betonas i lÀroplanen för förskolan, att förskollÀrarna har ansvaret för mÄl och riktlinjer i förskolans verksamhet. DÀrför anvÀnde vi oss av kvalitativa intervjuer med tolv pedagoger och tre chefer pÄ fyra förskolor varav tvÄ förskolor Àr Reggio Emilia inspirerade. Vi valde att intervjua bÄde förskollÀrare och barnskötare för att se om vi kunde mÀrka nÄgon skillnad i svaren pÄ vÄra intervjuer.

Sverige har skrivit under Förenta Nationernas barnkonvention (1989) och Àr dÀrmed skyldigt att göra sitt yttersta för att följa den. Konventionen beskriver barns rÀttigheter, varav en av dessa Àr delaktighet och en annan Àr omsorg och skydd. Dessa tvÄ upplevs ibland krocka med varandra, inte minst inom socialtjÀnstens verksamheter dÀr denna bedömning kan bli aktuell.Syftet med denna kvalitativa studie Àr att belysa barns delaktighet i samband med socialt stöd för familjeproblematik. För att fÄ kunskap om detta gjordes Ätta halvstrukturerade intervjuer med yrkesverksamma inom socialtjÀnstens del RÄd & Stöd. Intervjuerna har tolkats utifrÄn en hermeneutisk ansats och metod samt analyserats utifrÄn de tvÄ teorierna, Harts delaktighetsstege (1992) och empowerment.Resultatet framhÄller att det finns tre olika sÀtt att se pÄ barns delaktighet bland studiens informanter samt att arbetet med att delaktiggöra barn Àven görs pÄ tre olika sÀtt, vilket anpassas frÄn fall till fall.

Med denna studie vill vi fÄ en ökad förstÄelse för vilka förutsÀttningar det finns i förskolans fysiska miljö till att stimulera barns grovmotorik. Vi vill ocksÄ fÄ insikt i hur pedagoger förstÄr möjligheter och hinder i den fysiska miljön. I vÄrt arbete har vi tagit stöd av ett sociokulturellt perspektiv, dÄ sampelet mellan pedagogernas förhÄllningssÀtt och den fysiska miljön Àr det centrala i arbetet med barns grovmotoriska utveckling. I undersökningen anvÀnde vi kvalitativ intervju med semistrukturerade frÄgor, nÀr vi intervjuade fyra pedagoger pÄ en förskola. Genom observation med ett strukturerat observationsunderlag, undersökte vi hur förskolans fysiska miljö nyttjas.

Syftet med studien var att undersöka om barns perspektiv och barnperspektivet, ges utrymme i förvaltningsrÀttens beslutsunderlag om omhÀndertagande enligt LVU. VÄrt fokus i studien var att utforska om och hur barnets rÀtt att komma till tals överensstÀmmer med lagstiftning och tillÀmpning i domslut. VÄr studie Àr empirisk med en kvalitativ diskursiv ansats och vi har anvÀnt oss av en kritisk diskursanalys. Det analyserade materialet bestÄr av tio domar frÄn förvaltningsrÀtten. Resultatet visar att barns rÀtt att komma till tals i förvaltningsrÀtten följer rÄdande lagstiftning.

Denna studie syftar till att ta reda pÄ vad för slags platser som barn i svensk förskola ser som lockande samt vilken lek som sker vid dessa platser. Studien utgÄr ifrÄn barns perspektiv i ett försök att se barns röster och göra dem hörda.Metoden som anvÀnts Àr kvalitativa intervjuer med barn men med utgÄngspunkt frÄn barns egna fotografier pÄ de platser de helst leker. IntervjufrÄgorna Àr öppna och riktade mot platsen i sig och leken som utspelas dÀr.Resultatet visade att barnen helst lekte pÄ platser dÀr det fanns material och rekvisita för att utföra rollekar, rum med öppna ytor och förutsÀttning för konstruktionslek samt platser dÀr material fanns tillgÀngligt för att barnen skulle kunna utföra roll-, konstruktions- eller rörelselek. NÄgot som Àven tydliggjordes var att barn Àven valde dessa platser pÄ grund av att de erbjöd lek med andra kamrater och fanns i nÀrheten av vuxna.NÄgot som kommer att diskuteras i studien Àr hur barnens val kunnat se annorlunda ut om man utgÄr frÄn att det kan finnas förbestÀmda tillskrivningar i handlandet/leken pÄ platsen..

Studien Àr en kvalitativ undersökning pÄ tre olika förskolor. Syftet Àr att undersöka hur fem förskollÀrare och en barnskötare arbetar med att stimulera intresset för skriftsprÄk hos förskolebarn i Äldrarna 1-6 Är, hur dessa pedagoger upplever att barn lÀr sig samt vilka tankar de har kring barnens intresse för skriftsprÄk. Det empiriska materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer med pedagogerna. Studien visar att pedagogernas arbetssÀtt skiljer sig Ät men att det Àven finns likheter i hur pedagoger upplever att barn lÀr sig. Arbetet med skriftsprÄk sker inte enbart genom planerade aktiviteter utan det genomsyrar hela verksamheten.

SAMMANFATTNINGAnette Johansson, Carina Johansson och Helen RikardssonEn studie om den fysiska rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlÀrning.Engelsk titel: The importance of physical activity for children?s development for motoric skills and learning.Antal sidor: 37Vi har i detta arbete undersökt den fysiska rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlÀrning utifrÄn en kvalitativ ansats i form av fokusgruppsintervjuer. Studiens syfte Àr att undersöka vad pedagoger pÄ tvÄ förskolor i en kommun anser om den fysiska rörelsens betydelse för motorisk utveckling och inlÀrning. Vi vill Àven ta reda pÄ hur pedagogerna arbetar med rörelse och hur de ser pÄ sin egen roll som pedagog nÀr det gÀller rörelsens betydelse för barns motoriska utveckling och inlÀrning. För att nÄ vÄrt syfte har vi intervjuat tvÄ arbetslag bestÄende av sju pedagoger.

Sammanfattning I Barns inflytande över material i förskolans inomhusmiljö, författad av EmeliĂ© Holmgren och Josefine Möller, studeras barns inflytande och delaktighet kring material i en förskolas inomhusmiljö. Åldern pĂ„ barnen Ă€r tre-fem Ă„r. Syftet med denna studie Ă€r att förstĂ„ arbetet med barns delaktighet och inflytande över förskolans material ur ett demokratiskt synsĂ€tt, samt att vi Ă€ven Ă€r intresserade över hur pedagogerna ser pĂ„ detta. Intervjuer och observationer har legat till grund för denna studie. VĂ„ra teoretiska begrepp Ă€r delaktighet, inflytande och makt. Under arbetets gĂ„ng har vi förstĂ„tt det som att man som pedagog kan ha en vision om hur man vill att arbetet kring verksamheten och barngruppen ska utföras men att det Ă€r mycket runt omkring som avgör hur arbetet utförs.

SprÄksvÄrigheter kan leda till sociala problem eller vara en indikation pÄ neuropsykologiska problem. MacArthur-Bates Communicative Development Inventories (MB-CDI) och ChildrenŽs Communication Checklist (CCC) Àr instrument som anvÀnds för att uppmÀrksamma eventuella brister i kommunikations- och sprÄkutveckling. Swedish Early Communactive Development Inventories (SECDI) Àr svenska motsvarigheten till MB-CDI. Föreliggande studies syfte var att validera den nya svenska versionen av SECDI för barn 3-5 Är gamla (SECDI-III) mot de tio skalorna i CCC-2. 36 förÀldrar deltog i studien.

Dagens Sverige Àr mÄngkulturellt och flersprÄkigt sÄledes Àven förskolan. Detta gör att kunskap om hur man som pedagog samt tvÄsprÄkig förÀlder pÄ bÀsta sÀtt ska stimulera och utveckla tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling viktiga och nödvÀndiga vilket ocksÄ utgör syftet med denna undersökning. Det ska vara möjligt för det tvÄsprÄkiga barnet att utveckla alla sina sprÄk, dvs. bÄde svenska och modersmÄlet. DÀrför ska förskolan vara ett komplement till hemmet.  Metoden har varit att intervjua pedagoger som har erfarenhet av att arbeta med tvÄsprÄkiga barn samt att intervjua tvÄsprÄkiga förÀldrar.  Pedagoger som arbetar med tvÄsprÄkiga barn har oftast skaffat sig kunskaper pÄ egen hand genom lÄng arbetserfarenhet.

HÀlsofrÀmjande insatser för barn och ungas psykiska hÀlsa under barndomstiden har en stor betydelse dÄ grunden för den framtida hÀlsan sÀtts i ungdomsÄren. Syftet med studien var att undersöka hur det hÀlsofrÀmjande arbetet beskrivits i riktlinjer och handlingsplaner i nÄgra av Sveriges största kommuner med fokus pÄ inriktningen i dokumenten för barns och ungas psykiska hÀlsa. Studien genomfördes som en induktiv kvalitativ dokumentstudie av innehÄllet i kommunala offentliga dokument, dÀr beskrivning av hÀlsofrÀmjande insatser för barns och ungas psykiska hÀlsa undersöktes. Studien visade att samtliga kommuner pÄtalar samverkansarbete mellan olika verksamheter som viktigt i det hÀlsofrÀmjande arbetet för barn och unga samtidigt som kommunen har ansvar att frÀmja barns och ungas hÀlsa i samband med lÀrande, kvalité pÄ undervisning, se till enskilda behov, ge insatser för att trygga uppvÀxten och att följa barns och ungas rÀttigheter. Slutsatsen av studien var att det hÀlsofrÀmjande begreppet sÀllan eller aldrig nÀmndes i de kommunala dokumenten.

Syftet med denna studie har varit att studera förskollÀrares förhÄllningsÀtt till populÀrkultur iförskolan samt till förskolebarns erfarenheter av populÀrkultur. Tidigare forskning visar attpopulÀrkulturens anvÀndande kan bidra till barns lÀrande. Samtidigt visar forskningen att barnserfarenheter av populÀrkultur inte alltid tillvaratas. Det har Àven synliggjorts att det inompopulÀrkulturen kan finnas en hierarkisk ordning, vilket innebÀr att det finns uppfattningar omvad som Àr bra respektive mindre bra populÀrkultur. I denna studie anvÀnds metodenrespondentundersökning genom samtalsintervju för att samla in empiri.

Syftet med denna rapport var att genom fyra intervjuer ta reda pÄ hur lÀrare i Ärskurs fem och sex uppfattar relationen mellan lÀsförstÄelse- och matematiksvÄrigheter samt hur de vÀljer att arbeta inom dessa omrÄden. Vi har Àven genom enkÀter hos dessa lÀrares elever valt att undersöka hur de uppfattar sin kunskap inom lÀsförstÄelse och matematik. Vi har sedan försökt att relatera dessa till varandra. Den teori vi har utgÄtt frÄn i denna rapport Àr fenomenografi som handlar om hur mÀnniskor uppfattar sin omvÀrld. Studien har genomförts pÄ tvÄ skolor i tvÄ olika kommuner.