Detta arbete har vi gjort för att fÄ reda pÄ hur man kan utveckla barns empati genom att anvÀnda sig av forumspel. MÄlgruppen för vÄrt arbete Àr frÀmst andra pedagoger. För att fÄ svar har vi genomfört tre observationer och intervjuat dramapedagogen vi observerat samt de berörda klassernas lÀrare. Forumspel har visat sig vara utmÀrkt för att ge eleverna möjlighet till utveckling och empati..

Studiens syfte Àr att undersöka hur ett urval pedagoger pÄ ett begrÀnsat antal förskolor arbetar med lÀsstunderna för att frÀmja barns sprÄkutveckling. Studien tar sin utgÄngspunkt i Statens offentliga utredningar (SOU), Skolverket, forskare, teoretiker och författare som diskuterar pÄ vilket sÀtt pedagoger kan arbeta med lÀsstunderna i förskolan för att pÄverka barns spÄrkutveckling. Som teoretisk utgÄngspunkt anvÀnder denna studie den sociokulturella teorin som Vygotskij föresprÄkar. Den empiriska delen bestÄr av fyra semistrukturerade intervjuer och den metodologiska utgÄngspunkten Àr kvalitativ. Resultatet visar pÄ att pedagogerna Àr nöjda i arbetet med barns sprÄkutveckling utifrÄn förskolans förutsÀttningar.

Syftet med arbetet var att fÄ inblick i hur pedagoger i förskolan diskuterar med varandra i Àmnet barn och sexualitet. Ambitionen var att fÄ veta vad pedagoger tÀnker om barns sexualitet och vilken syn de har pÄ förskolans ansvar och delaktighet kring barns könsrollsskapande. För att besvara mina frÄgestÀllningar anvÀndes fokusgrupper och enkÀter som undersökningsmetoder. Mitt resultat visar att det finns ett behov och en viss vilja att prata kring Àmnet men att det inte direkt görs i nulÀget. Det ansÄgs Àven viktigt att föra en dialog med förÀldrar i frÄgor som rör kön, könsroller och barns sexualitet. Detta stÀmmer Àven vÀl in med riktlinjer frÄn LÀroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) om att samarbeta med hemmet för barnets bÀsta. I frÄgan om ifall det finns nÄgra direkta direktiv om barn och sexualitet i nÄgot styrdokument, drogs slutsatsen att det kan tolkas in under ord som respekt och privatliv.

Syftet med den hÀr studien Àr att se hur barns kostvanor pÄverkar deras inlÀrning för att fÄ enbÀttre förstÄelse för elevers okoncentration. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer utfördapÄ fyra skolor. Vi intervjuade sju pedagoger, en rektor, tvÄ skolsköterskor, en speciallÀrare ochen specialpedagog, en skollÀkare samt elever i Ärskurs tvÄ och elever i en förskoleklass. Genomintervjuerna framkom att yngre elever har goda kostvanor som Àndras med Ären. Matvanorgrundar sig tidigt och har vÄrdnadshavare dÄliga kostvanor förs dessa över till barnen.

Allt fler barn i Sverige upplever en skilsma?ssa eller separation, vilket medfo?r ett va?xande ja?mlikhetsproblem da? tidigare forskning visat att fo?ra?ldrars skilsma?ssa eller separation kan ha negativ inverkan pa? barns skolprestationer och utbildningsniva?. Utbildning anses vara fundamental fo?r ma?nniskors livschanser senare i livet och vid en skilsma?ssa eller separation minskar fo?ra?ldrarnas mo?jligheter att sto?dja sina barn i deras utbildning. Med detta som utga?ngspunkt a?r syftet att underso?ka om barn med skilda eller separerade fo?ra?ldrar tenderar att ha fa?rre utbildningsa?r ja?mfo?rt med barn i intakta ka?rnfamiljer.

LÄgkolhydratsdieter Àr ett samlingsnamn för flera olika dieter, som föresprÄkar ett reducerat kolhydratintag. Dessa dieter Àr ett omtalat Àmne som det nu uppstÄtt mycket Äsikter och uppfattningar runt och som vÀckt starka kÀnslor. LÄgkolhydratsdieter avviker frÄn de riktlinjer som Livsmedelsverket föresprÄkar, vilket har orsakat en viss förvirring hos individer med intresse och medvetenhet kring vikt- och trÀningsresultat.VÄrt syfte med studien har varit att undersöka hÀlsomedvetna individers erfarenheter och uppfattningar runt kolhydrater och lÄgkolhydratsdieter, samt de kÀllor som ligger till grund för deras uppfattningar. Studien har utförts med hjÀlp av en kvalitativ forskningsansats. DÀr Ätta semistrukturerade intervjuer har legat till underlag för resultatet.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur pedagoger frÀmjar barns muntliga sprÄkutveckling. Avsikten Àr ocksÄ att ta reda pÄ hur pedagogerna ser pÄ sin egen roll i barns muntliga sprÄkutveckling. Studiens teoretiska utgÄngspunkter Àr det sociokulturella perspektivet samt Vygotskijs tankar om ?den nÀrmaste utvecklingszonen? dÀr barnen blir utmanade i sin utveckling med hjÀlp av en vuxen. I litteraturdelen tar vi upp barns sprÄkutveckling, pedagogens roll i barns sprÄkutveckling, metoder som frÀmjar barnens sprÄkutveckling samt styrdokumenten.

I detta arbete har 121 elever i Ärskurs 3-5 och deras sju lÀrare svarat pÄ enkÀter. Resultaten visar samstÀmmighet mellan elevernas och pedagogernas uppfattningar om skolans vardag; trivsel och mÀnniskors lika vÀrde. Kamratstödjande insatser och antimobbningsgruppers betydelse för att motverka krÀnkande behandling och mobbning i skolan lyfts fram. Arbetet förmedlar vikten av att alla vuxna i barns omgivning bör ha ett gemensamt förhÄllningssÀtt och stÀndigt pÄvisa att mobbning Àr oacceptabelt överallt - i skolan och i samhÀllet. För att skapa en förstÄelse för vad som kan vara anledningen till uppkomsten av mobbning Àr det viktigt att alla elever, pedagoger och förÀldrar Àr vÀl medvetna om de bakomliggande faktorerna till mobbning i skolan.

I dagens skolor har jakten pa? fusket o?kat. Antiplagieringstja?nster a?r ett vanligt fo?rekommande medel fo?r att ta reda pa? om fusk fo?religger eller inte. Pa? detta vis kan man la?tt la?gga juridiska och moraliska aspekter pa? fuskande, men kan problemet ligga i sja?lva pedagogiken? Att finna gra?nslandet mellan plagiat och imitation a?r la?ttare sagt a?n gjort.

Arbetets art: C- uppsats 10 poÀng i Barndoms- och ungdomsvetenskap. Sidantal: 45 Titel: Arbetar pedagogerna pÄ förskolan medvetet för att stimulera barns motorik? Författare: Stefan Kruse & Johanna Nilsson Handledare: Ann- Sofi RÄstam Datum: 2005/12/16 Bakgrund: Vi Àr tvÄ blivande förskollÀrare som lÀser pÄ lÀrarutbildningen i Malmö. Under vÄra sidoÀmnen lÀste vi 40 poÀng idrott och genom det fick vi ett stort intresse för det Àmne vi valt att skriva om. Syfte: Syftet med undersökningen var att se om pedagoger i förskolan pÄ ett medvetet sÀtt arbetade för att stimulera barns motorik. Problemprecisering: Vi valde att undersöka om pedagoger pÄ tvÄ förskolor medvetet arbetade för att stimulera barns motorik och i sÄ fall studera hur de arbetar. Vi ville ocksÄ se hur pedagogerna tÀnkte kring barn med brister i motoriken. Metod: Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Undersökningen har en deskriptiv karaktÀr.

Skolan Àr en av Sveriges största arbetsplatser och dÀrmed en viktig arena för arbetsmiljö. Arbetsgivaren har ansvar att arbeta systematiskt för att förebygga ohÀlsa och tillgodose en trivsam arbetsmiljö. Introduktion ligger inom ramen för arbetsmiljö, vilket medför att arbetsgivaren har en skyldighet att arbeta med detta. Syftet med denna uppsats var att identifiera uppfattningar av fenomenet introduktion bland lÀrare med avsikt att kunna ge en ökad förstÄelse av introduktionens betydelse för lÀrares vÀlbefinnande. Fyra lÀrare frÄn en medelstor kommun i Mellansverige intervjuades om deras upplevelser och erfarenheter av introduktion.

Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ pedagogers uppfattningar av begreppen lek och lÀrande. Vi intresserar oss för hur dessa begrepp relateras till begreppet skolifiering, i relation till förskolans verksamhet samt lÀroplanens införande. Vi har inspirerats av en fenomenografisk ansats. Det innebÀr att vi ville ta reda pÄ informanternas uppfattningar av ett visst fenomen. Vi anvÀnde oss av kvalitativ intervju.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka nÄgra förskollÀrares instÀllning till barns inflytande i förskolans musikverksamhet. De frÄgestÀllningar som besvarades i arbetet var: Hur pÄverkar förskollÀrarnas barnsyn vilket inflytande barn fÄr i förskolansmusikverksamhet? Vilka möjligheter och hinder ser förskollÀrarna för barns inflytande över förskolans musikverksamhet? Vilket vÀrde sÀtter förskollÀrarna pÄ barns egen musikkultur, samt hur tar de tillvara denna i pedagogiskt syfte? Den metod som anvÀndes var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att alla förskollÀrarna har goda intentioner nÀr det kommer till barns inflytande, men i praktiken lever de inte alltid upp till dessa. De begrÀnsar istÀllet barnen genom vilka möjligheter de erbjuder i frÄga om handlingsutrymme och material.

Studiens syfte Àr att undersöka lÀrares uppfattningar om skriftliga omdömens utvecklande funktion för deras arbete samt hur undervisningen pÄverkas av arbetet med bedömning. Avsikten Àr vidare att undersöka om de praxisnÀra uppfattningarna stÀmmer överens med Skolverkets intention med skriftliga omdömen som verktyg för att utveckla undervisningen, samt om uppfattningar hos lÀrare skiljer sig beroende pÄ vilken Älder de undervisar i. VÄr utgÄngspunkt för studien Àr didaktiska konsekvenser av bedömning, och i synnerhet formativ bedömning dÄ denna bedömningsform pÄtalas av Skolverket i samband med skriftliga omdömen. För att uppnÄ syftet med studien har vi valt att intervjua sex lÀrare verksamma pÄ lÄg- och mellanstadiet och undersökt vilken betydelse arbetet med skriftliga omdömen har för didaktiskt handlande i form av planering och utvÀrdering.Resultatet av vÄr undersökning visar att skriftliga omdömen har betydelse för det didaktiska handlandet, samt att vissa skillnader kan urskiljas i lÀrarnas uppfattningar beroende pÄ vilket Äldersstadium de Àr verksamma inom. Resultatet visar Àven tydligt att lÀrarnas uppfattningar har förÀndrats sedan införandet av skriftliga omdömen och vÄr slutsats Àr att de befinner sig i en process med att utveckla bedömning som ett didaktiskt redskap.Nyckelord: didaktik, lÀrare, intervju, bedömning, skriftliga omdömen.