SammanfattningSyftet med det hÀr arbetet Àr att undersöka hur pedagoger tÀnker kring lekens betydelse förbarns utveckling, pedagogernas synsÀtt och delaktighet. Jag har anvÀnt mig av Àmneslitteratursamt intervjuat 4 pedagoger som arbetar i en förskola men med 2 olika Äldersgrupper.Resultatet visar att pedagogerna anser att leken har stor betydelse för barns utveckling ochlÀrande inte minst i sociala sammanhang. Lek och lÀrande gÄr hand i hand. Det skall varalustfyllt att lÀra. Att leka stÀrker barnen bÄde som grupp och som individ.

Syftet med studien var att undersöka uppfattningar om sambandet mellan lÀs- och skrivsvÄrigheter och matematiksvÄrigheter bland verksamma lÀrare och sedan relatera detta till aktuell forskning. Jag har studerat litteratur och genomfört tre intervjuer för att undersöka detta fenomen. Intervjuerna har genomförts med specialpedagoger/speciallÀrare som alla har arbetat som klasslÀrare och efter det minst fem Är som specialpedagog/speciallÀrare. Resultatet av intervjuerna Àr efter sammanstÀllning jÀmförda mot tidigare forkning inom omrÄdet. Jag har kommit fram till att lÀrares uppfattningar och forskning inom omrÄdet till viss del överensstÀmmer.

Tidigare studier visar att sekulariseringen inneburit stora förÀndringar pÄ det religiösa omrÄdet. Studiens syfte var att beskriva hur prÀster inom Svenska kyrkan i GÀvle uppfattade sekulariseringens pÄverkan. Fokus lÄg pÄ att beskriva de kvalitativt olika uppfattningar som fanns, dÄ dessa förhoppningsvis skulle ge en ökad och fördjupad vetskap kring sekulariseringens olika verkningar. Det empiriska materialet samlades in via kvalitativa intervjuer dÀr Ätta prÀster gav uttryck för sina uppfattningar. Studien visar pÄ att kvalitativt olika uppfattningar fanns.

Denna studie syftar till att undersöka pedagogernas synsÀtt pÄ uppdraget om en likvÀrdig utbildning, med avseende för barns olikheter i förskolans verksamhet.Metoden som anvÀnts i undersökningen Àr kvalitativa intervjuer med tre förskollÀrare och en specialpedagog i olika förskolor i Blekinge. Jag har spelat in intervjuerna och dÀrefter transkriberat dem. Det materialet som jag samlat in har jag utifrÄn ett kritiskt utvecklingspsykologiskt perspektiv med koppling till pedagogisk-och specialpedagogisk forskning analyserat.Resultatet jag kommit fram till Àr att pedagogerna har ett gemensamt mÄl om en likvÀrdig förskola för alla barn oavsett vilka olikheter barnen har. Pedagogernas synsÀtt Àr att man ska utgÄ frÄn barnens nivÄ, skapa en utbildning dÀr alla barn kÀnner sig delaktiga och att det finns en gemenskap.  För att skapa en likvÀrdig utbildning menar pedagogerna pÄ att man mÄste möta barnen utifrÄn deras erfarenheter, förutsÀttningar samt pÄ nivÄn barnen befinner sig pÄ.

Examensarbetet handlar om pedagogers instÀllning till barns fysiska aktivitet pÄ Blommans förskola och Lingonskolan. Verksamheterna ligger inom samma omrÄde i en storstad. Det redovisas vilka möjligheter och begrÀnsningar verksamheterna har nÀr det handlar om att erbjuda barnen fysisk aktivitet. Syftet med undersökningen Àr att undersöka hur de utvalda pedagogerna ser pÄ fysisk aktivitet och hur det frÀmjas pÄ Blommans förskola och Lingonskolan. Undersökningens frÄgestÀllningar Àr: Vilken instÀllning har pedagogerna till barns fysiska aktivitet? Hur omsÀtts lÀroplanens strÀvansmÄl i verksamheterna inom fysisk aktivitet för barn? Hur arbetar pedagogerna i de utvalda verksamheterna för att stimulera barnens fysiska aktivitet? Hur skiljer sig förutsÀttningarna mellan förskola och skola inom fysisk aktivitet? Metoden för undersökningen Àr en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer av sammanlagt fem pedagoger frÄn bÄde förskola och skola.

BakgrundFörskolans uppdrag Àr att lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande (Lpfö98, rev.2010,s.5) dÀrför bör lÀrare i förskolan vara uppmÀrksamma pÄ samt förstÄ den roll de har som samtalspartners och kunskapsförmedlare och vikten av att iscensÀtta varierande samtalssammanhang för att frÀmja barns utveckling och lÀrande. I samtal, dÀr barn och vuxna deltar, kan förskolebarnerhÄlla en förstÄelse för sig sjÀlva, för andra mÀnniskor och sin omvÀrld.SyfteSyftet med denna studie Àr att med utgÄngspunkt i ett utvecklingsarbete undersöka samtalet som pedagogiskt verktyg betrÀffande förskolebarns inflytande, delaktighet samt lÀrande i ettprojektarbete med didaktiskt material som hjÀlpmedel. Syftet Àr dessutom att belysaförskollÀrares förestÀllningar kring samtalet som pedagogiskt verktyg efter genomfört utvecklingsarbete.MetodMetoden för studien utgörs av en kvalitativ etnografisk forskningsansats, med utgÄngspunkt i ett mindre utvecklingsarbete med intervjuer och observationer som redskap.ResultatEfter avslutat utvecklingsarbete ger förskollÀrarna uttryck Ät att barnen erhÄller reellt inflytande samt att ett mer nyanserat lÀrande möjliggörs med utgÄngspunkt i samtalet. Barnen Àr aktivt delaktiga i det samtalssammanhang som utvecklingsarbetet utgör dÄ de fÄr medverkautifrÄn egna villkor. FörskollÀrarnas förestÀllningar kring den egna rollen som barns samtalspartners har efter utvecklingsarbetet blivit tydligare..

VÄr undersökning handlar om hur barns könsidentitet skapas i klass- och etnicitetsperspektiven. VÄrt syfte Àr att jÀmföra tvÄ förskolor i skilda stadsdelar för att se om det finns skillnader/likheter i hur barns könsidentitet skapas. VÄr urvalsgrupp Àr femÄringar pÄ respektive förskola. Vi anvÀnder oss av teckningar som barnen skapar, videokamera och intervjuer som vÄra metoder. Vi belyser att kön kan fokuseras pÄ olika sÀtt, sÄsom biologiskt, flicka respektive pojke eller kulturellt och socialt.

VÄrt syfte med denna studie Àr att beskriva lÀrares uppfattningar om en kommunikativ matematikundervisning. För att uppfylla syftet har vi valt att intervjua fem lÀrare och utifrÄn dessa intervjuer belysa deras uppfattningar samt identifiera variation. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ forskningsintervju som metod och intervjuat fem matematiklÀrare pÄ fyra olika skolor.Resultatet visar att de flesta lÀrarna tillskriver den muntliga kommunikationen stort vÀrde. LÀrarna uppfattar kommunikationen som betydelsefull för lÀrandet och framhÄller dess mervÀrde för elevernas lÀrande samt matematikundervisningens utformning. Olika faktorer som tid, styrdokument, den fysiska miljön, elevers och lÀrares kompetens, det matematiska sprÄket samt elevgruppen gör dock att lÀrarna inte alltid kan anvÀnda sig av kommunikation i undervisningen pÄ önskvÀrt sÀtt.

Arbetets art: Examensarbete 15 högskolepoÀng i Barn Unga SamhÀlle Sidantal: 38 Titel: Dockor eller bilar, Barns resonemang om lek ur ett genusperspektiv Författare: Lina Nilsson och Maida Pilipovic Handledare: Lotta Bergman Datum: 2009-04-27 Syftet: Syftet Àr att ta reda pÄ hur flickor och pojkar resonerar om lek. Metod: I undersökning har vi utgÄtt ifrÄn en kvalitativ metod som baseras pÄ intervjuer och observationer som stöder till intervjuerna Resultat: VÄr uppfattning om vad barn har för resonemang om lek stÀmde bra överens med vad mÄnga filosofer och forskare tycker. Slutsatser som vi kan dra utifrÄn vÄr undersökning Àr att bÄde flickor och pojkar uttrycker att lek Àr nÄgot som Àr roligt och glÀdjefullt. Barnen har en klar uppfattning om vad som Àr ?flickigt? och vad som Àr ?pojkigt? och normerna i barnens omgivning prÀglar deras resonemang pÄ vad flickor och pojkar bör leka. Diskussion: I det stora hela fungerade vÄrt arbete bra och vi kÀnner oss nöjda med resultatet. Nyckelord: Lek, Genus och Barns resonemang.

Bakgrund:Med hjÀlp av tidigare forskning och relevant litteratur har vi bearbetat, diskuterat och analyserat resultatet frÄn de genomförda intervjuerna och observationerna, vilket har gett oss en ökad förstÄelse kring Àmnet. Sommers teorier om Samvarokompetens och Samvaromönster utgör grunden för vÄr studie.Syfte:Syftet med vÄr studie Àr att fÄ en uppfattning av pedagogers förhÄllningssÀtt till barns samspel i lek men ocksÄ hur de förhÄller sig till barn som inte deltar i lek tillsammans med andra eller som exkluderas. Syftet med studien Àr Àven att se hur pedagoger förhÄller sig till barns lek och hur barns samspel kan yttra sig.Metod:Med utgÄngspunkt i syftet har vi genom en kvalitativ metod genomfört sju intervjuer och tvÄ observationer. Intervjuerna genomfördes pÄ tvÄ olika förskolor. Observationerna i sin tur Àgde rum pÄ ytterligare en förskola.

Ögoninfektion Ă€r vanligt förekommande hos barn sĂ€rskilt i kombination med övre luftvĂ€gsinfektion. 95% av alla barn mellan tvĂ„ och fem Ă„r vistas pĂ„ förskola. Distriktssköterska/Avancerad primĂ€rvĂ„rdssjuksköterska ser förskolan som en viktig resurs i det förebyggande hĂ€lsoarbetet. Personal pĂ„ förskolan har att ta stĂ€llning till sjukdom och ohĂ€lsa hos barnen. Syftet med studien Ă€r att undersöka förskolepersonalens uppfattningar om ögoninfektion hos barnen. Fyra intervjuer med förskolepersonal ligger till grund för en kvalitativ studie.

Denna studies syfte har varit att utifrÄn förÀldrars och assistenters erfarenheter, undersöka hur förskoleverksamhet för barn med cochleaimplantat (CI) upplevts och vilka önskemÄl som funnits nÀr det gÀller verksamhetens innehÄll och organisation. Mot bakgrund av erfarenheter, vilka önskemÄl har förÀldrar och assistenter om förskoleverksamhetens innehÄll och organisation för barn med CI? Vilka uppfattningar som finns hos förÀldrar och assistenter angÄende assistentens roll och ansvar kring tal och sprÄkutveckling hos barn med CI samt vilken pÄverkan en integrerad avdelning kan ha för dessa barn i deras tal och sprÄkutveckling?Den metod som har anvÀnts för att kunna undersöka dessa frÄgor Àr en kvalitativ intervjumetod med förÀldrar och assistenter i en mindre kommun. De ljudinspelade intervjuerna har analyserats utifrÄn vÄrt transkriberade material. Det resultat som framkom frÄn intervjuerna var att förÀldrar och assistenter hade en uppfattning om att förskoleverksamheten kan ha en pÄverkan pÄ tal och sprÄkutveckling för barnet med CI.

"SÄng och rörelse ger sprÄket en garanterad skjuts" skriven av Alexander Arndorw och Maria Carlsson handlar om hur medvetna dagens pedagoger Àr kring musikens pÄverkan pÄ barns sprÄkutveckling. Vi har utfört en kvalitativ studie vars syfte Àr att undersöka medvetenheten kring musikens pÄverkan pÄ barns sprÄkutveckling. Detta har gjorts med fyra pedagoger som arbetar i grundskolans tidigare Är. Av dessa Àr tvÄ klasslÀrare och tvÄ musikpedagoger. Undersökningens tvÄ frÄgestÀllningar lyder "Hur resonerar klasslÀrare kring anvÀndandet av musik som en metod för att utveckla barns sprÄkande?" och "Hur resonerar musikpedagoger kring anvÀndandet av musik som en metod för att utveckla barns sprÄkande?".

Syftet med detta examensarbete Àr att söka efter olika uppfattningar som pedagoger har om utomhuspedagogik i skolans tidigare Är och i förskolan. Uppsatsen har en socialkonstruktionistisk ansats, vi menar att det Àr i sprÄkliga interaktioner uppfattningar om vÀrlden skapas. Metoden Àr kvalitativ och bestÄr av fyra gruppintervjuer i förskola och i grundskolans tidigare Är. Analysen inspireras av ett diskursanalytiskt angreppssÀtt och vi anvÀnder oss av analysverktyg som finns inom diskurspsykologin. Den allmÀnna definitionen av utomhuspedagogik innebÀr att den anses kunna skapa en helhet mellan boklig bildning och sinnlig erfarenhet.

VÄrt syfte var att undersöka i vilken utstrÀckning pedagoger genomför planerade rörelseaktiviteter i förskolan samt pÄ vilket sÀtt pedagogerna upplever sig aktiva under dessa aktiviteter. Inledningsvis presenteras ett sammandrag av hur vi tolkat lÀroplanen för förskolan gÀllande rörelseaktiviteter. DÀrefter beskrivs forskaren Jean Piagets kognitivistiska utvecklingsteori vilken kan kopplas till den forskning och den litteratur vi tagit del av. Vidare redogörs för olika forskares och författares uppfattningar pÄ vilka sÀtt fysiska aktiviteter pÄverkar och har betydelse för barns totala utveckling, exempelvis motorisk, perceptuell och sensorisk utveckling, samt deras synsÀtt pÄ rörelseaktiviteters betydelse för barns lÀrande, sjÀlvkÀnsla och hÀlsa. Avslutningsvis beskrivs förskolans respektive pedagogens uppdrag gÀllande planerade rörelseaktiviteter.