Syftet med denna studie var att undersöka förskolepedagogers uppfattningar om storyline och detta arbetssÀtts effekt pÄ barns lÀrande. FrÄgestÀllningarna i studien var: ?Varför vÀljer pedagogerna att arbeta med storyline som metod i förskolan??, ?Hur arbetar pedagogerna med storyline i sin förskola??, ?Vilka effekter pÄ barns lÀrande ser pedagogerna i arbetet med storyline??.I studien gjordes kvalitativa intervjuer, nÀrmare bestÀmt fokusgruppsintervju, med fyra pedagoger i en kommun i norra Sverige. I studien var ett sociokulturellt perspektiv en viktig utgÄngspunkt, eftersom ett sÄdant förhÄllningssÀtt ligger i linje med arbetssÀttet storyline. Intervjuerna visade att pedagogerna har valt att arbeta med storyline eftersom mÄnga av lÀroplanens mÄl inryms i arbetssÀttet.

Syftet med undersökningen var att undersöka vad förskolebarn i Äldern cirka 4-6 Är frÄn tvÄ olika förskolor i sydvÀstra Sverige hade för uppfattningar av nederbörd i form av snö. FrÄgestÀllningar som anvÀndes för att svara pÄ syftet var: Vilka uppfattningar har förskolebarn av nederbörd i form av snö? samt Vilka uppfattningar har förskolebarn av hur snö relaterar till vattnets kretslopp? Ansatsen för undersökningen var fenomenografisk. Metod för datainsamling var intervjuer i grupper om fyra förskolebarn i varje, sammanlagt deltog 15 förskolebarn, bÄde pojkar och flickor.  Intervjuerna var hade lÄg grad av standardisering och strukturering och inleddes med cirka en minuts film om snö. Resultatet blev nio beskrivningskategorier som visar förskolebarns varierande uppfattningar av nederbörd i form av snö och dess relation till vattnets kretslopp.Nyckelord: uppfattningar, förskolebarn, nederbörd, snö, vattnets kretslopp .

Syftet med denna studie Àr att undersöka fem Reggio Emilia-inspirerade förskollÀrares kunskaper om och förhÄllningssÀtt till barns begynnande skrivutveckling. Studien syftar ocksÄ till att undersöka om och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt dessa kunskaper pÄverkas av Reggio Emilia-inspirationen. Datainsamlingsmetoden som anvÀnds Àr kvalitativ samtalsintervju, dÀr respondenternas kunskaper synliggjorts i syfte att utröna tankemönster och kartlÀgga uppfattningar. Dessa intervjuer har analyserats och sammanstÀllts utifrÄn fem kategorier. Studien tar sin utgÄngspunkt i literacy-forskning, som beskriver mÀnniskans socialisering i den skriftsprÄkliga vÀrlden. Studiens resultat visar att respondenternas kunskaper om barns begynnande skrivutveckling Àr varierande, och kan ofta hÀrledas till förskollÀrarnas intresse. Reggio Emilia-inspirationen tycks bidra till en ökad medvetenhet om barns olika uttrycksformer, men tidig skrivutveckling fokuseras inte. Synen pÄ förskolans roll för barns tidiga skrivutveckling framstÀlls betydelsefull och resultatet visar att samtliga respondenter lyfter detta.

Denna undersökning handlar om sex förskolepedagogers syn pÄ den pedagogiska miljön i en Reggio Emilia inspirerad förskola. PÄ Reggio Emilia inspirerade förskolor benÀmner man den pedagogiska miljön som den tredje pedagogen. Resultatet jag fÄtt fram efter att jag gjort min studie visar att pedagogerna anser att den pedagogiska inomhusmiljön Àr mycket viktig nÀr det kommer till barns lÀrande och meningskapande. Pedagogerna anser att miljön ska anpassas efter barnet. Den ska locka till lek, nyfikenhet och lÀrande.

Arbetet handlar om förskolemiljöns utformning och pedagogernas tankar kring den. De frÄgor vi vill ta reda pÄ Àr hur den pedagogiska miljön pÄverkar barns förmÄga att interagera med rummet. Vilka uppfattningar har pedagogen om miljöns utformning och vilken barnsyn speglas i dessa? VÄr teoretiska utgÄngspunkt i arbetet Àr Reggio Emilia filosofin samt ett postmodernistiskt synsÀtt. I vÄr studie har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och ostrukturerade observationer för att fÄ en inblick i hur pedagogerna vÀljer att strukturera den pedagogiska miljön och dess tankar kring den.

SammanfattningBÄde LÀroplanen för förskolan (Lpfö98/2010) och den forskning vi i vÄr studie tagit del av framhÀver vikten av barns inflytande i förskolan. Bland annat poÀngterar filosofen och pragmatikern John Dewey (1916/1999) att vÀgen till ett demokratiskt samhÀlle bör starta med de yngre barnen, och att de genom miljön ska fÄ erfara allas lika vÀrde. Vi har genomfört en kvalitativ studie pÄ tvÄ förskolor, empirin omfattar bÄde intervjuer och observationer. FörskollÀrarna vi intervjuat har mellan 12 till 34 Ärs pedagogisk erfarenhet, och vÄr ambition har varit att undersöka pedagogernas uppfattningar om barns inflytande i förskolan, samt hur de tar till vara pÄ och uppmuntrar barnen till att vilja och kunna ha inflytande. I vÄr teoridel har vi lagt fokus pÄ kommunikation och vuxnas barnsyn som betydelsefulla aspekter för barns möjligheter till inflytande i förskolan. Resultatet av vÄr studie visar att det till största delen Àr i den fria leken som barns inflytande kommer till uttryck.

Denna uppsats handlar om hur fritidshemmet arbetar med barns inflytande i fritidshemmetsverksamhet dÀr pedagogernas uppdrag inte bara Àr att lÀra barnen demokrati, utan att ocksÄbedriva verksamheten i demokratiska former. Syftet med vÄr studie Àr att vinna förstÄelse förbarns uppfattningar och upplevelser av elevinflytande i fritidshemmets mÄlinriktade ochresultatstyrda verksamhet. I studien görs bÄde en historisk tillbakablick pÄ vad tidigarestyrdokument har sagt om elevinflytande och hur dagens styrdokument Àr formulerade kringsamma fenomen. Studien har arbetats fram utifrÄn en fenomenologisk vinkling av barnsperspektiv, vilket hÀr innebÀr att begreppet inflytande ses som ett fenomen som har brutitsner till de didaktiska frÄgorna vad, hur och nÀr barnet uppfattar att, och upplever sig fÄ,inflytande i fritidshemmets verksamhet.Vi har analyserat tidigare forskning, litteratur och skolans styrdokument samt sökt empiri iintervjuer förlagda som samtalspromenader och genom frÄgeformulÀr för att vinna förstÄelsei Àmnet. Resultatet visar att barnen upplever att de fÄr inflytande genom olikamötesprocesser, men att de Àr mindre delaktiga i verksamhetens planering.

Mitt syfte med examensarbetet Àr att skapa en förstÄelse av hur pedagoger pÄ en förskola arbetar med att stÀrka barns sjÀlvkÀnsla och fÄ en uppfattning av hur barnen upplever pedagogernas intentioner. Genom min bakgrundstudie har jag uppmÀrksammat ett samband mellan forskarnas sÀtt att beskriva utveckling av sjÀlvkÀnsla och det Àr att sjÀlvkÀnslan formas genom interaktion med andra mÀnniskor. Forskare och teoretiker jag anvÀnder mig av utgÄr utifrÄn det interaktionistiska synsÀttet Àr frÀmst Stern, Mead och Brodin & Hylander. Undersökningen har utförts genom ostrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer och stöd för dessa metoder finner jag bland annat i Patel & Davidson (1991). I min studie finner jag att pedagogerna arbetar med att stÀrka barns sjÀlvkÀnsla i organiserade aktiviteter och i vardagliga situationer pÄ olika sÀtt.

I artikelserien visar vi resultaten av vÄr enkÀtundersökning om riksdagsledamöternas uppfattningar kring sfi. Vi visar att mÄnga av de myter och fördomar om sfi som florerar i till exempel medierna ocksÄ gÄr igen i politikernas uppfattningar. Deras uppfattningar fÄr sedan ligga till grund för viktiga politiska beslut kring en utskÀlld utbildning..

Syftet med detta arbete har varit att identifiera framförallt tillgÄngar i barns kÀnnedom, förstÄelse och inlevelseförmÄga i andra barns livsvillkor men undersökningen har Àven visat pÄ vissa brister. En viktig frÄgestÀllning har varit huruvida barns egna kulturella erfarenheter och identitet pÄverkar deras syn pÄ andra barn. DÀrför har undersökningen utförts i tvÄ olika kulturella miljöer en mÄngkulturell och en med brist pÄ mÄngkultur. I de bÄda miljöerna har jag genomfört semistrukturerade intervjuer utifrÄn bilder av barn och resultatet har visat pÄ en del likheter och skillnader mellan de bÄda grupperna..

BakgrundForskning belyser hur barn pÄverkas av olika faktorer dÄ det handlar om deras materiella status. De faktorer som har stor betydelse för barn Àr bland annat; vÀnner, massmedia, förÀldrar, pedagoger, reklam och den rÄdande norm som finns i samhÀllet. Alla dessa delar har en central och avgörande roll för barns lÀrande, önskningar och de val de gör för att efterstrÀva status.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur pedagoger i förskolan och förÀldrar till barn i förskolan uppfattar barns materiella status, i form av klÀder och leksaker. Vi Àr Àven intresserade av att undersöka om den materiella statusen kan pÄverka barns inkludering eller exkludering.FrÄgestÀllningar? Hur upplever pedagoger och förÀldrar att barn efterstrÀvar status?? Vilken uppfattning har pedagoger och förÀldrar kring barns intresse för klÀder och leksaker?? PÄ vilket sÀtt pÄverkar klÀder och leksaker barns status i barngruppen?? Vilka faktorer pÄverkar barn att vilja ha materiell status?3MetodStudien Àr baserad pÄ en kvalitativ metod dÀr intervju anvÀnts som redskap, varav vi intervjuat Ätta pedagoger samt Ätta förÀldrar.ResultatVÄrt resultat visade att förÀldrar och pedagoger har en gemensam uppfattning om vad som var statushöjande och populÀrt bland barnen.

I lÀraryrket kommer vi enligt styrdokumenten oavsett om vi arbetar inom förskola eller skola ha som uppdrag att utveckla barns sprÄk. Uppsatsens syfte var att undersöka vilken uppfattning lÀrare har om barns sprÄkutveckling och vilka erfarenheter de menar att barn behöver för att lÀra sig lÀsa och skriva samt vad de grundar sina uppfattningar pÄ. Valt fokus var barn i förskolan och grundskolans första Är. I litteraturen tas lÀrandeteorier samt sprÄkutvecklingen fram till barnets lÀs- och skrivlÀrande upp. Studien omfattar semistrukturerade intervjuer med tio lÀrare som arbetar pÄ förskolor och i grundskolans tidigare Är.

Lek kan ses som ett flerdimensionellt och komplext fenomen. F?rskolans l?roplan framh?ller att lek och l?rande ska bilda en helhet samt att lek ?r en f?ruts?ttning f?r barns utveckling. Fri lek ?r ett begrepp som ofta anv?nds i praktiken men som ocks? kan uppfattas som sv?r att arbeta med d? gr?nsen f?r vad som ?r fritt ?r diffust och vad frihet egentligen inneb?r i f?rskolans vardag.

Det ?vergripande syftet med denna studie ?r att med utg?ngspunkt i den fenomenografiska ansatsen unders?ka nio f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet tydligg?rande pedagogik som inkluderingsverktyg i l?rmilj?n utomhus. Studien placerar sig i kontaktytan mellan forskning om inkludering, tillg?ngliga l?rmilj?er utomhus och den praktiska till?mpningen av tydligg?rande pedagogik. Genom att studera f?rskoll?rares uppfattningar av fenomenet och hur f?rskoll?rare anser sig agera i sv?ra situationer som uppst?r i denna milj? har slutsatser kunnat dras kring hur och om tydligg?rande pedagogik anv?nds som ett inkluderingsverktyg.

I lÀraryrket kommer vi enligt styrdokumenten oavsett om vi arbetar inom förskola eller skola ha som uppdrag att utveckla barns sprÄk. Uppsatsens syfte var att undersöka vilken uppfattning lÀrare har om barns sprÄkutveckling och vilka erfarenheter de menar att barn behöver för att lÀra sig lÀsa och skriva samt vad de grundar sina uppfattningar pÄ. Valt fokus var barn i förskolan och grundskolans första Är. I litteraturen tas lÀrandeteorier samt sprÄkutvecklingen fram till barnets lÀs- och skrivlÀrande upp. Studien omfattar semistrukturerade intervjuer med tio lÀrare som arbetar pÄ förskolor och i grundskolans tidigare Är.