Vårt problemområde handlar om barns TV- och filmerfarenheter i förskolan. Våra huvudfrågor är: Vilka erfarenheter ser vi i förskolan som barn har fått genom massmedia samt hur kommer dessa till uttryck? Hur möter förskollärarna dessa eventuella erfarenheter? Hur ser förskollärarna på att tillvarata barns TV- och filmerfarenheter i förskolan? Vi tar utgångspunkt i det sociokulturella perspektivet. I vår framtida roll som förskollärare är det av stor vikt att vi känner till barns erfarenheter, även de från TV och film. Vi måste känna till vad det är barnen ser på för att kunna hjälpa dem att ifrågasätta och reflektera kring vad de har sett.

Syftet med den här studien syftar till att synliggöra möjliga samband mellan barns umgänge med djur och barnets lärande i ett sociokulturellt perspektiv. Genom litteraturstudier analyserades vilka faktorer som påverkar barns utveckling och lärande. Vidare genomfördes en enkätundersökning i 2 klasser i år 6, vilket visade enskilda elevers kontakt med djur. Detta jämfördes med bedömningar av varje elevs lärande, gjorda av en lärare i teoretiska ämnen och en lärare i sociala och motoriska ämnen. Resultaten diskuterades utifrån teorier om lärande, barns umgänge med djur samt barns behov att utvecklas psykologiskt, kognitivt och socialt.

I denna studie har syftet varit att studera barns konflikthantering i förskolan. De metoder som användes i detta arbete var gruppintervjuer med barnen och observationer av barns konflikthantering i den fria leken. Detta med utgångspunkt i Husserls fenomenologi som handlar om att se fenomen sett från individens perspektiv. Dessa dokumenterades med videoinspelning och loggbok. Resultaten visade att barnen hade flera rika och varierande lösningar på konflikter i förskolan.

Barns sociala samspel är en viktig del av deras utveckling. Det är genom samspel med sin omgivning som barn lär sig ny kunskap och utvecklas. I det sociala samspelet lär man sig även att samarbeta och anpassa sig efter andras behov och önskningar. För förskolebarn är det i leken som en stor del av deras sociala samspel och lärande sker. I leken lär sig barn mycket, bland annat att kommunicera med andra barn.

Det här arbetet utgår från citat i Läroplanen för förskolan 1998, som tar upp barns språkutveckling och att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla modersmålet och det svenska språket. Syftet med examensarbetet är att undersöka pedagogers förhållningssätt till, och deras syn på, betydelsen av barns användning av deras modersmål när de lär sig ett andraspråk, i förskolan. Vi fokuserar oss på talspråket. Vi har använt oss av kvalitativ undersökningsmetod med intervju som datainsamlingsmetod.I resultatet har vi kommit fram till vilket förhållningssätt pedagogerna har till barns användning av sitt modersmål, vid inlärning av ett andraspråk. Det lyftes fram om betydelsen av barns modersmål när de lär sig ett andraspråk.

Syftet med denna studie är att studera förskollärares inställning till att medverka i barns lek samt att studera vad förskollärare anser om leken och dess betydelse. Som metod i denna kvalitativa studie har intervjuer använts. Det genomfördes sju stycken intervjuer med verksamma utbildade förskollärare. I resultatet framkom att förskollärare anser att leken är grunden för allt lärande och att det vore konstigt som förskollärare att inte använda sig av leken i verksamheten. Inställningen till att medverka i barns lek berodde på barnens ålder och att det skulle ske på barnens villkor.

Små barn visar tidigt intresse för naturkunskap och det är förskolans uppdrag att fånga upp och ta tillvara detta intresse. Examensarbetet syftar till att undersöka hur förskollärare arbetar för att stimulera barns intresse för naturkunskap. Studien baseras på sex kvalitativa intervjuer med förskollärare från tre olika förskolor i en medelstor svensk stad. Studien behandlar hur förskollärare ser på innebörden av ett utforskande arbetssätt samt hur de tar barns intresse för naturkunskap vidare. Resultatet är att förskollärarna stimulerar barns intresse för naturkunskap genom att vara närvarande, ställa framåtsträvande frågor, fotografera händelser, diskutera i arbetslaget och genom att arbeta efter ett temainriktat arbetssätt.

Mitt examensarbete handlar om hur en person kan komma att ändra sin uppfattning om någonting. Vi ändrar ofta vårt sätt att se på någonting i vår omvärld på ett annat sätt än tidigare. Jag minns själv när jag gick i grundskolan och ändrade min uppfattning om matematikens tallinje. Innan hade jag haft en tanke om att matematik var svårt att förstå och att jag aldrig skulle kunna räkna till 100. Min uppfattning ändrades när jag upptäckte hur tallinjen är uppbyggd och att den är enkel när du väl kan den.

Vårt syfte med den här uppsatsen var att undersöka hur pojkars och flickors lek på förskolegårdar kan se ut. Vi ville ta reda på med vem, med vad och var barnen leker, samt vilka typer av lekar som dominerar utifrån ett genusperspektiv. Undersökningen genomfördes med åtta pojkar och åtta flickor i fem- till sexårsåldern från två olika förskolor. Dessa barn intervjuades enskilt och observerades därefter under sin lek på förskolegården. I resultaten har vi sett att det finns skillnader mellan pojkars och flickors lek utomhus.

Studien belyser tvåspråkiga barns språkutveckling och lärande. Resultatet presenteras utifrån sex kvalitativa intervjuer av personal verksamma inom förskolan. Intervjuerna beskriver pedagogernas resonemang gällande tvåspråkighet hos barn samt vilka metoder de använder sig av för att stimulera och stödja tvåspråkiga barns språkutveckling och lärande. Resultaten av undersökningen visar att förskollärarna aktivt arbetar med tvåspråkiga barns språkutveckling och lärande. Förskollärarna lyfter upp modersmålets betydelse och anser att det är viktigt att barnen lär sig sitt första språk, då det är grunden för inlärning av andra språk.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vad verksamma lärare tänker om den fysiska klassrumsmiljön och dess påverkan på barns lärande. Jag gjorde kvalitativa intervjuer med fyra verksamma lärare på två olika skolor. Jag har en övergripande frågeställning och fyra underfrågor för att precisera. Den övergripande frågan lyder: Vad tänker lärare om den fysiska klassrumsmiljöns betydelse för barns lärande? Underfrågorna tar upp inredningens, verktygens, de sociala samspelens och inflytandets och förändringens betydelse för barns lärande och vad lärarna tänkt om detta. De slutsatser jag dragit utifrån min undersökning är · Lärarna har tänkt på att den fysiska klassrumsmiljön påverkar barns lärande men inte alltid hur eller varför.

BAKGRUND: I bakgrunden har jag läst forskning som behandlar matematiken iförskolan. Forskning belyser vikten av att det börjas redan i förskolan med attsynliggöra matematiken för att barnen ska få en kunskapsgrund att stå på och iframtiden kunna utveckla sitt matematiska tänkande.SYFTE: Studien syftar till att undersöka pedagogers uppfattning av och arbete medmatematik i förskolan i Borås Stad där det satsats på kompetensutveckling imatematik.METOD: Studien grundar sig på en kvalitativ metod då det genomförts kvalitativaintervjuer med fyra pedagoger.RESULTAT: Kompetensutvecklingen har lett till mer medvetenhet om vadmatematik är hos pedagoger. De ger exempel på hur de arbetar med matematikoavsett ålder på barnen i vardagen, i leken, i rutinerna och i olika teman.Pedagogerna anser att det är i förskolan grunden sätts för barns fortsattamatematiklärande och de betonar vikten av att påvisa matematiken i vardagen förbarnen. Resultatet som framkom var att matematikplattformen inte användes i såstor utsträckning som det var tänkt från kommunens sida..

Uppsatsen syftar att undersöka skolhälsopersonalens uppfattning av barns grupperingar och statusordningar, hur skolan och skolhälsopersonalen hanterar utanförskap och mobbing samt hur de arbetar med skolans värdegrund. Kvalitativa intervjuer genomfördes med anställda i skolhälsovården. Resultatet visar att skolhälsopersonalen har god insyn i barns statusordningar samt att statusarbetet är komplext. Två typer av popularitet framkom, den negativa populariteten karaktäriseras av en tuff attityd och ett manipulativt beteende. Den positiva populariteten karaktäriseras av hjälpsamhet och vänlighet.

Syftet med denna studie har varit att lyfta fram utklädningskläder som pedagogiskt material i förskolan. Studien är av kvalitativ karaktär och består av fallstudier från tre förskolor med olika pedagogisk inriktning. Genom intervjuer med förskollärare och barn samt observationer av barns lek har vi undersökt vilken funktion olika utklädningskläder kan ha för barn i förskolan. Vi har även undersökt på vilket sätt placering och utbud av utklädningskläder kan påverka barns användande av dem. Med hjälp av ett posthumanistiskt perspektiv och begreppen agens och intra-aktivitet har vi sett hur utklädningskläder fått liv och gjort saker med barnen.

I denna studie har vi intervjuat och observerat sex förskollärare om och i den egna verksamheten. Tre av förskollärarna arbetar på en stationär förskola och tre arbetar på en mobil förskola med utomhuspedagogik som inriktning. Deras tankar och uppfattningar kommer att jämföras och belysas i diskussionen. Eftersom studien har en fenomenografisk ansats har avsikten varit att belysa förskollärares uppfattning om fenomenet matematiklärande i utemiljön.Studien visar på att samtliga förskollärare utnyttjar utemiljön för matematiklärande med barnen, men hur ofta det sker varierar stort mellan de olika förskoleformerna. Förskollärarna i studien upplever det positivt att den nyreviderade läroplanen, Lpfö 98/10 (Skolverket, 2010) har förtydligats i sina matematikmål, detta visar på förskolans viktiga roll för att utveckla barns matematiska förmåga.