Lundborg, Heléne & Persson, Anna (2013) Man får inte bestämma allt ? en studie av pedagogers och Barns uppfattning om inflytande. Malmö: Lärarutbildningen Malmö Högskola Vårt syfte med denna studie är att undersöka hur arbetet med barnens inflytande i förskolan uppfattas av pedagoger och barn. I Läroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) står det att pedagogerna skall arbeta med barns delaktighet och inflytande men enligt forskning i ämnet finner många det svårt att särskilja begreppen och vad de står för (Pramling Samuelsson & Sommer 2011; Arnér 2012; Tullgren 2003; Westlund 2011 m.fl.). Vi har utgått från frågeställningarna: Hur uppfattar pedagoger begreppen inflytande och delaktighet? Hur ser pedagoger på arbetet med barns inflytande i den dagliga verksamheten? Vad upplever barnen att de har inflytande över på förskolan? Som metod för att få svar på dessa frågor har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Sammanlagt har åtta pedagoger och femton barn intervjuats.

Vårt syfte med studien var att undersöka om och hur pedagogerna på förskolan lyfter fram barns intressen från informella lärmiljöer och deras förhållningssätt till intressen om de innefattar populärkultur.De frågor vi sökte svar på var:  Hur uppmärksammar pedagoger barns intressen från informella lärmiljöer? Hur vidareutvecklar pedagoger barns intressen från informella lärmiljöer?  Vilket förhållningssätt har pedagoger till barns intressen om de innefattar populärkultur? För insamling av material använde vi kvalitativa undersökningsmetoder. Vi valde att intervjua och observera pedagoger på två avdelningar på en förskola med barn i blandade åldrar mellan ett och fem år. Resultatet av studien visade att pedagogerna aktivt lyfter fram barns intressen från informella lärmiljöer i samtal och de utvecklar även aktiviteter utifrån barns egna intressen. När det gällde populärkultur i intressen så samtalar pedagogerna med barnen om dem i lika hög grad som om andra intressen från informella lärmiljöer, för att bekräfta barnen och deras kultur, men de undviker helst att utveckla populärkulturella intressen till aktiviteter. .

Syftet i denna studie var att studera förskolepersonalens uppfattningar om barns relationsskapande i leken utifrån ett genusperspektiv. Denna kvalitativa studie genomfördes med åtta semistrukturerade intervjuer med förskolepersonal från två olika förskolor. Detta för att vi ville veta hur personalen ser på barns relationsskapande. Vårt resultat visar att pojkar och flickor skapar relationer och leker på olika sätt men att förskolepersonalen vill arbeta utifrån ett könsneutralt sätt och lägga fokus på barns individuella egenskaper och intressen. I studiens resultat så beskrevs fyra olika kategorier som tydligt framkommit.

Syftet med denna studie är att få en förståelse för hur verksamma förskollärare ser på relationen mellan lek och lärande samt hur förskollärare anser att innemiljön påverkar barns utveckling. Frågeställningarna som studien utgår ifrån är: Hur uppfattar förskollärare relationen mellan lek och lärande? Hur ser förskollärare på den pedagogiska innemiljöns betydelse för barns utveckling? Samt hur ser förskollärare på sin egen delaktighet i barns lek? I studien intervjuas sex verksamma förskollärare från fyra olika förskolor. Genom de kvalitativa intervjuer som gjorts med förskollärarna har vi fått en generell uppfattning av deras svar på våra frågeställningar. Arbetet har en hermeneutisk ansats vilket innebär att förskollärarnas resultat är en tolkningsfråga.

Syftet med vår studie var att undersöka förskollärares uppfattningar kring den fysiska inomhusmiljön och dess betydelse för barns lärande i förskolan. Med inspiration från fenomenologin har vi utfört kvalitativa intervjuer med fem förskollärare på fem olika förskolor. Frågeställningarna vi har utgått ifrån är: Vad har pedagoger för uppfattning kring arbetet och utformningen av den fysiska inomhusmiljön? Hurdana uppfattningar har pedagoger om vad som kännetecknar en god fysisk inomhusmiljö? Hur uppfattar pedagoger den fysiska inomhusmiljöns betydelse för barns lärande? Resultatet påvisar att den fysiska inomhusmiljön är en grundsten för att allt annat ska fungera och vid utformningen så tas utgångspunkten i barngruppens intressen och behov. En god fysisk inomhusmiljö ska vara lustfylld och locka barnen till att vilja leka.

Syftet med studien är att synliggöra pedagogernas roll i leken, samt deras uppfattning om miljöns betydelse för leken. För att kunna få en förståelse för pedagogernas roll i barns lek och sin egen syn på miljöns betydelse för leken, genomfördes fyra semistrukturerade intervjuer med två pedagoger på två förskolor. De semistrukturerade intervjuerna innebär att vi hade en frågelista över det specifika temat som skulle beröras och en intervjuguide som kompletterades av följdfrågor (Bryman, 2007).   Förskolornas och pedagogernas namn är fingerade och kommer i texten att benämnas som förskolan Blåkulla, pedagogerna Birgitta och Barbro och förskolan Gläntan, pedagogerna Gunilla och Greta. Samtliga pedagogerna som intervjuats har genomgått en förskollärarutbildning.

Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger på förskolan beskriver hur de arbetar för att stödja barn att komma in i den fria leken. Vi ville även undersöka vilka strategier pedagogerna använder sig av för att hjälpa barn att komma in i den fria leken. I studien användes en kvalitativ forskningsstrategi. För att samla in material till studien intervjuades åtta pedagoger på tre olika förskolor. Resultatet visar att material, miljön och tiden har en stor påverkan på barns fria lek.

Detta är en kvalitativ studie som undersöker om hur förskollärarens barnsyn och kunskapssyn påverkar barns lärande. Syftet med studien är att synliggöra hur förskollärare tänker kring sin egen påverkan på barns lärande i förskolan, utifrån förskollärarnas barnsyn och kunskapssyn. Studien fokuserar på vad några förskollärare i Sverige utgår från när de planerar för barns lärande på förskolan samt hur medvetna de är om sin egen påverkan på barns lärande. För att ta redan på detta har fem intervjuer genomförts från olika förskolor. Studien fokuserar på förskollärarens perspektiv och intervju har gjort att jag har kunnat samla empiri som fokuserar på förskollärarens uppfattningar och känslor kring ämnet.

Tidigare forskning behandlar vad och hur mycket barn äter samt hur mycket och på vilket sätt barn är fysiskt aktiva. Syftet med studien var därför att beskriva förskolepersonals syn på små barns rörelse- och matvanor samt på hur de kan stötta föräldrar till att skapa hälsosamma vanor för sina barn. Sex semistrukturerade kvalitativa intervjuer genomfördes med personer som arbetat inom förskola i minst 15 år. Intervjuerna spelades in med hjälp av diktafon vartefter de transkriberades och analyserades. Resultatet kunde delas in i tre kategorier: Små barns rörelse- och matvanor på och utanför förskola, Faktorer som påverkar små barns rörelse- och matvanor samt Kommunikation som stöd till föräldrar.

Syftet med studien var att undersöka vilken betydelse leken har för barns språkutveckling och hur pedagoger använder sig av leken för att stimulera barns språkutveckling. Studien utgår ifrån teorier av Vigotskij och Piaget som forskat om barns utveckling och lärande. I undersökningen använder jag kvalitativa intervjuer för att ta reda på pedagogernas tankar om lek och dess betydelse för barnens språkutveckling. Resultaten visar att samtliga pedagoger har synpunkter som stödjer att leken har stort betydelse för barns språkutveckling. De använder en mängd olika metoder för att stimulera språket genom lek..

Det råder statlig och politisk enighet om att barn och ungas läsfärdighet har försämrats vilketär alarmerande. Att skapa gynnsamma lärmiljöer kring böcker ses enligt forskning sombetydande för barns intresse och utveckling inom detta område. Barns förhållande till böckersamt läsning grundläggs tidigt och den uppfattning barn erhåller rörande böcker följer barnenupp i åldrarna. Det är därför av vikt att barn har tillgång till böcker, får möta böcker imeningsfulla sammanhang samt möjlighet till samspel i användandet av dem. Både densociala och fysiska miljön har betydelse för barns möten med böcker.

Titel: ?Barns bästa vid vårdnadsöverflyttningar? ? En studie av domar från tingsrätten.Författare: Jenny OlssonSyfte: Syftet med studien är att undersöka konstruktionen av barns bästa i tingsrättens domar gällande vårdnadsöverflyttningar. En del av syftet handlar även om att belysa eventuella dilemman kopplat till begreppet barns bästa i domarna samt undersöka hur dessa dilemman hanteras.Frågeställningar: Hur konstrueras barns bästa i domarna? På vilket sätt kan man utläsa ett dilemma mellan kontinuitetsprincipen och återföreningsprincipen?Teoretiskt synsätt: Studien grundar sig på ett socialkonstruktionistiskt synsätt som präglar hela studien och även återfinns i studiens syfte och frågeställningar.Metod: Studien är en kvalitativ källanalys där domar från tingsrätten angående vårdnadsöverflyttningar är den gällande källan. De inhämtade domarna analyserades med hjälp av en innehållsanalys.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka och analysera blivande förskollärares föreställningar av och intentioner inför att möta och arbeta utifrån alla barns förutsättningar i verksamheten utifrån det relationella och det kategoriska perspektivet. Vi har använt oss av kvalitativa halvstrukturerade gruppintervjuer som metod. Vår analys har skett utifrån en analysmodell vilken utgår ifrån det relationella och kategoriska perspektivet relaterat till läroplanen för förskolan samt den tidigare forskning vi använt oss av i vår studie. Resultatet utifrån våra gruppintervjuer visar på att de blivande förskollärarna har en väl förankrad idé som utgår ifrån ett relationellt perspektiv om hur lärare i förskolan skall möta alla barn utifrån dess förutsättningar. Däremot sker inte alltid detta i förskolans verksamhet vilket visar sig i de blivande förskollärarnas föreställningar om vad som sker i praktiken utifrån sina verksamhetsförlagda utbildningsperioder.Vi har utifrån våra intervjuer med de blivande förskollärarna samt vår analysmodell skapat oss en uppfattning om vilka perspektiv som kan förekomma i förskolans verksamhet. Studien har gett oss en djupare förståelse för och kunskap om hur vi ska agera och verka utifrån alla barns förutsättningar i vårt kommande yrke..

Syfte: Syftet var att undersöka vårdnadshavares uppfattning av hälsosamtalet med skolsköterskan för deras barn i förskoleklass, samt att undersöka om det fanns någon skillnad i uppfattning utifrån vårdnadshavares födelseland.Metod: Kvantitativ deskriptiv studiedesign med enkät som skickades till vårdnadshavare för 236 barn. Deltagandet efter två påminnelser var 64,8 % (n=153).Resultat: Hälsosamtalet som helhet uppfattades som mycket bra av 56,2 % (n=86) och bra av 37,9 % (n=58), det fanns skillnader i uppfattning utifrån vårdnadshavarnas födelseland (p=011). Tiden som var avsatt för samtalet upplevdes av 6,5 % (n=10) som otillräcklig och informationen som gavs inför samtalet upplevdes av 6,5 % (n=10) som bristfällig och av 3,3 % (n=5) som mycket bristfällig. Uppfattningen var att informationen under samtalet gavs så att den helt kunnat förstås, 90,2 % (n=138). Det förekom skillnader i förståelse av information utifrån vårdnadshavarnas födelseland (p=0,006).

BAKGRUND: Studien redogör för de företeelser vilka möjliggör eller hindrar tillvaratagandet av barns intressesfär i verksamhet inom förskola/fritidshem. Forskning och styrdokument betonar vikten av barn vilka görs till medskapare i sin vardag, där deras intressen ska utgöra grunden. SYFTE: Syftet med vår undersökning är att utreda i vilken utsträckning barn har inflytande över sina intresseyttringar i förskola/fritidshem. METOD: Med utgångspunkt i en kvalitativ ansats har examensarbetet utifrån observationer och intervjuer ämnat undersöka i vilken utsträckning barns intressen tillvaratas i verksamhet inom förskola/fritidshem. Informanterna har innefattats av både barn och pedagoger.