Förskolans miljö är en viktig del i förskolans verksamhet och vår studie undersöker hur pedagoger tolkar barns inflytande över förskolans miljö. Fokus under undersökningen är vårt antagande om att pedagogernas sociala representationer påverkar barns möjligheter till inflytande över förskolans miljö. Vår uppfattning är att förskolans läroplan ger utrymme för olika tolkningar av hur pedagoger bör sträva mot målen i förskolans läroplan och därmed spelar de sociala representationerna en stor roll i hur dessa tolkas. Vi menar att pedagogernas sociala representationer formar verksamheten i förskolan och därmed även barnens möjligheter till inflytande över förskolans miljö. Undersökningen är baserad på tre olika fokusgruppsintervjuer med pedagoger i förskolan som deltagare och syftet var att diskussionerna skulle synliggöra pedagogernas olika tolkningar av barns inflytande över förskolans miljö. Vår studie visar att pedagogerna anser att de arbetar medvetet med att barnen ska ha inflytande över förskolans miljö, samt att de sociala representationerna skiljer sig mellan de olika förskolorna.

En studie om sex pedagogers tankar och förhållningssätt på barns försök till ansvar.

Syftet med vår studie är att vinna kunskap om vilka skillnader som barn ger uttryck för mellan verksamheterna i förskola och förskoleklass samt lyfta fram barnens perspektiv på det innehåll som finns i förskoleklassens verksamhet.Vi har tagit del av ett pågående forskningsprojekt med en befintlig empiri vilket innehåller kvalitativa intervjuer gjorda med barn i förskoleklassverksamhet. Barnens svar har vi analyserat och kommit fram till tre övergripande aspekter såsom miljö och material, innehåll i verksamhetens undervisning samt relationer som vi presenterar i vårt resultat. Dessa övergripande aspekter som barnen ger uttryck för i verksamheterna förskola och förskoleklass är viktigt att ha i åtanke när man som pedagog vill närma sig ett barns perspektiv i arbetet i förskoleklass genom att skapa en bro mellan förskola och skola..

Detta är en studie genomförd med syfte att ta reda på hur personal i förskolan tänker kring, samt använder tecken som stöd som ett verktyg för att främja barns kommunikation och språkutveckling i den dagliga verksamheten. Studien är kvalitativ och metoden som använts för att samla in material är intervjuer med personal som arbetar i förskola. Resultatet har visat en medvetenhet hos personalen av betydelsen att använda tecken som stöd för att främja barns kommunikation och språkutveckling. Resultatet visar att trotts denna medvetenhet är arbetet begränsat då personalen känner att de inte har tillräckligt med kunskap för att arbeta med tecken som stöd. Slutsatsen av studien visar att personal i förskolan anser att tecken som stöd är ett värdefullt verktyg men att det behövs mer forskning kring dess betydelse för barns kommunikation och språkutveckling för att kunna utveckla detta arbete i förskolans verksamhet. .

?Folkbokföring av barns boende vid vårdnadshavarnas separation?Maria Montén GustafssonÖrebro universitet, Institutionen för beteende, social- och rättsvetenskap.SammanfattningSyftet med detta arbete är att utreda om folkbokföringslagen uppfyller målsättningen vid folkbokföringen av barns boende vid vårdnadshavarnas separation samt att undersöka kopplingen mellan folkbokföringen och olika samhällsstöd. Folkbokföringen har gamla anor som tidigare sköttes av kyrkan. Våra äldsta kyrkböcker är från 1600-talet. Mantalsskrivningen blev ett viktigt instrument för beskattningen.

Den här studien handlar om barns sociala liv i hem och skola relaterat till faktorer som kan vara stressbelastande. Syftet med studien var att undersöka och belysa lärares reflektioner kring barns sociala liv i hem och skola, attityder och språkbruk i grundskolans tidiga år idag och för tio- femton år sedan. Syftet var också att undersöka och belysa barns aktiviteter efter skoldagens slut ur ett föräldraperspektiv. Syftet avgränsades till årskurs 2 i grundskolan. Metoden jag använt mig av har varit kvalitativa interjuver med tre lärare, samt kvantitativa enkäter till föräldrar till barn i två av de klasser där jag intervjuat lärarna.

Syftet med detta examensarbete är att studera pedagogers syn på den fria leken och dess betydelse för barns lärande och utveckling, även undersöka vad pedagogerna anser att den fria leken har för möjligheter och hinder för barns lärande och utveckling i förskolan. Vi har valt att använda en kvalitativ forskningsmetod genom att genomföra semistrukturerande intervjuer med sju pedagoger i två förskolor. Det som framkommit i undersökningen är att pedagogerna hade ett positivt synsätt på den fria leken. De ansåg att den fria leken är en viktig källa till barnens kompetensutveckling som bör uppskattas av pedagoger och bör därför läggas mer vikt på i verksamheten. Resultatet visar också att den fria leken kan ha nackdelar och hinder som leder till konflikter och obehagliga situationer bland barnen. De flesta pedagoger ansåg att deras närvarande roll var viktig, utan att styra eller dominera leken, för att stödja och utveckla den fria leken..

Denna studie har haft som syfte att synliggöra och belysa förskollärares erfarenhet av och strategier kring musiken i förskolans verksamhet i relation till barns delaktighet och inflytande. För att få syn på detta genomförde jag kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare från fyra olika verksamheter. Av resultatet framgår att delaktighet och inflytande har en stor plats i verksamheten. Förskollärarna har fokus på barnen och ser dialoger och samtal som avgörande faktorer för att tillgodo se barns delaktighet och inflytande, däremot är musikens roll väldigt mycket mindre och i princip nästan obefintlig. Resultatet tycks bero på att intresset för musiken bland förskollärarna är begränsat samt att de anser att tiden behövs till annat.

Syftet med den genomförda studien är att undersöka barns möjlighet till ett ökat inflytande i förskolan genom egen dokumentation. Den dokumentation som görs i dagens förskolor utförs oftast av pedagoger men i studien vänds denna upplevda bild och istället är det barnen som dokumenterar. Under en veckas tid fick barnen dokumentera sin vardag genom digitalkameror och detta blev sedan underlag för diskussioner tillsammans med barnen. Uppsatsen bygger på grundtanken om det kompetenta barnet. Studien bygger på följande frågeställningar: Kan barns dokumentation leda till en ökad möjlighet till inflytande för barn i förskolan, och i så fall hur? Hur kan barn ges möjlighet till inflytande i den pedagogiska dokumentationen i förskolan? Studien är en kvalitativ studie, med semistrukturerade intervjuer, bildanalys samt observationer i utvalda situationer.

BAKGRUND: I bakgrunden belyser vi olika författare och forskares perspektivkring språk. Inledningsvis definierar vi begreppet språk, för attsedan beskriva vad Läroplanen för förskolan tar upp. Därefterbeskriver vi barns språkutveckling och redogör för vikten av ettspråkstimulerande arbete i förskolan. Pedagogers förhållningssättdiskuteras och vi tar upp lekens samt miljöns betydelse för språket. Ibakgrundens sista del redogör vi för vår valda teoretiska ram.SYFTE: Syftet med detta examensarbete är att undersöka vad olikaförskolors personal anser vara det centrala för språkstimulering iförskolan.METOD: Vi har i denna undersökning använt oss av kvalitativ metod, medfenomenografi som ansats och intervju som undersökningsredskap.Sammanlagt har vi intervjuat nio pedagoger varav fem arbetar på enSpråkförskola och resterande på två ?vanliga? förskolor.RESULTAT: I resultatet framgick likheter men framförallt skillnader mellanförskolorna.

Utomhuspedagogik är ett förhållningssätt som syftar till att lärande sker i utemiljö. Det är också ett växelspel mellan sinneliga upplevelser och boklig bildning. Syftet med vår studie var att ta reda på sex pedagogers uppfattningar om utomhuspedagogik och hur dessa tar sig uttryck i samband med barns lärande i förskolan. I studien använde vi oss av kvalitativa intervjuer och inslag av den fenomenografiska forskningsansatsen. I resultatet fann vi att pedagogerna hade varierande uppfattningar kring utomhuspedagogik och hur de såg på ämnet som ett verktyg för barns lärande.

Syftet med mitt examensarbete var att undersöka om man med hjälp av självstärkande övningar och ett uppmuntrande förhållningssätt kan öka barns självkänsla. Jag genomförde min undersökning i en 1-2:a, bestående av 28 barn. Av dessa valde jag ut två försökspersoner, en flicka, 7 år, och en pojke 8, år. Jag har använt mig av enkäter och observationer som undersökningsmetoder. Vid genomförandet av övningar, samt under övrig tid, har jag observerat mina försökspersoner för att se om någon utveckling skett.

Syftet med detta examensarbete var att underso?ka hur fo?rskolla?rare resonerar kring ett lekpedagogiskt arbetssa?tt och barns relationer. Fo?r att underso?ka detta valde jag att genomfo?ra min studie med hja?lp av intervjuer som metod. Jag valde att intervjua tre fo?rskolla?rare som alla arbetar lekpedagogiskt pa? olika fo?rskolor, fo?r att pa? sa? vis fa? en sa? bred bild som mo?jligt.

Syftet med denna undersökning var att undersöka och synliggöra hur förskolans pedagoger arbetar med att stimulera barns lärande och utveckling i matematik. För att söka svar på undersökningsfrågorna genomfördes kvalitativa intervjuer med pedagoger och observationer på olika förskolor. Undersökningen visar att majoriteten av respondenterna anser att matematiken i förskolan är viktig. Det är enligt respondenterna viktigt för barns fortsatta lärande och utveckling. De lyfter vikten av den grundläggande matematiken i förskolan.

BAKGRUND: Leken är ett stort begrepp och många forskare har försökt beskriva den. Detsom de flesta kommit fram till är att den är lustfylld, frivillig, spontan, symbolisk och attmedel dominerar över mål (Pramling Samuelsson och Sheridan 1999, s. 84). I bakgrundenpresenterar vi relevant forskning för vår studie om barns lärande och utveckling genom lek.Vi beskriver leken ur ett historiskt perspektiv, pedagogens roll, vad lek är och vad leken harför betydelse för barns utveckling. Vidare tar vi upp lekens förutsättningar samt vad som ståratt läsa om leken i läroplanerna för förskola och skola.SYFTE: Vi vill i vår undersökning studera ett antal pedagogers föreställningar/uppfattningar om lekens betydelse för barns lärande och utveckling.