I läroplanen står det att förskolan ska arbeta för att flickor och pojkar ska få lika stort inflytande och utrymme, arbetet ska väcka glädje och alla barn ska känna att det är givande att lära sig nya saker. Förskollärarna ska aktivt motarbeta de traditionella könsrollerna genom att låta pojkar och flickor ha lika möjligheter till utveckling och lärande. På- och avklädningssituationerna i hallen är en del av förskolans vardagsrutiner som innehar potential till att stimulera samspel, språk och barns inflytande med genusperspektivet i fokus.Studiens syfte var att jämföra och analysera hur kvinnliga förskolepedagoger bemöter pojkar och flickor vid på- och avklädningssituationerna i hallen. För att uppnå syftet ställde vi oss följande frågor: Hur fördelar pedagogerna sin tid/uppmärksamhet mellan flickor respektive pojkar under på- och avklädning? Hur påverkas på- och avklädningssituationen av hur pedagogernas förhållningssätt, vad gäller genus, tilltal och inflytande, speglas i deras agerande? Finns det skillnader mellan en central förskola och en landsbygdsförskola när det kommer till pedagogernas förhållningssätt till på- och avklädningssituationen? Studien utgick ifrån empiri insamlad under sammanlagt 6 intervjuer och 7 observationer som genomfördes på en centralt belägen förskola samt en landbygdsförskola.

Betyg och bedömning är en fråga i tiden. Det finns mycket forskning i och om kunskapsbedömning, men lite mindre om barns tankar, känslor och erfarenheter av att bli bedömda i skolan. Centralt för syftet är att beskriva hur barn upplever att bli bedömda i en skolkontext. En annan viktig del är att närmare studera hur barns identitet konstitueras i relation till kunskapsbedömning. Forskningsansatsen är kvalitativ.

Barn finns i våra städer, i massor, och har funnits där i alla tider. Men var finns det plats för dem? Hur har de ytor som finns tillgängliga för barn ändrat sig genom historien? Och hur länge har det funnits platser i staden specifikt planerade för barn?Kartan är en representation av verkligheten, den verklighet som den är ritad i. Vad som finns med och varför beror på många saker, vad är syftet med kartan, för vem är kartan ritad och vem ska titta på den? Med detta i åtanke när man tolkar och reflekterar kring historiskt kartmaterial kan man ana hur barns egna platser i staden har ändrat sig genom åren.Gatan har i gamla tiders Sverige varit en viktig plats för lek och barns utveckling, jämförbart med den roll gatan spelar för barn i utvecklingsländer.

Syftet med studien är att belysa hur barn i förskolan använder sig utav sina redan vunna literacyfärdigheter. Studien har genomförts med kvalitativ metod där en etnografisk fältstudie legat till grund för de resultat som presenteras. Vi har använt en metodkombination av systematisk observation och dokumentation genom filminspelning.  Vi har följt tio stycken barn och underlaget har samlats in från två förskolor i Linköpings kommun. Resultatet har bearbetats utifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv. Resultatet visar att de unika literacypraktiker barnen är engagerade i är beroende av ett antal olika faktorer.

Arbetet syftar till att uppmärksamma och problematisera förskolepedagogens förhållningssätt gentemot barn som ofta hamnar i ensamlek, samt uppmärksamma vilka samband som beskrivs mellan barns ensamlek och deras språkutveckling. I vår undersökning av hur verksamma pedagoger ser på ensamlekande barn har vi genomfört kvalitativa djupintervjuer med inspiration från fenomenologin som utgångspunkt. Undersökningen visar att pedagogerna inte såg något fel i att vissa barn ofta hamnar i ensamlek så länge det är självvalt. Däremot om ensamleken beror på att barnet vill men har svårt för att leka i samspel med andra beskriver pedagogerna hur de genom eget deltagande kan stötta och hjälpa barnet till en samspelande lek med andra barn. Pedagogerna upplevde att förskoleverksamheten är fylld med vardagliga rutiner och regler som kan utgöra en hindrande faktor för barnens lek.

Syftet med denna studie är att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 år) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmärksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgått från följande forskningsfrågor. Hur kommunicerar små barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Syftet med denna studie är att undersöka kommunikativt samspel i förskolan mellan de yngsta barnen (1-2 år) och pedagoger. Genom detta vill jag uppmärksamma pedagogens roll i barns kommunikationsutveckling. För att besvara syftet har min studie utgått från följande forskningsfrågor. Hur kommunicerar små barn? Hur kan det kommunikativa samspelet se ut mellan barn och pedagog i förskolan? Genom en kvalitativ undersökningsmetod har jag, med videokameran som verktyg, observerat kommunikativa möten mellan barn som befinner sig i den förverbala fasen och pedagoger.

Vårt syfte med undersökningen är att belysa samlingens betydelse. Anser pedagogerna att samlingen är ett tillfälle där barnen tränas i att samspela i grupp och finns det ett syfte med samlingen? Vi har även tagit in en liten del av vad barnen tycker om samlingen. Vi har skrivit kort om Fröbels Kindergarten där vi kan se att samlingen har sitt ursprung och om det finns en likhet med hur samlingen ser ut i dag. I vår undersökning har vi gjort observationer med hjälp av ett observationsschema samt intervjuat pedagoger och barn med diktafon.

Syftet med arbetet var att se hur pedagoger på en förskola förhöll sig till barns lek ur ett genusperspektiv. Genom observationer har vi fått se barns lek och för en djupare förståelse har vi intervjuat pedagoger och barn. Resultatet visar att pedagogerna arbetar med genus, men benämner det som jämställdhet och individualisering av varje barn som unikt utan könskodning. Barnen uttalar en medvetenhet om vad som anses flickigt och pojkigt, men i observationerna visar det sig att de ändå kan leka med allt..

De senaste åren har det blivit ökade krav på förskollärare utifrån förskolans styrdokument att förhålla sig och arbeta med flerspråkiga barns språkutveckling och lärande. Samtidigt visa intresse och engagemang för deras kultur och identitet. Examensarbetet syftar till att undersöka och analysera hur förskollärare förhåller sig gentemot flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan. Studien grundar sig på den sociokulturella teorin där det läggs vikt på interaktion och kommunikation i lärandet. För att undersöka forskningsområdet kommer följande frågeställningar att behandlas:Hur definierar förskole pedagogerna flerspråkighet?Hur beskriver pedagogerna flerspråkiga barns språkutveckling?Vilken syn på flerspråkiga barn uttrycker förskollärare?Hur beskriver pedagogerna arbetet med flerspråkiga barns språkutveckling?Hur ska förhållningssätt se ut för flerspråkiga barns språkutveckling enligt förskollärare?Vilka problem och hinder beskriver förskollärare?Vilka åtgärder kan tillämpas för en bättre verksamhet?I undersökningen valde vi att använda kvalitativa intervjuer för att besvara våra frågeställningar.

Som blivande lärare har jag en målsättning om att kunna se och möta varje elev som en unik människa och förstå hur det är att vara elev. Vad jag vill åstadkomma i denna uppsats, är att hitta ett vetenskapligt förhållningssätt som hjälper mig i mitt förhållningssätt gentemot alla elever. Mitt syfte är att hitta en teori med vars verktyg jag i större utsträckning kan se hela individen i ett sammanhang och genom detta på ett bättre sätt möta, bemöta, förstå och stödja enskilda elever i skolan. Med hjälp av teorins verktyg gör jag en fallstudieanalys för att visa erfarenheternas påverkan på den mänskliga utvecklingen och hur detta i sin tur kan påverka eleven i skolan. Påverkan från skolan går i sin tur tillbaka till individen.

Bakgrunden till vår studie är att naturvetenskap och teknik fått större plats i förskolans läroplan samtidigt som studier visat på att det finns brister i arbetet med dessa ämnen på skolor och förskolor. Syftet med studien var att få syn på likheter och skillnader i hur fyra förskollärare, från en ämnesinriktad och en traditionell förskola, ser på naturvetenskap och teknik samt arbetssätt och ämneskunskapens betydelse. Vi har gjort en kvalitativ studie och som metod valde vi att göra enskilda intervjuer som spelades in med ljudupptagning. De teoretiska utgångspunkter som använts i analysen har fokus på det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att de likheter som finns är att förskollärarna anser att grunden för barns lärande är ett utforskande och undersökande arbetsätt i samspel med barn och vuxna.

Hindgren, Lisbeth (2008). ICDP, International Child Development Programme Ett verktyg för specialpedagogens proffessionella rollragande? ICDP, International Child Development Programme A tool for the special educational needs teacher´s professional role? Examensarbete, Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syfte: Vad styr rolltagandet utifrån olika rollteoretiska perspektiv? Syftet med detta arbete är att undersöka om, och i så fall hur, det förhållningssätt som används inom ICDP/ vägledande samspel påverkar specialpedagogens rolltagande utifrån det specialpedagogiksa uppdraget i de olika arbetsområdena individ, grupp och organisation.

Syftet med denna studie har varit att lyfta fram utklädningskläder som pedagogiskt material i förskolan. Studien är av kvalitativ karaktär och består av fallstudier från tre förskolor med olika pedagogisk inriktning. Genom intervjuer med förskollärare och barn samt observationer av barns lek har vi undersökt vilken funktion olika utklädningskläder kan ha för barn i förskolan. Vi har även undersökt på vilket sätt placering och utbud av utklädningskläder kan påverka barns användande av dem. Med hjälp av ett posthumanistiskt perspektiv och begreppen agens och intra-aktivitet har vi sett hur utklädningskläder fått liv och gjort saker med barnen.

Mitt syfte med examensarbetet är att skapa en förståelse av hur pedagoger på en förskola arbetar med att stärka barns självkänsla och få en uppfattning av hur barnen upplever pedagogernas intentioner. Genom min bakgrundstudie har jag uppmärksammat ett samband mellan forskarnas sätt att beskriva utveckling av självkänsla och det är att självkänslan formas genom interaktion med andra människor. Forskare och teoretiker jag använder mig av utgår utifrån det interaktionistiska synsättet är främst Stern, Mead och Brodin & Hylander. Undersökningen har utförts genom ostrukturerade observationer och kvalitativa intervjuer och stöd för dessa metoder finner jag bland annat i Patel & Davidson (1991). I min studie finner jag att pedagogerna arbetar med att stärka barns självkänsla i organiserade aktiviteter och i vardagliga situationer på olika sätt.