Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilken roll leken spelar i barns sprÄkliga utveckling och pÄ vilket sÀtt pedagoger kan stimulera barns sprÄkutveckling genom lek. Undersökningen handlar Àven om förskolans pedagogiska miljö har nÄgon betydelse för barns lek- och sprÄkutveckling. I litteraturen har studier gjorts kring teorier om lekens betydelse för barn, om barns sprÄkutveckling samt om den pedagogiska miljöns inverkan pÄ barns lek- och sprÄkutveckling. En kvalitativ metod i form av intervjuer med pedagoger som arbetar pÄ förskola har anvÀnts. I litteraturen och i intervjuerna har det framkommit att den pedagogiska miljön pÄverkar bÄde lek- och sprÄkutvecklingen samt att leken Àr oerhört viktig för barns sprÄkutveckling.

 Syftet med studien Àr att undersöka om placerade ungdomar fÄr den information de har rÀtt till och om de upplever att de fÄr sin röst hörd. Forskningen om barn och unga som Àr placerade i samhÀllsvÄrd visar att ungdomarna upplever att de inte blir lyssnade pÄ och att de inte kÀnner sig delaktiga i de processer som rör dem. För att kunna besvara studiens syfte har semistrukturerade intervjuer gjorts. Nio intervjuer har genomförts med ungdomar mellan 18-21 Är som alla varit placerade pÄ HVB-hem eller pÄ institution. Resultaten visar att ungdomarna inte fÄr den information de har rÀtt till vid en placering och att de inte upplever att deras handlÀggare Àr lÀtta att fÄ tag pÄ. .

I denna studie har vi kritiskt granskat artiklar skrivna i Göteborgs-Postens om Angered. Syftet har varit att granska hur Angered konstrueras som ort och hur de boende i Angered konstrueras genom innehÄll i, och utformning, av tidningsartiklarna. Uppsatsens huvudfrÄga har varit: Hur ser den mediala rapporteringen om Angered ut? För att pÄ bÀsta sÀtt kunna besvara denna frÄga har Àven tre stycken frÄgestÀllningar anvÀnts: Vad Àr det för Àmnen som dominerar rapporteringen om Angered? Vilka mÀnniskor Àr det som fÄr komma till tals i rapporteringen om Angered? Vilket ordval anvÀnds i rapporteringen av Angered? Materialet som undersökningen baseras pÄ Àr 30 artiklar om Angered, publicerade under januari 2006-maj 2013. Teorier som anvÀnds i studien Àr en textanalys inspirerad av diskursteorin samt ett socialkonstruktivistiskt perspektiv.

Denna uppsats handlar om Ätta helt vanliga barn och deras helt vanliga mammor ur medelklassen och om hur barnens kontakt med papporna ser ut efter att förÀldrarna gÄtt skilda vÀgar. Uppsatsens syfte Àr att fÄ kunskap om och en förstÄelse för hur barnen uppfattar kontakten med sina pappor. Uppsatsens tre frÄgestÀllningar Àr sÄlunda: 1).Vad sÀger de intervjuade barnen om umgÀngeskontakten med sina pappor efter förÀldrarnas separation? 2). Hur uppfattar mammorna sina barns upplevelse av att ha kontakt med sina pappor? 3).Hur kan man se pÄ detta i förhÄllande till barnens bÀsta och barnens rÀtt till bÄda sina förÀldrar?Genom en kvalitativ intervjustudie barnen sjÀlva kommit till tals.

Uppsatsen undersöker och beskriver hur sex manliga lÄgstadielÀrare upplever sitt yrke och omgivningens reaktioner pÄ detsamma. MÀnnen som Àr i minoritet i yrkeskÄren fÄr komma till tals och ge sin syn pÄ hur de uppfattar och tycker sig uppfattas av kollegor, elever och elevers förÀldrar. Uppsatsen beskriver en manlighetsnorm som Àr upp till de enskilda lÀrarna att leva upp till eller förkasta i det egna identitetsskapandet och förhÄllningssÀtt gentemot yrket. Grunden ligger pÄ olika institutioners intressen och önskemÄl om fler mÀn i skolans tidigare Är, hur och varför detta skall uppnÄs..

By reading three 21st century books am I trying to see how the female friendship is described in literature of our days. The books are Rebell med frusna fötter by Johanna Nilsson, Lutherska badet by Unni Drougge and I nÀrheten av solen by Hanna Wallsten. They are all written by Swedish authors and taking place in Stockholm in the early years of 2000. I am doing a critical reading against the roles of ?heteronormativitet? as the word is described by Tiina Rosenberg and Fanny Ambjörnsson trying to see how the characters are following or breaking these roles.

Titel: NedlÀggningsretorik i svensk nyhetstextNivÄ: C-uppsats i Àmnet medie- och kommunikationsvetenskapFörfattare: Evelina Larsson, Lasse NivérHandledare: Mathias SylwanDatum: 2013 ? majSyfte: Under de senaste Ären har ett större antal arbetsplatser lagts ned i Sverige. VÄr uppsats syftar till att studera sÀttet som medier skriver om nedlÀggningar. Vi har valt att undersöka medierapporteringen frÄn fyra nedlÀggningar under 2012 och 2013: Arjohuntleigh, Pilkington, Volvo Bussar och Swedwood.FrÄgestÀllning: ? Vad sÀgs om nedlÀggningens anledningar och konsekvenser?? Vilka kommer till tals, vad fÄr de sÀga?Teori och metod: Det empiriska materialet utgörs av artiklar publicerade i svensk dagspress under 2012 och 2013.

Aktionsforskningen belyser en problematik kring fysisk inkludering. Studien Àr genomförd med en elev i ÄrskurstvÄ som har koncentrationssvÄrigheter, ogillar att befinna sig i större grupper samt har svÄrt med höga ljudnivÄer. DÀrav befann han sig vid utgÄngslÀget till stor del utanför klassrummet. Studiens medforskare har varit eleven Anton, Antons mamma, klassens pedagog samt Antons elevassistent. Studien har gjort oss upplysta om den mÄngfacetterade problematik som fysisk inkludering kan innebÀra samt miljöns oerhörda pÄverkandekraft.

Syftet med detta arbete har varit att identifiera framförallt tillgÄngar i barns kÀnnedom, förstÄelse och inlevelseförmÄga i andra barns livsvillkor men undersökningen har Àven visat pÄ vissa brister. En viktig frÄgestÀllning har varit huruvida barns egna kulturella erfarenheter och identitet pÄverkar deras syn pÄ andra barn. DÀrför har undersökningen utförts i tvÄ olika kulturella miljöer en mÄngkulturell och en med brist pÄ mÄngkultur. I de bÄda miljöerna har jag genomfört semistrukturerade intervjuer utifrÄn bilder av barn och resultatet har visat pÄ en del likheter och skillnader mellan de bÄda grupperna..

Uppsatsen avser undersöka om bakomliggande politiska ideologier syns i tvÄ svenskar dagstidningars framstÀllning av Sveriges medverkan i de NATO-ledda operationerna under konflikten i Libyen 2011. En kritisk diskursanalys har anvÀnts enligt Van Dijks modell. Studien visade att tidningarnas bakomliggande politiska hÄllning syntes till viss del i rapporteringen. DN:s liberala hÄllning kunde urskiljas i att de lÀt mÄnga parter komma till tals, medan SvD lutade mycket av sin rapportering pÄ det moderata partiets företrÀdare. De tycktes ocksÄ ha lagt olika mycket allvar och dramatik i hÀndelserna i Libyen 2011..

Studien belyser tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling och lÀrande. Resultatet presenteras utifrÄn sex kvalitativa intervjuer av personal verksamma inom förskolan. Intervjuerna beskriver pedagogernas resonemang gÀllande tvÄsprÄkighet hos barn samt vilka metoder de anvÀnder sig av för att stimulera och stödja tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling och lÀrande. Resultaten av undersökningen visar att förskollÀrarna aktivt arbetar med tvÄsprÄkiga barns sprÄkutveckling och lÀrande. FörskollÀrarna lyfter upp modersmÄlets betydelse och anser att det Àr viktigt att barnen lÀr sig sitt första sprÄk, dÄ det Àr grunden för inlÀrning av andra sprÄk.

En underprisöverlÄtelse av en tillgÄng mellan tvÄ koncernbolag kan omfattas av tvÄolika lagstiftningar. Den ena lagstiftningen utgörs av reglerna om vinstöverföringar, innefattande reglerna om öppna koncernbidrag i 2 § 3 mom SIL och reglerna om dolda vinstöverföringar. Den andra lagstiftningen utgörs av uttagsbeskattningsreglerna i 22 § anv p 1 a KL och omstruktureringsreglerna i UPL. Eftersom dessa tvÄ lagstiftningar i vissa fall föreskriver olika rÀttsföljder föreligger det i dessa situationer en regelkonkurrens. Hur denna regelkonkurrens skall lösas Àr inte klart.

Vi har utarbetat en modell för att synliggöra barns perspektiv och barns röster om förskolans vardag. Den bygger pÄ en guide som kan vÀgleda pedagogerna i blogg processen med barnen. Guiden tar upp hur pedagogerna i sitt arbete med bloggen kan förhÄlla sig mot barnen, vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ samt vilka resurser som behövs för att genomföra arbetet. Syftet Àr att fÄ syn pÄ barns röster och berÀttelser genom bloggen. VÄrt mÄl Àr att barnen ska fÄ utvecklas som individer och fÄ tillgÄng till inflytande i verksamheten.

Syftet med arbetet var att bredda, förnya och berika kunskapen om de elever som var tysta i klassrummet. För den empiriska delen av arbetet definierades ?tyst elev? med en elev som inte sade nÄgot, eller ytterst lite, pÄ lektioner dÀr hela klassen var samlad. Som metod anvÀndes en kvalitativ intervjustudie kombinerat med observationer. Fyra tysta gymnasieelever intervjuades om varför de var tysta och hur de upplevde sin situation.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka lekens betydelse fo?r barns la?rande och utveckling. Studien bygger pa? en kvalitativ metod da?r vi har intervjuat sju stycken fo?rskolla?rare. Resultatet visar att fo?rskolla?rarna anser att leken a?r grunden till la?rande och leken beskrivs som en grundpelare i fo?rskolan.