AbstractDenna C-uppsats i journalistik heter Författare frÄn den afrikanska kontinenten i pressen ? framstÀllning under 2012 och 2013 och Àr skriven av Jonas Carlsson. Det har funnits en debatt inom media om hur kulturutövare frÄn Afrika framstÀlls i media. Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för hur författare frÄn den afrikanska kontinenten framstÀlls i svensk dagspress pÄ dess nÀtupplagor, alltsÄ vilka diskurser finns det kring dessa författare? FrÄgestÀllningarna Àr:Hur framstÀlls författare frÄn den afrikanska kontinenten i den svenska dagspressens nÀtupplagor 2012-2013?PÄ vilket sÀtt fÄr författare frÄn den afrikanska kontinenten komma till tals i artiklarna?Hur framtrÀder dikotomin vi/dom i artiklarna och hur leder detta i sÄ fall till utestÀngning/integrering av författarna? En huvudsaklig teori Àr postkolonial teori som behandlar hur synen pÄ folk frÄn Afrika har sett ut före, under och efter kolonialtiden.

SÅ FÖDDES IDÉN att undersöka den Ă€nnu mer homogena arbetsgivarkĂ„rens instĂ€llningar till etnisk mĂ„ngfald och framför allt, deras argument till varför det var viktigt. Eftersom tidigare studier som gjorts huvudsakligen fokuserat pĂ„ journalister med utomnordisk bakgrund och deras erfarenheter av mediemarknaden i Sverige sĂ„ kĂ€ndes det intressant att lĂ„ta arbetsgivarna komma till tals och fĂ„ deras syn pĂ„ problemet.SYFTET MED MAGASINET Ă€r att fĂ„ fram en bild av hur arbetsgivare pĂ„ nĂ„gra av de stora redaktionerna i Sverige tĂ€nker och resonerar kring etnisk mĂ„ngfald. Tanken Ă€r inte att jĂ€mföra de olika intervjupersonernas svar, utan att kunna presentera en bild av varför det Ă€r viktigt med etnisk mĂ„ngfald och hur aktivt olika arbetsgivare arbetar med det..

The purpose of this study is to examine who were given the opportunity to express their opinions in the government proposition concerning the future of the school system ? particularly regarding the proposal that pupils do compulsory military service - submitted to the Swedish parliament 21 March 1941. Our focus is mainly on three parts of the proposition: the proposal to introduce shooting- and grenade practice for all pupils, the proposal to introduce an obligatory military leadership training course for teachers and the proposal to introduce an obligatory summer camp for all pupils.Using primarily a qualitative method we examine how different opinions and views are expressed in the statements and utterances responding to the pending proposition and who the responders are. We will attempt to clarify who were considered to be undisputed authorities and experts, and whose opinions, for that reason, carried a lot of weight in the decision making process, comparing them to the statements and utterances submitted on a voluntary basis by non-experts. And finally, to what extent the opinions in the statements and utterances were allowed to guide the propositional work.Results show that the statements and utterances were submitted by authorities, chapter, county administrative boards and religious, non-profit and political organizations as well as different types of schools, representatives from the Board of Education and elementary school boards not a part of county councils or other types of associations.

Syftet med denna studie var att studera pÄ vilka sÀtt matematik kommer till uttryck i barns lÀrande lek pÄ förskolan. VÄr frÄgestÀllning Àr: pÄ vilka sÀtt kan matematik komma till uttryck i den lÀrande leken? Metodvalet till studien var videoobservation dÄ den lÀrande leken skulle observeras i ett naturligt skeende. Vi anvÀnde oss av ett observationsschema för att organisera de matematiska hÀndelserna under matematikens byggstenar. Matematikens byggstenar i denna studie Àr sortering och klassificering, geometri, form och mönster, rumsuppfattning och tidsuppfattning, mÀta och antal och siffror.

VÄr uppsats Àr en kvalitativ studie som bygger 8 semistrukturerade intervjuer, som genomförts under en resa i Indien med Ätta professionella som arbetar med socialt arbete inriktat pÄ barn. Syftet med uppsatsen Àr att belysa synen pÄ barn bland ett antal socialarbetare och deras bild av synen pÄ barn i det indiska samhÀllet. Studien har för avsikt att urskilja vilka olika tankesÀtt och faktorer som pÄverkar synen pÄ barn. I detta vill vi Àven i viss mÄn se till hur synen har förÀndrats över tid i samhÀllet och bland socialarbetare. FrÄgestÀllningarna Àr som följer:- Vad har socialarbetare i Indien för syn pÄ barn utifrÄn aspekter som barns bÀsta, barns rÀtt till att uttrycka sin Äsikt och barn som subjekt, objekt och aktör?- Hur beskriver socialarbetare synen pÄ barn och barns situation i det indiska samhÀllet?- Vilka faktorer Àr det som pÄverkar synen pÄ barn bland socialarbetare och synen pÄ barn i samhÀllet?IntresseomrÄdena och aspekter som frÄgestÀllningarna tar upp, behandlas, analyseras och kopplas till variabler som kön, klass och Älder och till FN:s barnkonvention, det nya paradigmet inom barnforskning och teorin utvecklingsekologi.Resultatet visar att arbeta efter barns bÀsta och att lÄta barnet uttrycka sig, Àr nÄgot som socialarbetarna influeras av och som pÄverkar deras syn pÄ barn.

Denna studie handlar om pedagogers uppfattningar om barns lek och lÀrande. I litteraturen har vi funnit att de flesta lekforskare Àr eniga om att lek Àr viktig för barns utveckling och lÀrande. Syftet med studien var att beskriva om, och i sÄ fall hur, pedagoger sÀger sig anvÀnda lek för barns lÀrande. Studien har utförts i en förskola dÀr vi har intervjuat fem pedagoger, fyra lÀrare i förskolan (förskollÀrare) och en barnskötare. Resultatet visade att pedagogerna uppfattar lek som viktig och att de anvÀnder sig av olika lekformer för att stimulera barns lÀrande.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om lÀrare ser individuell utvecklingsplan som ett verktyg för elevens lÀrande. Uppsatsen fokuserar pÄ lÀrandet i individuell utvecklingsplan. Undersökningen genomfördes i form av intervjuer dÀr fem olika lÀrare frÄn grundskolan fick komma till tals och skildra sin syn pÄ individuell utvecklingsplan utifrÄn sin verklighet i skolan. DÄ individuell utvecklingsplan Àr i ett startskede utgÄr undersökningen frÄn nyckelord som vi funnit i AllmÀnna rÄd (Skolverket 2005) och som vi anser vara avgörande för elevens lÀrande sÄ att denne nÄr mÄlen i skolan. Resultatet visar att intervjupersonerna ser individuell utvecklingsplan som ett verktyg för elevens lÀrande.

Syftet med denna kvalitativa undersökning Àr att jag vill beskriva och analysera homosexuellas komma-ut-processer. Datainsamlingsmetoden som anvÀnts Àr intervjucitat med kvinnor frÄn den skrivna litteraturen, Lesbisk identitet, Dubbelliv och Komma ut, samt livsvÀrldsbaserade temaintervjuer med tre av mina vÀnner. I intervjuerna har jag utgÄtt frÄn dessa olika teman; upptÀckt, resans gÄng och dagslÀge. Jag har Àven med ett par citat frÄn egna erfarenheter.Mina teorier jag har anvÀnt mig av Àr, Fuchs Ebaughs Exitprocess, Pennebakers begrepp Disclosure och Inhibtion, jag har Àven anvÀnt mig av interaktion, roll- och stigma inom socialpsykologi. Jag kommer att göra ett försök till att beskriva och analysera dessa omrÄden inom mitt Àmne; komma-ut-process i sin helhet, Vad Àr det som pÄverkar kvinnornas agerande i en komma-ut-process och hur personer i det sociala nÀtverket involveras i en komma-ut-process.

För att frÀmja mÄlet om hÄllbar utveckling krÀvs det att alla samarbetar bÄde nationellt och internationellt. I miljörÀtt har alla en viktig roll att fylla för att sÀkerstÀlla rÀtten till en hÀlsosam och godtagbar miljö. DÄ Àr det viktigt att alla fÄr komma till tals eftersom det bÀst frÀmjar miljöskyddet. Syftet med denna uppsats har dÀrför varit att utreda vilka möjligheter enskilda och miljöorganisationer har till deltagande i miljöbeslutsprocesser. FrÄgorna har klarlagts med utgÄngspunkt frÄn svensk lagstiftning samt rÀttsakter frÄn internationellt- och europeiskt hÄll.

Syftet med kartlÀggningen Àr att undersöka förekomsten av olika sprÄkstörningar, hur de uppmÀrksammas, vilka som samarbetar i processen för att hjÀlpa barn med sprÄkstörningar samt om det anvÀnds nÄgot sÀrskilt kartlÀggningsmaterial för att upptÀcka barn med sprÄkstörningar. Den metod som har anvÀnts för att genomföra kartlÀggningen Àr webbenkÀt. Det var sammanlagt 81 avdelningar som besvarade enkÀten och den riktade sig till förskollÀrare som Àr verksamma i Äldrarna ett till fem. Resultatet visade att fonologiska problem Àr vanligast bland barn i förskoleÄldern samt att det i huvudsak Àr förskollÀrare, vÄrdnadshavare och BHV som uppmÀrksammar barns sprÄkstörning. De professioner som avdelningarna frÀmst samarbetar med i processen för att hjÀlpa barn med sprÄkstörningar Àr logopeder, specialpedagoger och BHV.

En intervjustudie dÀr specialpedagog och elever intervjuats med mÄlet att fÄ till stÄnd en förbÀttring och en förÀndring av specialundervisningen. En genomgÄng av litteratur och debattartiklar visar att vi idag pÄ min arbetsplats inte bedriver denna undervisning som den bör bedrivas enligt skolverket och forskare. Intervjuerna Àgde rum pÄ skolan med först specialpedagog och sedan tvÄ elever. Intervjuerna visade att deltagarna inte Àr nöjda med hur specialundervisningen bedrivs i dag. Specialpedagogen arbetar inte som hon borde göra enligt riktlinjerna frÄn skolverket och pojkarna kÀnner sig marginaliserade.

VÄr uppsats Àr en kvalitativ studie som bygger 8 semistrukturerade intervjuer, som genomförts under en resa i Indien med Ätta professionella som arbetar med socialt arbete inriktat pÄ barn. Syftet med uppsatsen Àr att belysa synen pÄ barn bland ett antal socialarbetare och deras bild av synen pÄ barn i det indiska samhÀllet. Studien har för avsikt att urskilja vilka olika tankesÀtt och faktorer som pÄverkar synen pÄ barn. I detta vill vi Àven i viss mÄn se till hur synen har förÀndrats över tid i samhÀllet och bland socialarbetare. FrÄgestÀllningarna Àr som följer:- Vad har socialarbetare i Indien för syn pÄ barn utifrÄn aspekter som barns bÀsta, barns rÀtt till att uttrycka sin Äsikt och barn som subjekt, objekt och aktör?- Hur beskriver socialarbetare synen pÄ barn och barns situation i det indiska samhÀllet?- Vilka faktorer Àr det som pÄverkar synen pÄ barn bland socialarbetare och synen pÄ barn i samhÀllet?IntresseomrÄdena och aspekter som frÄgestÀllningarna tar upp, behandlas, analyseras och kopplas till variabler som kön, klass och Älder och till FN:s barnkonvention, det nya paradigmet inom barnforskning och teorin utvecklingsekologi.Resultatet visar att arbeta efter barns bÀsta och att lÄta barnet uttrycka sig, Àr nÄgot som socialarbetarna influeras av och som pÄverkar deras syn pÄ barn.

UtifrÄn tidigare forskning upptas talutrymmet i skolan av lÀraren med ? och eleverna fÄr dela pÄ ?, den sÄ kallade ?tvÄtredjedelsregeln? (Andersson och Nauclér 1987:36). För att fÄ en bild av talutrymmets fördelning i förskolan studerade Andersson och Nauclér fyra olika situationer sÄsom samling, styrd aktivitet, fri aktivitet samt mÄltid.Examensarbetets syfte har som avsikt att studera vilket talutrymme barnen i förskolan har och mer specifikt genom studiens frÄgestÀllningar undersöks skillnaden kring barns talutrymme idag mot för 25 Är sedan dÀr ovan nÀmnda undersökningar utgjort utgÄngspunkt. Vidare undersöks om det skiljer sig nÄgot kring fördelningen mellan pedagoger och barns talutrymme i svenska respektive mÄngkulturella förskoleavdelningar. Ett stort intresse finns Àven kring hur kommunikationen mellan pedagog och barn ser ut sÄsom om pedagogerna kommunicerar med, till eller över barnen och om deras barnsyn pÄverkar möjligheten för barnen att komma till tals.Studien utgÄr frÄn kvalitativa och kvantitativa forskningsmetoder.

Alla som arbetar inom skolans verksamhet, dÀr fritidshemmet ingÄr, ska utifrÄn lÀroplan och styrdokument verka för att alla elever ska utvecklas till demokratiska medborgare. I den hÀr studien avgrÀnsas det demokratiska uppdraget till att handla om delaktighet och inflytande i fritidshemmets verksamhet. Genom tidigare forskning sÄ tas flera faktorer upp som kan frÀmja eller hindra demokratiarbete i skolan. Elever i Ärskurs 3 frÄn tvÄ fritidshem har i gruppintervjuer delgett sina uppfattningar kring deras delaktighet och inflytande över verksamheten. I studien har 14 elever intervjuats och delgett sin bild av hur demokratiska processer fÄr utrymme och praktiseras pÄ fritidshemmet.

Studiens syfte Àr att belysa teknikens mÄngfald samt att analysera hur man kan vÀcka barns intresse för teknik och hur man kan skapa inlÀrningstillfÀllen i förskolan. Undersökningen bygger pÄ en litteraturstudie. Forskning och teknikprojekt har studerats. Resultatet visar att framför allt förebilder, teknikmedvetenhet och undervisningsmetod har pÄverkan pÄ barns teknikintresse. Vidare behöver barn komma i kontakt med gammal, enkel och synlig teknik, vilket man kan utgÄ ifrÄn vid planering av förskoleverksamheten i teknik.