Med hÀnsyn till antalet invandrare i Sverige idag Àr det viktigt att denna delen av vÄr befolkning lyfts fram och fÄr möjligheten att komma till tals. Skolan Àr en central mötesplats för mÀnniskor frÄn skilda kulturer. LÀrare har dÀrför ett viktigt uppdrag i att frÀmja det mÄngkulturella samhÀllet och öka förstÄelsen för lik- och oliktÀnkande. Detta examensarbete, gjort pÄ lÀrarutbildningen vid Linköpings Universitet, syftar till att ge en bild av hur lÀrare vÀrdesÀtter och anvÀnder sig av invandrarelevers kunskaper och erfarenheter i undervisningen. Arbetet bestÄr av tvÄ delar.

Johansson, Nina & MÄrtensson, Anna (2009) Utomhuspedagogikens betydelse för barns sprÄkutveckling Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö Högskola. VÄrt syfte Àr att undersöka hur tre utomhusförskolor tar tillvara pÄ situationer som utvecklar barns sprÄk. Vi har utgÄtt frÄn tre frÄgestÀllningar som innefattar vilken syn pedagoger har och vilket arbetssÀtt de anvÀnder som redskap för barns sprÄkutveckling. Barns anvÀndning av sprÄket vid oplanerade situationer i utemiljön undersöktes ocksÄ. Vi kontaktade olika utomhusförskolor i SkÄne dÀr tre stycken visade intresse av att delta.

BakgrundI bakgrunden presenteras tidigare studier och forskning om barns lÀrande och om hur bland annat miljö, material och vÀgledning kan frÀmja utveckling hos barn. Att förskolans verksamhet utformas utefter barns perspektiv spelar en stor roll i att skapa de bÀsta förutsÀttningarna för barns lek och lÀrande.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka ifall ett utvecklingsarbete kan stimulera barns sprÄkliga utveckling.MetodMetoden som har valts Àr en kvalitativ studie av utvecklingsarbetet med etnografiska inslag. Det har genomförts observationer innan och efter utveckling av barnens lekrumsmiljö för att se förÀndringar i barns sprÄk och lek. Informella intervjuer av pedagoger pÄ fÀltet har anvÀnts som underlag för resultat och reflektion. BÄde observationer och intervjuer har antecknats i loggbok för bearbetning och analys av data.

Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att fÄ en uppfattning om hur de Àldsta förskolebarnen ser pÄ sitt lÀrande. Mer specifikt hur de uppfattar att de lÀr sig lÀsa och skriva samt att lÄta barnens syn pÄ sin tidiga skriftsprÄksinlÀrning fÄ komma fram.Teori: Detta Àr en kvalitativ studie som undersöker barnens uppfattningar om sitt skriftsprÄkslÀrande. Det har varit viktigare att tolka och förstÄ resultaten Àn att studien skulle vara generaliserbar (Stukåt, 2005).Metod: Intervju/samtal för att lÄta barn uttrycka sin uppfattning om hur de uppfattat att de lÀrt sig lÀsa och skriva. Genom barnintervju som metod lÄta barns röst bli hörd.Resultat: Barnen beskrev att de lÀrt sig lÀsa och skriva pÄ flera olika sÀtt. T.ex.

SAMMANFATTNINGAnnika Andersson & Clasina LeijenBarns möjlighet till lekEn studie om organisationens betydelse för barns lek i förskolanEngelsk titelChildrenŽs opportunity to playA study of the organizationŽs impact on childrenŽs playing in kindergarten          Antal sidor: 31Att utforma en pedagogisk miljö pÄ en förskola Àr viktigt. Det Àr i denna miljö som barnen tillbringar sin största tid pÄ dagen. HÀr stÀlls stora krav pÄ pedagogens förmÄga att organisera verksamhetens innemiljö för att barnen ska fÄ möjlighet till lek. Examensarbetets syfte Àr att skapa en fördjupad förstÄelse av vilken betydelse förskolans organisation i tid och rum har för barns möjlighet att leka och lÀra.Undersökningen Àr en kvalitativ studie bestÄende av observationer, foto och enkÀter. TvÄ förskolors innemiljö studerades genom en enkÀt till pedagoger med öppna frÄgor samt genom observation av innemiljön med hjÀlp av fotodokumentation.

I denna uppsats undersöks hur samspel och kommunikation kan se ut mellan barn och deras förÀldrar och vad förÀldrar gör hemma för att stödja och stÀrka sitt barns sprÄkutveckling. Dessutom vart förÀldrar vÀnder sig för att hÀmta information om sitt barns sprÄkutveckling och med sin eventuella oro. HÀr ges Àven en inblick i vad ett uteblivet samspel kan innebÀra för ett barns sprÄkutveckling. Uppsatsen bestÄr av litteraturstudier om barns sprÄkutveckling och om det viktiga samspelet mellan barnet och dess förÀldrar. Piagets och Vygotskijs teorier om barns sprÄkutveckling och dÄ frÀmst deras syn pÄ vikten av samspel och kommunikation utgör en grund.

Uppsatsens huvudsakliga syfte Àr att skapa en djupare förstÄelse för upplevt utanförskap i missbruk. Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkter Àr Erving Goffmans resonemang kring stigmatieringsprocesser och strategier för att hantera det upplevda stigmat, samt Howard S. Beckers diskussion kring olika former av avvikelse. Den tidigare forskningen som finns inom missbruk Àr omfattande men de teman som frÀmst ansetts vara relevanta för den hÀr uppsatsen har varit de som berör stigma eller som anvÀnder sig av intervjuer. Sammanfattningsvis verkar det som om det finns en stigmatisering av mÀnniskor med missbruk men oftast Àr de som intervjuas personer som arbetar med mÀnniskor med missbruk och det Àr nÄgot ovanligt att missbrukare sjÀlva fÄr komma till tals, vilket har varit viktigt i den hÀr studien.

Papperstidningen Àr död! LÀnge leve webbtidningen!Inte riktigt sÄ. Men sant Àr i alla fall att mÀnniskors medievanor har förÀndrats mycket sedan internet blev en del av vÄra liv. Allt fler mÀnniskor vÀljer att ta del av nyheter pÄ nÀtet i stÀllet för i papperstidningen. Utvecklingen gÀller i synnerhet kvÀllstidningsgenren.Webbtidningens och papperstidningens olika förutsÀttningar och format har lett till att olika medielogiker har uppstÄtt. Och dÀr tar denna studie avstamp.

Valet av vÄrt Àmne har framförallt sprungit ur att vi har sett en brist vad gÀller problematisering kring sexuell identitet och socialt arbete. VÄrt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur personal pÄ behandlingshem ser pÄ den sexuella identitetens betydelse inom missbrukarvÄrd. Vi har dessutom intervjuat en psykolog pÄ RFSL om hennes perspektiv pÄ Àmnet. I uppsatsen tar vi Àven upp hur man ser pÄ sexualiteten och den sexuella identiteten i förhÄllande till kön, dÄ vi har sett att kön och sexualitet Àr tÀtt sammankopplat. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med tvÄ personer som arbetar pÄ könssegregerad missbruksbehandling och tvÄ som arbetar pÄ könsblandad.

Syftet med uppsatsen har varit att underso?ka hur Svininfluensan framsta?lldes i tva? tidningar a?r 2009, det a?r da? den var som mest omskriven. Underso?kningen utga?r ifra?n teorin om risksamha?llet och dagordningsteorin. Den fra?gesta?llning jag utga?tt ifra?n a?r: Hur ser rapporteringen av Svininfluensan ut i Dagens nyheter och Expressen under november 2009? Underso?kningen fokuserar pa? vilka som har fa?tt komma till tals i tidningarna och vad de fa?tt uttala sig om.

Bakgrund: Det Àr viktigt att frÀmja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till mÄnga positiva hÀlsoeffekter. TyvÀrr Àr mÄnga smÄ barn idag inaktiva och nÄr aldrig den rekommenderade grÀnsen pÄ 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan frÀmjas bland barn, i Äldrarna 2-8 Är. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie dÀr tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbÀrande enheter och dÀrefter skapades teman av dessa.

PÄverkar dagomsorgen ett barns sprÄkutveckling, och i sÄ fall hur?I den hÀr uppsatsen undersöks just den frÄgan. Jag har, under tvÄ veckor, besökt och spelat in Ätta femÄriga barn (fyra barn frÄn dagis och fyra barn frÄn dagmammegrupper.) och deras sprÄk, för att uppmÀrksamma och jÀmföra eventuella skillnader och / eller likheter. I  uppsatsen diskuteras bland annat frÄgor som Finns det nÄgon skillnad i ordförrÄdets utveckling hos dagbarn, jÀmfört med dagisbarn? och Finns det nÄgon skillnad i barnens ordval?Ett stort tack till de barn och fröknar som deltog i undersökningen..

Nilsson, Timmy & Stömne, Johan (2014). Vad gjorde ni pÄ fritids idag? ? en studie om barn lÀrande pÄ fritidshem Malmö: GrundlÀrarutbildningen Malmö högskola. Syftet med denna studie Àr att kartlÀgga och belysa barns lÀrande pÄ fritidshem. Studien har tagit utgÄngspunkt i frÄgestÀllningarna: Hur kan barns lÀrande pÄ fritidshem ta sig uttryck? och Vad upplever barn att de lÀr sig pÄ fritidshemmet? Det har inte forskats mycket kring fritidshemmet överhuvudtaget och dÀrför finns det inte heller mycket kring just barns lÀrande pÄ fritidshemmet.

BakgrundBarns inflytande Àr en rÀttighet som varje barn har. Detta betonas i förskolans styrdokument,och har tydliggjorts i den reviderade lÀroplanen, samt konventionen för barns rÀttigheter. Detfinns forskning som pÄvisar komplexiteten kring barns inflytande, pedagogernasframtidsuppdrag samt flertalet vinster i barnets lÀrande via inflytande. BÄde pedagoger ochbarn har, enligt forskning, mÄnga utmaningar och lÀranden av att arbeta med barns inflytande.SyfteUndersökningen syftar till att undersöka hur barns inflytande tolkas av sex pedagoger i deolika Äldersgrupperna ett till tre Är samt tre till fem Är. FrÄgestÀllningarna syftar tillpedagogens egen roll och pedagogens arbete med barns inflytande.MetodVi har anvÀnt oss av kvalitativ metod, med redskapet intervju.

Syftet med denna studie har varit att belysa lekens betydelse för barns lÀrande sett ur barns perspektiv, och hur empati och vÀnskap visar sig i barnens lek. FrÄgestÀllningarna som jag har anvÀnt mig av Àr: Vad beskriver barnen att de lÀr sig i leken sett ur deras perspektiv? Hur stor betydelse har empati och vÀnskap för barnens lek? Studien grundar sig pÄ en kvalitativ metod i form av observationer och intervjuer med barn i förskolan. I bakgrunden beskrivs det sociokulturella perspektivet och utvecklingspedagogiken som utgör studiens teoretiska utgÄngspunkter. Resultatet visade att barnen anser att de lÀr sig socialt samspel, turtagande, empati och kommunikation genom leken.