Allt fler barn i Sverige upplever en skilsma?ssa eller separation, vilket medfo?r ett va?xande ja?mlikhetsproblem da? tidigare forskning visat att fo?ra?ldrars skilsma?ssa eller separation kan ha negativ inverkan pa? barns skolprestationer och utbildningsniva?. Utbildning anses vara fundamental fo?r ma?nniskors livschanser senare i livet och vid en skilsma?ssa eller separation minskar fo?ra?ldrarnas mo?jligheter att sto?dja sina barn i deras utbildning. Med detta som utga?ngspunkt a?r syftet att underso?ka om barn med skilda eller separerade fo?ra?ldrar tenderar att ha fa?rre utbildningsa?r ja?mfo?rt med barn i intakta ka?rnfamiljer.

Bakgrund: Det är viktigt att främja barns fysiska aktivitet, eftersom det leder till många positiva hälsoeffekter. Tyvärr är många små barn idag inaktiva och når aldrig den rekommenderade gränsen på 60 minuters fysisk aktivitet per dag.  Syfte: Att beskriva hur fysisk aktivitet kan främjas bland barn, i åldrarna 2-8 år. Metod: Studien som utfördes var en litteraturstudie där tio vetenskapliga artiklar granskades. Resultaten sammanfattades genom att söka meningsbärande enheter och därefter skapades teman av dessa.

Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger främjar barns muntliga språkutveckling. Avsikten är också att ta reda på hur pedagogerna ser på sin egen roll i barns muntliga språkutveckling. Studiens teoretiska utgångspunkter är det sociokulturella perspektivet samt Vygotskijs tankar om ?den närmaste utvecklingszonen? där barnen blir utmanade i sin utveckling med hjälp av en vuxen. I litteraturdelen tar vi upp barns språkutveckling, pedagogens roll i barns språkutveckling, metoder som främjar barnens språkutveckling samt styrdokumenten.

Ett pedagogiskt material om träd i vår närmiljö har tillverkats och testats i en barngrupp med 22 barn och tre pedagoger. Studiens syfte var att söka svar på förskolebarns tankar om träd som fenomen, både före och efter att materialet testats och om deras tankar eventuellt förändrades. Pedagogernas syn på materialets användbarhet inom förskolan har varit en del i utvärderingen kring materialets användbarhet.  Intervjuer med både barn och pedagoger har genomförts. För att ta del av deras olika tankar har studien haft en fenomenografisk ansats.

Arbetets art: C- uppsats 10 poäng i Barndoms- och ungdomsvetenskap. Sidantal: 45 Titel: Arbetar pedagogerna på förskolan medvetet för att stimulera barns motorik? Författare: Stefan Kruse & Johanna Nilsson Handledare: Ann- Sofi Råstam Datum: 2005/12/16 Bakgrund: Vi är två blivande förskollärare som läser på lärarutbildningen i Malmö. Under våra sidoämnen läste vi 40 poäng idrott och genom det fick vi ett stort intresse för det ämne vi valt att skriva om. Syfte: Syftet med undersökningen var att se om pedagoger i förskolan på ett medvetet sätt arbetade för att stimulera barns motorik. Problemprecisering: Vi valde att undersöka om pedagoger på två förskolor medvetet arbetade för att stimulera barns motorik och i så fall studera hur de arbetar. Vi ville också se hur pedagogerna tänkte kring barn med brister i motoriken. Metod: Vi valde att använda oss av kvalitativa intervjuer och observationer. Undersökningen har en deskriptiv karaktär.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka några förskollärares inställning till barns inflytande i förskolans musikverksamhet. De frågeställningar som besvarades i arbetet var: Hur påverkar förskollärarnas barnsyn vilket inflytande barn får i förskolansmusikverksamhet? Vilka möjligheter och hinder ser förskollärarna för barns inflytande över förskolans musikverksamhet? Vilket värde sätter förskollärarna på barns egen musikkultur, samt hur tar de tillvara denna i pedagogiskt syfte? Den metod som användes var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att alla förskollärarna har goda intentioner när det kommer till barns inflytande, men i praktiken lever de inte alltid upp till dessa. De begränsar istället barnen genom vilka möjligheter de erbjuder i fråga om handlingsutrymme och material.

BAKGRUND: Skapande verksamhet är vanligt förekommande i förskolan. Läroplanen förförskolan slår fast att sådan verksamhet skall finnas med för att bl.a. främja lärandet. Det finnsmånga villkor som påverkar barns val av att ägna sig åt bild- formskapande. Tidigareforskning inom området pekar på miljöns betydelse samt att barn inspireras av varandra.SYFTE: Syftet med vår studie är att studera vilka villkor i förskolans kontext som påverkarbarnen att välja bild och form som ett av flera sätt att uttrycka sig och kommunicera.METOD: Utifrån en etnografisk ansats har vi använt oss av intervju och observation för attsamla in vår data.

Trafikmiljön är ett problem vid många skolor i landet. Det beror i många fall på att skolorna inte är planerade och byggda för att så många föräldrar lämnar sina barn vid skolan med bil som idag. Anledningen till att många föräldrar skjutsar sina barn till skolan kan vara flera: att skolvägen upplevs som osäker, att det är för långt till skolan, att föräldrarna lämnar barnen på väg till arbetet eller helt enkelt bekvämlighet. Syftet med denna studie är att bidra med förståelse till att öka trafiksäkerheten för barn, och att utifrån barnens perspektiv få fram underlag till förbättringar av trafiksäkerheten i en skolas närområde. Målet med studien var att ta fram en checklista som kommuner kan använda i detta arbete. Baserat på en litteraturstudie har ett antal metoder valts med syfte att ge underlag till en checklista.

Syftet med studien var att undersöka förskollärarnas roll under barns fria lek i förskolan och förskoleklass samt vilken respons barnen får av förskollärarna under den fria leken. (hur barnen blir uppmuntrande av förskollärarna under den fria leken). En kvalitativ metodologisk ansats i form av totalt åtta observationer och fyra semistrukturerade intervjuer användes. Resultaten visade att samtliga förskollärare tyckte att den fria leken är den centrala delen i barns liv. Observationerna visade att det är betydelsefullt att vuxna finns i närheten av barns fria lek, för att förskolläraren ser vad barnen gör och vilka material de använder i sina fria lekar.

Syftet med examensarbetet är att undersöka i vilka situationer barn själva uttrycker att de mår bra samt undersöka när föräldrar och pedagoger upplever att barn mår bra på förskolan.  Metoden som använts är en kvalitativ undersökning, intervjuer har gjorts med barn i femårsåldern och med föräldrar och pedagoger på två olika förskolor. Resultatet visar att barn upplever att de mår bra när de leker, denna uppfattning delas också av föräldrar och pedagoger i barnens närhet. För barnen är det viktigt med vänner och social samspel för sitt välbefinnande. Undersökningen visar också att pedagogerna i sin planering och med sitt sätt att tillrättalägga verksamheten ger möjlighet till KASAM och tillfälle till Flow.

Bakgrund: I bakgrunden redogör vi för hur vi ser på barns tidiga språkutveckling och olika aspekter av den. Vi beskriver också hur vi förstår begreppet ?musik?, att musik alltid funnits och att barn redan i fosterstadiet är musikaliska samt varför musik kan användas som ett verktyg för att stimulera barns språkutveckling. Genom tidigare forskning visas att musik kan utveckla barns fonologiska medvetenhet och generella användande av språket.Syfte: Syftet med vår undersökning är att, med hjälp av en verksamhetsförlagd studie, undersöka hur förskollärare resonerar kring sin användning av musik som pedagogiskt verktyg för att stimulera barns språkutveckling i förskolan.Metod: För att besvara studiens syfte har vi använt oss av kvalitativa intervjuer. Fem verksamma förskollärare har medverkat i studien.Resultat: Resultatet av vår studie visar att musik används flitigt i förskolorna men oftast utan något särskilt mål och syfte relaterat till språkutveckling.

Studiens syfte var att undersöka den icke-verbala kommunikationens innebörd och dess påverkan i framförallt små barns liv. Fokus har varit på små barns icke-verbala kommunikationssätt. För att få ett bredare perspektiv av icke-verbal kommunikation, har en litteraturstudie legat till grund för arbetet. Litteraturen som har legat till grund för hela examensarbetet har varit i form av tryckta böcker samt vetenskapliga artiklar. Kroppsspråket är det äldsta och därmed också det första språk som människan kommunicerat på och till följd av detta har vårt icke-verbala språk funnits med så länge människan funnits på denna jord (Backlund 2006 & Maltén 1998).

Uppsatsen handlar om lekens betydelse för barns inlärning. För att få fram vårt resultat har vi gjort intervjuer, samtalat och observerat. Leken i förskolan och skolan används flitigt i de lägre åldrarna, i de högre åldrarna är undervisningen mer knuten till läroböcker. I vår undersökning fick vi fram att leken har en viktig betydelse för barns inlärning..

Syftet med denna undersökning är att lyfta fram hur förskollärarna tänker i sina didaktiska val av lekmaterial i den fria leken. Dessa val kan påverka barns lärande och utveckling i den fria leken genom regler gällande olika materials användande. Genom material kan barn i sin fantasi omvandla ett material med ett specifikt användningsområde till något helt annat, då barn gärna transformerar material så de passar in i den fria leken. Dessa tankar baseras på det sociokulturella perspektivet.Metoden som används är intervjuer då utgångspunkten är att förstå och beskriva hur förskollärare tänker om sitt handlande, vår ansats utgår därför från ett kognitivistiskt perspektiv. Resultatet baseras på sex intervjuer av förskollärare.Resultatet som framkom i undersökningen var att samtliga förskollärare tänkte på att ge barnen fri tillgång till allt material i en tillåtande miljö.

Läroplanen för förskolan Lpfö 98 (rev 2010) trycker på att förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och med hjälp av olika uttrycksformer främja barns utveckling och lärande. Förskolelärarens roll är att stimulera och utmana barnet i en innehållsrik och inbjudande miljö. Syftet med vår studie är att undersöka hur fyra förskolelärare resonerar gällande kommunikation med barn i yngre åldrar på förskolan. Vi har utfört en kvalitativ fallstudie som innehåller strukturerade intervjuer. Våra intervjuer genomfördes på två förskolor i två olika kommuner i Sverige där fyra förskolelärare tillfrågades.