Stress är en riskfaktor och en fråga som blivit alltmer aktuell för barnhälsovården då forskningen ser att vuxna och barn kan påverkas negativt till ohälsa. Vanligt förekommande frågor på BVC är de som handlar om föräldrars stress och barns sömnproblem och det är därför angeläget att fördjupa sig i dessa frågor. I den här uppsatsen undersöks eventuella samband mellan föräldrastress och barns sömnproblem med hjälp av en tvärsnittstudie där föräldrar besvarade enkätfrågor. Resultatet visade ett samband mellan föräldrastress orsakat av problem i parrelation och barns sömnsvårighet. Däremot fanns inget belägg i det totala resultatet för något samband mellan barns sömnsvårigheter och stress i föräldraskap.

Föreliggande examensarbete är en hermeneutisk studie som behandlar barns språkutveckling i tidningen Förskolan under tidsperioden 1982-2014. Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse hur temat barns språkutveckling behandlades i tidningen över tid samt hur framställningen förhöll sig gentemot aktuella styrdokument och teorier. Studiens resultat visar att barns språkutveckling har varit framträdande i den fackliga tidningen Förskolan under tidsperioden 1982-2014 och att språkutvecklingen har framställts utifrån flera perspektiv och områden. Inledningsvis är det främst framträdande aktiviteter och språkutvecklingens process som lyfts fram i relation till ämnet språk. Vidare nämns pedagogernas påverkan, påverkande faktorer samt bilder i relation till barnets språk.

Denna studie handlar om hur pedagoger på olika förskolor arbetar för att involvera barns olika kulturer. Genom kvantitativ och kvalitativ metod har vi studerat om arbetet skiljer sig mellan förskolor som är mer och mindre mångkulturella, vi har också jämfört arbetet på förskolor i två orter, dels i Uppsala som är en relativt stor stad och en mindre ort Sala.  Resultatet visar att det inte fanns några större skillnader mellan Uppsala och Sala vad gäller pedagogers arbete med mångkultur eller förhållningssätt till barns skilda kulturer. Däremot kunde vi finna ett mönster som genomsyrade pedagogers mångkulturella arbete överlag och det var att det inte genomsyrar hela verksamheten utan istället är begränsad till enstaka aktiviteter och tillfällen..

Följande studie handlar om tvåspråkighet och syftar till att öka förståelsen kring tvåspråkiga barns språkliga värld. Empiri har samlats in från både videoobservationer och stimulated recall intervjuer med två arabisktalande barn i Sverige. Resultatet visade att tvåspråkighet är en tillgång snarare än ett hinder och att det också är något helt normalt i tvåspråkiga barns värld. Tvåspråkiga individer har kapacitet att lära sig och kommunicera på mer än ett språk. Att kodväxla mellan olika språk behöver inte betyda brist på förmåga att skilja mellan språken ? det kan vara ett hjälpmedel och ett tecken på en välutvecklad språkförmåga.

Detta arbete handlar om pedagogers föreställningar om barns kompetens och hur det påverkar arbetet med demokrati i förskolan. I den nya läroplanen läggs stor vikt vid barns inflytande. Trots det finns det mycket lite forskning om just barns inflytande i förskolan vilket väckte vårt intresse. Syftet är att få en inblick i hur pedagoger ser på begreppen demokrati, delaktighet och inflytande och hur det präglar det pedagogiska arbetet. Vi vill även få en inblick i hur pedagogers syn på barn påverkar detta arbete.

Syftet med denna studie är att undersöka hur fenomenet utomhusvistelse uppfattas av barn i förskolan. Vidare undersöks barnens uppfattningar av pedagogernas roll under utomhusvistelsen. Studien beskriver skilda sätt att erfara något ? variationen i kvalitativt skilda uppfattningar av ett fenomen där varje uppfattning är lika viktig. En kvalitativ undersökningsmetod har använts där sammanlagt 15 barnintervjuer på två olika förskolor i södra Sverige har genomförts.

Sammanfattning Denna uppsats handlar om synen på arbetet med skola och hem såsom det uttrycks i relevanta studier samt i kvalitetsredovisningar från skolor i Örebro kommun. Syftet med vår studie är att undersöka hur arbetet med föräldrar och skola karaktäriseras och värderas. Metoden vi använt oss av i vår undersökning är kvalitativ textanalys med inslag av diskursanalys. För att få svar på våra frågeställningar har vi granskat olika studier samt forskning inom kunskapsområdet Föräldrar och skola för att se hur relationen mellan skola och hem karaktäriseras. Därefter har vi analyserat kvalitetsredovisningar från 12 kommunala grundskolor i Örebro kommun för att se hur diskursen om föräldrar kommer till uttryck.

Syftet med vår studie är att undersöka vilka uppfattningar barn i årskurs två har om sina livschanser utifrån ett etnicitetsperspektiv. Vi vill undersöka vad barn har för tankar om sitt framtida yrkesval. Vi vill även ta reda på om deras etniska bakgrund har någon påverkan för skapandet av deras uppfattningar kring deras framtid och livschanser. Undersökningen kommer att göras i två olika stadsdelar i en etniskt segregerad storstad. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer i form av fokusgruppsintervjuer.

Bakgrund: Tidigare studier har gjorts där resultat har visat att modersmålet har betydelse för barns språkutveckling i andra språket. Forskningsresultat har även visat att barn med ett rikt ordförråd i sitt modersmål vid skolstart, hade lättare för att lära sig läsa och skriva på sitt andra språk än barn med ett svagt modersmål Genom att tvåspråkiga barn får använda sig av båda sina språk, samt att förskolor värdesätter barnens språkutveckling kan de få lättare att ta till sig det nya språket. Syftet med denna studie är att undersöka om modersmålet används som ett kulturellt verktyg för att stimulera andraspråksinlärning i förskolan. Centralt fokus i studien kommer att läggas på hur förskollärare arbetar i olika verksamheter för att stimulera tvåspråkiga barns språkutveckling. Studien kommer att utföras utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med studien är att undersöka vilken betydelse förskollärarna anser musik har för yngre barns utveckling. Tidigare forskning inom området visar att musik i förskolornas pedagogik är att föredra då musik främjar barns utveckling inom flera områden, exempelvis språk och motorik. I bakgrunden framkommer bland annat olika arbetssätt på hur förskollärarna kan använda sig utav musik i den pedagogiska verksamheten. Studien är uppbyggd utifrån en kvalitativ metod baserad på strukturerade intervjufrågor. Studiens resultatdel visar på förskollärarnas uttryck kring hur de ser på musik som ett pedagogiskt redskap i förskolan.

Syftet med vårt arbete är att undersöka hur den sociala kompetensen yttrar sig i barns rollekar. I arbetet försöker vi definiera begreppen social kompetens, rollek samt belyser hur den sociala kompetensen yttrar sig i rolleken genom litteraturgenomgång och observationer. Vi har genom vårt arbete kommit fram till att den sociala kompetensens yttringar i barns rollek är tydliga, då de i rolleken måste samarbeta med varandra för att föra leken framåt. Den sociala kompetensen yttrar sig på många sätt i rolleken där de mest framträdande sociala beteenden är samarbete, turtagande, förmåga att kunna lösa konflikter och samförstånd..

Barnens osynlighet i rättsprocessen har diskuterats allt sedan barnavårdslagstiftningens förändring 1982, då socialtjänstlagen (2001:453)(SoL) infördes och lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av barn och unga (LVU), tvångslagstiftningen som rör barn och unga. Kritik emot att framför allt barn yngre än 15 år som saknar talerätt tenderar ?försvinna? i LVU-processen har i olika sammanhang konstaterats trots barnkommitténs arbete med förstärkning av Barns perspektiv i svensk lagstiftning. Jag har i min forskning valt att utröna vilken kunskap om barn eller barnkompetens som efterfrågas för att företrädaren på ett fullgott sätt ska kunna företräda barn i svåra situationer. Utgångspunkten är de kompetenskrav som anges i lagar och förarbeten, vad forskare sett i sammanhanget och mina egna erfarenheter i tidigare forskningsstudier och praktisk verksamhet.

Sammanfattning Denna uppsats handlar om synen på arbetet med skola och hem såsom det uttrycks i relevanta studier samt i kvalitetsredovisningar från skolor i Örebro kommun. Syftet med vår studie är att undersöka hur arbetet med föräldrar och skola karaktäriseras och värderas. Metoden vi använt oss av i vår undersökning är kvalitativ textanalys med inslag av diskursanalys. För att få svar på våra frågeställningar har vi granskat olika studier samt forskning inom kunskapsområdet Föräldrar och skola för att se hur relationen mellan skola och hem karaktäriseras. Därefter har vi analyserat kvalitetsredovisningar från 12 kommunala grundskolor i Örebro kommun för att se hur diskursen om föräldrar kommer till uttryck.

Syftet med studien är att få kunskap om hur och i vilka situationer handdockan används pedagogiskt för att fånga barnen in i sagans värld. Olika möjligheter och metoder på hur handdockan kan användas ska även påvisas. Det finns inte något bredare material vad gäller tidigare forskning om hur handdockan används genom sagan och arbetet har avgränsats till just det. Den teoretiska utgångspunkten är ur ett sociokulturellt perspektiv. Begrepp som mediering och literacy har använts för att analysera materialet.

Bakgrund  ?Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen.? (Lpfö98, 2010) Med föregående citat intresserade vi oss för hur barnen upplever detta på förskolan.